Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
okänd anledning seglen råkade ioordning
och haii steg upp för ordna tågen, men
erhöll af ett af seglen ett så häftigt slag,
att han föll öfwer bord och sjönk. Han
kom nästan omedelbart derpå åter upp
och lyckades fatta tag i en åra, som
hans syster räckte honom, men den för
fulla segel gående båtens fart war för
stor, för att han skulle kunna följa med,
och han sjönk åter för att ej mer koni-
nia upp.
Så lyder den korta berättelsen om
hans död, men den förlust, som wårt
land lidit genom hans frånfälle förtäl-
jes ej på några få rader. Mångentor-
de ännu erinra sig fagocykeln Kuun
tarin oita, som under försattaremär-
ket Suonio år 1860 tillivauu sig
ivänner bland unga och gamla. Följde
så den ena älskliga dikten efter den an-
dra, utgifnai kalendrar, tidningar och
tidskrifter samt slutligen i skilda diktsam-
lingar. Men den abstrakta och på prak-
tiska resultat mindre rika diktningen till-
fredsstälde honom icke i längden; hans
warma patriotisiii dref honom att egna
sig helt och hållet åt fosterlandets tjenst,
och såsom forskare i Finlands historia
och litteratur samt i de finska stammar-
nes äldsta seder, bruk och språk, har han
inlagt förtjenster, som ännu skola erkän-
nas af en sen eftertverld. Det är på
dessa områden haii utöfioat sitt egentliga
författareskap — mera produktivt kanske
än någon annan finsk mans.
Warni kristen och ädel menniskoivän
har professor Krohn med öppen hand
werksanit bidragit till flere af de kärleks
och barmhertighetsinrättuingar, som upp-
stått på senare tider. J en tid af
oro och splittring, af krass realism och
förnekelse har han i sin persoii represen-
terat den ideellare lifsuppfattningen och
tron på det ädla i lifwet. Älskad och
högaktad af alla som kommit i beröring
med honom, sörjes han nn af en talrik
krets af lärjungar, uuiwersitetskamrater,
wänner och af hela Finlands folk, som
djupt känner den tomhet han efterlemnat.
Ära öfwer hans minnet
Nyheter för dagen.
Hemlandet.
—- Generalguwernören, grefwe Hei-
den, har erhållit en tre iveckor lång tjenst-
ledighet och afrest till det inre Ryssland.
Under denna tid förestås tjensten af ge-
neralguivernörsadjointen, general E. G.
af Forselles.
—- Friherre Bruuns helsotillståiid
skall, enl. hivad U. S. från säkert håll
erfarit, försämrats i så betänklig grad,
att föga hopp för närwarande finnes om
hans wederfående. Hans beramade ut-
rikesresa har derför måst uppgifioas.
Cnligt ett telegram af den 25 augusti
torde dock en förbättring hafwainträffat,
dock icke större än att tillståndet fortsätt-
ningswis ingifwer betänkliga farhågor.
— Föreståudartnuan för semina-
riet i Ekenäs, fröken E. af Ene-
h j elm har anhållit om affked och blif-
wit tillerkänd en pension af 1,300 mark.
— Sawolaksbanan anses-i sin hel-
het blifioa kenbelagd i medlet af okto-
ber. Arbetsttyrkan minskas redan och
uppgår numera till endast omkring 1,e300
å 1,900 mati.
- — anigningeti af misstonshnset
i Tammerfors kommer att ske den 16
instundande september. Mötet börjas
med swenfkt föredrag kl. 10 f. m. och
fortsättes omivexlande med sång och fö-
redrag både på finska och swenska. Så-
iväl åhörare som predikanter äro wäl-
komna. .
— EU Ul) kyrklig kidning,deiifjerde
i ordningen i wårt land, kommer enligt
L. U. att utgifivas i St. Michel med
lektor J. Päiivärinta fåsoni redaktör.
«
— Nåsta prestmöte kommer att hål-
las i Kuopio år 1889. Till bestyrelse
maldes kyrkoherden Diirchmaii samt p.:-
storerne Granit och Jauhiainen.
—- Skulden Erkle som senaste win-
ter afreste till Tyskland för attåterwinna
sin brutna helsa, skall numera wara
sullkomligen återstäld. Hr Erkko skulle
redan återwändt till hemlandet, om ej
hans yngre broder häftigt insjuknati
Dresden.
— Dcn begäran som frän finskt häll
framstälts till swenska regeringen om ut-
lemnande till finska statsarkiioet as sär-
skilda Finland berörande arkivakter, hivilka
förivaras i sioeiiska riks- och kamuiararkiven
har enligt F:d numera afslagits. Näm-
da anhållan torde af kammararkivet till-
styrkts, men af riksarkivet förordades
asslag å densamma och i enlighet dermed
utföll regeringens beslut. För den finska
historieforskningen är saken iväl att be-
klaga.
— Tolf judefamiljer i Abo hafwa
af derivarande polismyndighet erhållit
befallning att innan utgången af mai
månad år 1889 afflytta från staden,
emedan de enligt gällande förordningar
icke hafiva rättighet att uppehålla sig
derstädes. (Aura.)
— Ewaugelisk-Lutherska söndags-
skolesöreningcns i Finland konstitue-
rande möte i Tammerfors Ester
prestmörets slut församlades den 23 an-
gusti kl. half 6 i bomullspinneriets läse-
sal prester och lekmän, mest fruntimmer,
till söndagsskoleföreningens konstituerande
möte, hioilket interinisbestyrelsen ansett
böra hållas denna gång i anslutning till
prestuiötet.
Prosteii Lyra öppnade mötet med bön,
hivarester han påpekade huru ivi menni-
skor äro ioana att anse det för stort,
som är ringa för Gnd och tioärtoin det
för ringa, som i Gads ögon är stort.
Hufivudfaken är derför ioid alla företag,
att Herren bekänner sig till dem, och det
har han gjort med afseende å detta ar-
bete, sägande: låten barnen komma till
mig. Werlden föraktar wäl dessa ringa
skolor, men en gång skall måhända långt
flera finnas uti Herrens herrlighet från
dessas mörka skolstugor än ifråii wåra
wackra lärosalar.
Pastor Lönnroth uppläste derpå inte-
rimsbestyrelsens redogörelse. Derafsram-
gick, att föreningen för närwarande re-
dan hade 586 medlemmar, deraf 99 pre-
ster. Jnkomsterna hafiva utgjort 1095
mk 65 p. Behålluingen utgjorde 928
ink 2 p.
Till bestyrelsen waldes med acklama-
tion prostarne Lyra och Sarlin, pasto-
rerne Bäck, Lönnroth, Autoinen och
Blomberg, öfiverinspektor Flomau, samt
fröknarna V. Laurell och H. Granstedt.
Till suppleanter protokollssekr. E. A.
Forssell, konsist. aman. E. af Forselles-
och fru Z. Lind. -— Till rewisorer pa-
storerne Bergroth och Beugelsdorff.
Såsom ett önskning-mål uttalade mö-
tet att en tidning för söndagsskolelärare
skulle sås till stånd-
Likasoni mötet begynte, afslöts den ock
med bön.
— En beklaglig ändelse. Forns-
gon tid sedan inträ ade att en gardes-
soldat, hwilken just samma dag hade ut-
tjeiit sin wärnepligt, men ännu icke af-
lagt uniformsrocken, promenerade om af-
tonen i esplanaden i sällskap med en
qwinlig bekant. Derwid råkade han
passera förbi en rysk officer utan att
göra honnör för honom. Officeren gjorde
affär af saken och wille afföra soldaten
till högwakten. Denne gjorde emellertid
motstånd, hivartvid det kom ända till
handgripligheter. Tillkallad polis förde
manneii slutligen i arrest och han stäl-
des inför krigsrätt, hivilken i dessa da-
gar afkunnat sin dom som lyder på twå
års tnkthus, ber. N· Pr.
—- Z Topelius- hwilken såsoni be-
kant för närwaraiide mistas iStockholni,
hälsades när han i onsdags i sällskap
med professor Herman Sätherberg åt
middag wid table d’h6ten i Berns’ sa-
long i Stockholm, af orkestern i salon-
gen och sedermera, när han intog sitt
kaffe ute på werandau, af orkesterni
parken, hivilkeii spelade flere melodier till
skaldens sånger äfwensoin andra finska
melodier.
— Den finska sången i utlandet.
Medan sångarköreii M· M. gör den sin-
ska fången känd i Köpenhamn och der
ivunnit ivitsord af att ivara den främsta
af de sångarkörer som derfiädes låtit
höra sig, har den anspråkslösare Wasa-
qivartetten gjort en sångarfärd till Hernö-
sand samt ivuniiit erkännande der. Här-
om skrifiver »Westernorrlands Allehan-
da«. För alla med något musikaliskt
sinne och omdöme begåfwade woro qwar-
tettens prestationer af mycket stort in-
tresse. Man bör icke bedöiiinia dem ef-
ter de egenskaper som wi äro ivaiia att
finna hos wåra egna kringresande yrkes-
såiigare, nationalsångare, Luttemanska
qwartetten och hivad de allt heta. Den
finska amatörsqivartetteii ivar ingen, så
att säga mekanisk sammangjutning af rö-
sterna, men den war icke desto mindre
wäl sammansjungen, och hivad nyanse-
ring och rytm angår, hade qwartetten i
slere fall sin sjelfständiga uppfattning,
som här och där afivek från den i Up-
salasåiigen traditionella, men derför icke
niiiidre akseptabla. J ett stycke, icke det
minst maktpåliggande, nämligen Olas
Trygivason, skilde sig iiyanseriugeii gan-
ska niäfentligt från Upsalasåiigeus, men
på ett lyckligt sätt för finska sången«.
Strax efter ankomsten till staden gjor-
de deltagareiia i färden ett besök på
Franz-åns graf, der de först afsjöngo
Snomis sång, hwarester en af dem
åegiia och kamraternas ivägnar fram-
förde en ioördnadsfull helsning från
Finland samt nedlade ioid grafiveiis fot
en stor lagerkrans såsoiii ,,en gärd, eg-
nad åt frejdstora niiunen«. Härefter af-
sjöngs Wårt land och den enkla ak-
ten ioar slut. Det ivar säkerligeii första
gången, säger samma tidning, som en
hyllning af finske sångare egnades den
store skalden från Anras strand på hans
graf i Hernösand.
Söndageu predika:
J Nikolaikyrkan: finsk högmessa kl. 9 pastor
Bergrothz — sivensk hömessa kl.12 pa-
nor Hahl; — finsk aftonsäng kl. 6 pa-
stor Dahl-
J Gamla kyrkan swensk högmessa kl. 9 pastor
Hahl; — finsk högmessa kl. 12 pastor
Bergroth; —- sivensk astonsång kl. 6 pa-
stor Broberg.
sic Baekela: finst. gudstjenst n. 10.
Wid Georgögataii l2: swensk predikaii kl. ii
f. in. och 7 e. m.
Gräswikögatan tik-v 12 swensk söndagsskola
kl. 9 f. m. finsk söndagsskola kl. 4 e. m-
predikan kl. 7. e. in. af E. Petterson.
I Allinnshnsek (Högbergsg. 22): kl. 11 f. m.
swensk predikan af J. A. Karlberg; — kl. 7
flere talare. Kl. 5 finsk predikan«af A. Mä-
kinen.
Bönestuuder med bibelförklaring
hållas:
Måndag i Stadsmissionshyddati kl.
7 på finska: pastor Autoinen.
Tisdag i Ganila kyrkan kl. s på swen-
ska: pastor Enkwisk.
Onsdag i Nikolaikyrkan kl. 6på finska-
pastor Gnkwist.
Fredag i Stadsmissionshyddan kl
7 p swenska: pastor Auwinen.
Ebs Tidningenslä-
. · sare och korre-
spondenter göres upp-
märksamma på att re-
daktionens adress ifrån
1 sept. är Westra
Brunnsparken 6.
Prestniötet i Tammerfors.
Wid detta möte upptogos till diskus-
sion några mer än wanligt wigtiga frå-
gor, — wigtiga icke blott derföre att de
äro af intresse för hivarje tänkande kri-
sten i ivår tid och att deras slutligalös-
uiug måste i betydlig mon inwerka på
åtminstone den yttre gestalten af kristen-
domslisivet i ivårt land, utaii ock derföre
att de diskussioner, som med anledning
deraf uppstodo wid mötet, kastat en be-
lysning öftoer det finska presterskapets
ställning till desamma.
Den första frågaii lydde: id iv ad bör
och kan den finska kyrkan gö-
ra sör att stäfja den otrohet
och okyrklighet, som mer och
mer tyckes tilltaga i wårt dy-
ra fosterland? —- sanit refererades
enligt T. A. af kyrkoherden G. Ahl-
ni an ungefär sålunda:
Ehuru man hos oss ioid många till-
fällen äniiii iakttager ioisfa kyrkliga se-
der och bruk, är det dock öppetattokyrk-
ligheteii och otron äro i betänkligt tillta-
gande. Lyxen och njutningsbegäret så
allt mera insteg; laglydnaden försioinuer
och lasterna frodas på samma sätt som
under Ronis storhetsdagar· Orfakeii fanii
talaren uti den paiiteistiska lifsåskådnin-
geu, som sniygt sig in i de kristna for-
merna och gjort frihet, frid och lycka till
blott karrikatyrer. Sjelsioifkheteii lyss-
nar hellre till de förföriska i snillrik forui
framträdande nya lärorna, äii den un-
derordnar sig Guds wilja. Så har otron
blifwit en makt. Wåra teatrar, en stor
del af tidningspressen, ioår unga skön-
litteratur och talrika stämmor äfiven ioid
laiidtdagarne och särskildt roid den sista
föra dess talan. Rörelseu, som först
hållit sig till de bildade klasserna, trän-
ger allt niera nedåt till de undre lagren.
och nu uppträda t. o. m. handelsbiträ-
den och simpla drängar som religions-
förnekare. Tyioärr måste kyrkan sjelf
taga en del af skulden härför på fig.
men felet låge dock icke hos läraii utan
hos medlemmarna, t. o. m. prester fin-
nas soin äro allt annat än hivad de
borde wara. Kyrkan måste dersöre be-
klagas men icke anklagas. —- Såsom
bot mot detta onda föreslog talareii att
den kristliga barnauppfostran bättre skulle
öfwerwakas; att kyrkolagens bestäinmelser
mera noggrant skulle följas; att sekteri-
sterna skulle öfiverivakas och motarbetas
samt främmande arbetare från prester-
skapets arbetsfält aflägsiias. Mot sta-
tens och kyrkans åtskiljande samt afskaf-
saiidet af presterskapets representations-
rätt wid landtdagarne uttalade sig tala-
rene på det bestämdaste· Härefter öf-
wergick hr kyrkoherden till presternas brist-
fälliga bildning och den likaså bristfälliga
religionsunderivisniugeu i skolorna, hwilka
båda borde höjas. Det ivore mycket nöd-
iväudigare för unga studenter att ega
grundligare kännedom i religioii än kun-
skaper i inhemska språket. Talareii fö-
reslog att en kyrklig bottenskola, der
hivarje medborgare skulle erhålla finför-
sta underwisning, borde inrättas· Läse-
salarne borde öfwerivakas, på det att så-
dan litteratur, som leder till otro, icke
finge hopa sig idesamma. Presterskapet
har hittills uppmuntrat folket till tid-
ningsläsniiig, men på senare tider hade
tidningar uppstått, för hivilka det ivore
presternas skyldighet att marna sina för-
samlingsbor. Och i all synnerhet borde
de religiösa tidningarne underställaskyrk-
lig kontroll; för att uppnå detta mål,
borde inga utgifter anses för stora. Tid-
ningar sådana som »Finland« och ,,War-
kisa-« borde tilldelas rikliga understöd-
Slutligen borde till klockaretjeuster och
andra kyrkliga bestyr endast antagas krist-
ligt sinnade män samt kyrka-ordningen
inrättas på tidsenligare fot och bättre
öfiverivakas af domare och kronobetjening.
De öfriga talarene anslöto sig i det
närmaste till referentens uttalanden, lik-
wisst med smärre konipletterandeu,såsoiii
att husaiidakten borde på allivar iaktta-
gas af hivarje prestfamilj, att presten
borde i ständiga förböner bära sin hjord
fram till nådens tron, att en kyrklig folk-
tidning borde åstadkommas, m.m. —
hwarföre denna fråga utan någon syn-
nerlig diskussion ansågs besivarad as re-
ferenten.
Sedan söndagsskolefrågaic
blifivit diskuterad, hivarnnder i synner-
het prostarne L y r a och S a r li n ivarnit
yttrade sig till förmån för detta slag af
iverksamhet samt ett förslag till stadgar
för ett «tillämuadt finskt teologiskt
litteratursällskap, uppgjordt af en på
prestmötet i Willmanstrand nedsatt komit6,
bestående af biskop Johansson, professor
Råbergh och lektor Päiioäriuta, granskadt,
upptogs andra niötesdagen till behand-
ling de med hivaraiidra sammanhängande
frågorna: Hiiru bör § 33 i kyrko-
lagen tolkas med afseende å
lekmäns predikande utan ive-
derbörligt tillstånd? och Hioad
tänker den lutherska kyrkan
om dylika predikanter?
Refereuterna, pastor sk o r p i och pastor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
