Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bibelsällskapet«, denna stora fö-
rening, htvars uppgift är att bringa
Gads eget ord, Bibeltt, till alla folk på
jorden för ett så billigt pris och så sort
som möjligt. Genvm dess werksamhet
är Bibeln öfwersatt på nära trehundra
språk och har bliftvit spridd under
åtta årtiondens lopp i östver 116 miljo-
ner exemplar. Samtidigt uppkom äftvett
i England och flyttade sig öfwer till
Amerika Söndagsskolatt, denna
den kristna kärlekens fruktbärande gren,
som i sitt skydd santlar barn, för att i
deras unga hjertatt plantera tro och kär-
lek till Jesus och draga dem bort från
syndens orenlighet. Slutligen uppftodo
i samma land för sent årtionden tillbaka
«De kristliga ynglingaföre-
uingarna«, htvilkas werksamhet för
närwarattde kraftigt förspörjes bland
- folken. — .
Sålunda, se tvi, hafwa i England och·
Amerika nppstält de stora idåer, hwilka
för närtvarande leda de andliga rörelser,
och redan äfwen tverka i tvått land.
Wårt folk, fästän det är aslägset från
werldens stora folk, är liktväl en lef-
wande gren af menniskoslägtet, man kan
derföre icke skilja det från de rörelser,
hwilka annorstädes i werlden merka. De
komma, dessa stora rörelser, hwilka, lik-
tväldiga wågor, rulla öfwer mennisko-
slägtets werldshaf en gång fastän sent
äfwen till wåra knster,bringande med sig
den wälsignelse, som uti dem är gömd.
Så äftven dessa, Missionen, ny k-
terhetsrörelsett, söndags-
skolan äro för närtoarande redan äs-
wen för wårt folk kända. Ehuru wi i
sanning nit först stå toid början, hwar-
före äfwen uppfattningen om demimån-
ga afseenden ännu hos oss är dunkel och
oklar, så äro de likwäl i werksamhet och
werka mer och mer för hwarje dag. De
äro de för war tid bestämmande kristliga
idåernaz med dem följa wälsignelfe och
lif, derföre måste de wittna plats för
hwarje dag. De äro nutidens former-,
genom hwilka Gud har funnit för godt
wälsigna och tväcka menniskoslägtet.
Wäckelfer behöfwa tvi alltid. För men-
niskonaturens tröghets skull har Gud
warit twungen antvända under olika ti-
der olika sätt att wäcka folken från deras
andliga sömn. Det gamla förbundet
hade sina skilda wäckelser — derester
uppwäckte Jesus och Hans apostlar fol-
ken; och sedan dess har genom årtusen-
denas lopp hwarje tid haft sina egna
wäckelser och Herren har antvändt skilda
former för dem alla. De former tvi
nyss omnämnt äro nutidens former.
Formerna wexla; —- men Gud är oför-
änderlig; likaledes är religionens kärna
alltid densamma. Den är oberoende af
tider och sätt. Liktoäl måste man under
hwarje tid anwända de medel, hwilka
Gud särskildt giswit oss för den tiden.
Så under närwarande tid går wägett
mot framtiden enligt nämnda idser.
Derföre hafwa tvi orsak att fröjdas öf-
tver att de äftven äro itverkfamhet bland
tvårt folk; och att de äro det,derom bär
äftven detta hus tvittne, hwars dörrar i
dag för första gången ånyo ärv öppnade
för allmänheten.
En djup känsla af att säden är myc-
ken och arbetarne få, medan synden ut-
breder sig och lasterna frodas, har gif-
wit anledning att detta hus blifwitbygdt.
Och säkert är att hwarje sann kristens
" hjerta gläder sig öfwer hwarje nytt hus
som öppnas sör etvangelii förkunnande.
Då wi weta, att hwarje år hundra kro-
gar öppnas i tvårt land, ifrån hwilka
förbannelsens ström utbreder sig öfwer
tvårt folk, är det för hwar och en, som
älskar Kristus, en glädje, då han ser att
äfwen ett hus öppnas, hwarest ewange-
lium,om Jesus predikas för syndare till de-
ras frälsning. Mendå tvi liktväl tveta —-
htvarföre skulle tvi dölja det —- att det
finnes dem, hwilka betrakta detta husets
öppnande mera med misstroende än med
glädje, så tvilja wi korteligen säga hwil-
ken afsigten är med detta hus och hwad
här kommer att predikas. Här är öpp-
nad en dörr för alla dem hwilka wilja
höra nådens budskap om Jesus; för alla
hwilka tröttnat wid werldens fåfänglig-
het, sina synder och sig sjelfwa och tvilja
få en sann frid i sin själ; här skola de
föras till Jesu kors allena. Här skola
de icke lära sig inse annat än att alla i
sig sjelfwa ärv hjelplösa, wid synden
bundna, eländiga warelser, men att de
ästven alla kunna rättfärdiggöras genom
en sann tro på Kristus Jesus, att Gnds
ande föder tron och i den troende själen
werkar helgelse.
Jesus Kristus, wår korsfäste och upp-
ståndne Frälsare, bwilketi har dött för
wåra synders skull, uppstått för tvår rätt-
färdighet och nu regerar i himmelen på
Fadrens högra hand och beder för oss
samt en gång skall döma lefwande och
döda — han allena skall wara innehållet
för tvår predikan. Gud allas Skapare,
Jesus Kristus Hans Son, Förlossaren
och den Helige Ande, Heliggöraren —-
den treenige Guden: Fadren, Sonen och
den Helige Ande, skall sålunda tvara den
Herre, som man här i detta hus will
dyrka. Hwar och en som will tillbedja
Honom i anda och sanning är wälkom-
men hit. Hwar och en, som med hjer-
tats tro bekänner Honom sår här wittna
om Jesu frälsande nåds kraft. Detta
hus är ej för något parti eller för nå-
gon sekt, utan för alla, hwilka älska Kri-
stus af hjertat och leftva lydiga för Hans
sanning. Detta hus är ämnadt till en
mötesplats-, hwarest man komtner att
möta Herren Kristus sjelf. Mia wänl
J hwilket sinne kom du hit? Kom du
för att se något nytt, eller för att trässa
menniskor — då kan du gerna tvända
om, ty du har kommit i ett orätt sinne.
Endast i och omkring Jesus wilja tvi
samlas här och endast så kunna wi föra
till wåra hem en rik wälsignelse. Han
är tvår rätta medelpunkt. Då wi före-
nas i Honom få tvi himmelska gåstvor,
blifwa tvi wälsignade ända in i ewig-
heten.
Då tvi för några månader tillbaka be-
traktade detta ställe, sågo tvi här endast
ruiner — en byggnad förtvandlad till
en grushög. Htvent skulle ej hafwa känt
sorg i sitt hjerta om han då nödgats-
tänka att dessa ruiner ej mera skulle
kunna återuppbyggas Och hwetn skulle
ej nn känna glädje och tacksamhet tvid
åsynen af denna nya sköna byggnad,
stående här isin högtidsdrägtl Nutidens
kristenhet är en sådan remnad ruin.
Lika som de arbetare, hwilka höjde denna
byggnad ur gruset, arbetade höljda i
dam och grus broar och en på sin plats,
så ock nutidens arbetare i Herrens tvin-
gård. Om icke arbetarne här skulle tva-
rit trogna, om de hade lemnat sitt ar-
bete i 1nidten, så skulle tvi nu icke stå
under detta sköna tak. Om icke arbe-
tarne i Herrens werk icke äro trogna,
utan lemna det i midten, hwilken stor
skada åstadkomma de ej! Tänk om Her-
ren då han kommer, finner, att den del
af hans byggnad, htvarest alla troende
skola stå såfom lefwande stenar, är öde
och tom, ja om der blott finnes ett,
tomt ställe — htvilken förfärlig skadat
O låtom oss alla wara« trogna ihtvilken
rorå af sin byggnad Herren än sätter
oss! Endast sålunda få tvi fröjdas, då
tvår Herres sköna tempel, hwars grund
och hörnsten är Jesus, uppenbarar sig-i
sin fulla skönhet. Att till detta tempel
skulle förena sig allt flere lefwande ste-
nar, derföre är äfwen detta hus öpp-
nadt, och låtom oss bedja, att inom dessa
wäggar mången fridlös syndare skulle få
frid, månget otroget hjerta skulle kros-
sas och mången troende skulle stadfästas
i tron; att syndare skulle mötas tvid
Jesu kors och prisa den frälsande nådens
kraft för tusende fallna till uppståndelses
Nyheter för dagen.
Hemlandet.
Ministerstatssekreterareembe-
tet. Enltgt htvad Wib. bl. erfarit torde-
det numera kunna anses för afgjordt,
att detta embete kommer att anförtros
åt hittilstvarande ministerstatsfekreterares
adjointen, general . C. Eh r n r o o th.
— Terminsinfkriptionen wid uni-
wekfitetet försiggick den 15 sistlidne den-
nes kl. 11 f. m. i närwaro af animer-
.sitetets tviee kansler, lärarekår samt om-
kring 200 studenter, bland hwilka sågos
fem qtvinliga. Unitoersitetets rektor, pro-
fessor Rein, höll dertvid ett helsnäigstal
på finska språket, hwarester begicks guds-
tjenst i Nikolaikyrkatt, der predikan hölls
af professor Råöergh· på swenska« språket.
sJ det »tal, hwarmed professor Rein
helsade den studerande ungdomen wäl-
kommen till unitversitetet, påminte tala-
ren först om ministerstatssekreterarens
frih. Bruunsv frånfälle samt berörde
derpå ett annat för wårt land och sär-
" skildt dess studerande ungdom smärtsamt
dödsfall, nämligen professor Julius
K r o h n s. -
Uti Krohn förenade sig på ett förson-
ligt wis den stränga återhållsamhetens
dygd med den kristliga friheten, htvaraf
uppstod den sanna lifsglädje och det fri-
ska -lesnadsmod, hwilka besjälade såwäl
den hädangångne skalden som hans familj-
Några af Swerges yngre författare hafwa
gjort endast en tviss lifsglädje till mål
för sitt författarskap. Desse författare,
t. ex. G. af Geijerstam, hafwa emellertid
uppfattat lifsglädjen orätt. Och i Siver-
ge har redan klagan försports öfwer den
skada ungdomen tagit såwäl till kropp
som själ genom detta skriftställeri. Lifs-
glädjen hade wisserligen sagts bero af
en andlig frihet ihwarje ögonblick. Men
friheten berodde på metandet, som för
menniskan ter werlden innehållsrikare än
den okunniga kan se henne. Men ett
blott wetande är icke nog för att hålla
lifsglädjen tvid makt. Dertill fordras
ännu att menniskan i lifwet, i sina hand-
lingar sörwerkligar htvad hon anser för
rätt och godt samt hängiftver sig åt ett
bestämdt lesnadsmål. Och borde ungdo-
men äswen deri taga Krohn till sin före-
bild, att densamma, såsom han, med all
kraft skulle söka i lifwet förtverkliga de
tankar och den uppfattning. som den ge-»
nom studier och metandets inhemtande
tillegnadt sig.
Talaren påpekade till sist den religi-
ösa östvertygelfens wigt för ett fritt och
En werldsftads ynglinga-
förening.
Då det icke torde tvara utan intresse
hos oss, der ynglingaföreningarnes werk-
samhet är jemförelsewis obekant, att er-
fara huru en sådan förening i utlandet
är organiserad, taga wi oss friheten att
införa följande bres till den swenska tid-
ningen ,,Hemlandstvännen«, hwilket skil-
drar ynglingaföreningen i Berlin:
Enligt uppgifter frått den kgl. stati-
stiska byrån uppgår antalet af ogifta män
i Berlin till 300,000 med en årlig till-
ökning af ungefär 15,000. «Den som
har ungdomen, har också sramtiden«, sä-
ger ett gammalt ordspråk; och man be-
höftoer blott en qwäll taga en promenad
genom den stora stadens gator och under
wägen titta in i de hundratals birplat-
serna, kneiperna och kasckchantangerna, för
att fe huru werlden med. sina otaliga
lockelser söker bringa Berlins ungdom i
andlig och lekamlig ruin.
« Föreningens hustvndändatnål är der-
före att söka rädda de unge männen un-
der kroglifwets förderf och ställa dem un-
der ett kristligt hems inflytande samt
om möjligt giftva dem styrka att motstå
de frestelser, som öfwerallt möta dem i
deras wäg.
Hwarje man mellan 18 och 40 år,
i hwilken samhällsställning som helst, an-
tages fom medlem af föreningen. Han
måste dock föra en sedlig wandel, betala
stadgad afgift samt för öfrigt ställa sig
föreningens statuter till esterrättelse. Alla
sådana kallas ,,inskrifne«« eller passive
medlemmar. Utom denna medlemsklass
finnas sedan andra, såsom aktiva —- de,
hwilka taga werksam del i arbetet för
för föreningen —- rådgiftvande, under-
stödjande, hedersledamöter o. s. w. Högsta
östverinseendet och ledningen as förenin-
gen utöftvas af en styrelse, bestående af
24 medlemmar. Ordförande är königl.
Oberförster D. von Rothkirch och gene-
ralsekreterare Ch. Phildius, hwilken eg-
nar sin kraft åt föreningens tjenst. Wid
Friedrich-strasse 214 har föreningen sin
lokal, som består as 12 rum och ttvånne
större samlingssalar. Flere olika medel
anwändas för att göra de unge männen
bekanta med werksamheten samt förmå
dem till regelbundna besök i förenings-
lokalen. Så utdelades under år 1886
på gatorna 38,705 tryckta inbjugningar,
1,400 annonser infördes i de allmänna
tidningarna, och 700 af Berlins spår-
tvagnar samt 2,670 af Tysklands ban-
gårdar blefwo försedda med permanenta
plakat rörande föreningen och hennes
werksamhet. Samma år besöktes lokalen
at« 54,600 personer, och 620 unge män
bleftvo inskrisne som medlemmar. Af
dessa 620 woro 54 utländingar, deri-
bland 6 stvenskar och 6 norrmän. Bland
de nyinskrifna befunno sig 219 handt-
tverkare, 132 köpmän, 72 studenter och
44 embetsmän.
För att göra de unge männen riktigt
,,hemmastadde«« har söreningan med af-
seende på yttre anordningar sökt göra
det för besökarne så angenämt som möj-
ligt. Till dagligt bruk äro dersör upp-
låtna behagliga sällskapsrum med pianino,
korrespondensrum, fria skrifmateriel samt
tidningsrum med ej mindre än 175 tid-
ningar och tidskrifter deribland 58 ut-
ländska. Från Skandinawien finnas en-
dast Dagens Nyheter och Hemlandswäm
nen. 42 tidningar äro facktidningar inom
de olika yrkesgrenarna. Widare eger
föreningen att bibliotek af 1,361 band,
innehållande historia, naturwetenskap samt
in- och utländsk literatur. Nästan hwarje
dag ega å föreningens rymliga gymnas-
tiksal kroppsliga öfningar rum, i hwilka
medlemmarne ha rättighet att deltaga.
Ett as rummen antvändes till restauration,
der mat erhålles till mycket billiga pris.
För öfrigt anordnas populära och weten-
skapliga föreläsningar, konserter samt mu-
sikalisk-deklamatorisk aftonsamqwäm (Un-
terhaltungabende.)
Underwisning meddelas i tyska, franska
och engelska språken, i bokföring, steno-
grafi, skönskrifning och syrftämmig sång.
Så vidt möjligt är, anskaffas på derom
gjord anmälan platser och arbete.. Åster
erhålla medlemmarne kostnadsfritt upp-
lysningar och råd i rättsangelägenheter
samt läkartvård tvid sjukdomstillfällen.
Alla dessa förmåner får man åtnjuta
för den ringa medlemsisgiften as 50 pf.
i månaden. «
För tillgodoseendet af de unge män-
nens religiösa bebos hållas, utom de
dagliga morgon- ock aftonbönerna, and-
liga tväckelse- och uppbyggelseföredrag,
bibelsamtal samt bönemöten.
unge mätt deltogo under år 1886 i de
allmänna religiösa sammankomsteana, som
höllos i föreningslokalen. Och att dessa
möten ej warit utan frukt, skall förtvisso,
om ej förr, den sista stora dagen upp-
wisa.
En, som tvi tro, mycket tvigtig prin-
cip har man allt sedan föreningens stif-
tande 1883 sökt göra gällande. den näm-
20,900 «
ligen att låta föreningens medlemmar
så mycket som möjligt personligen" taga
del i föreningens angelägenheter-
Qch i enlighet med denna grundsats
ha en mängd s. k. kommissioner inrät-
tats, hwilka haftva ett wisst arbete att
utföras Sådana kommissioner, af hwilka
hwar och en räknar ett bestämdt antal
medlemmar, äro t. ex. inbjudningsk. (22
medl.), sjukbesöksk. (6), underwisningsk.
(13), söndagsskolsk. (22), emottagningsk.
(30). biblioteksk. (15) o. s. tv. Före-
ningen har 4 söndagsskolor med omkr.
20 lärare och 300 lärjungar. Tillsatn-
matts äro 112, af föreningens aktiva,
medlemmar i ständig werksamhet. As-
tven är utdelningen af traktater och
smärre religiösa flygskrifter rätt betydande.
Så utdelades under år 1886 på sön-
dagsförmiddagarne bland annat omkring
74,000 tryckta predikningar till sådana
personer, som antingen ej kunna eller
ej wilja besöka någon gudtjenstlokal.
Föreningens inkomster uppgingo un-
der år 1886 till 28,053 m» och utgif-
terna till 23,025 m. Cn månadtlig tid-
ning,« »Monaticher Anzeiger«, utgiftves
äswen och innehåller till största delen
referat, redogörelser samt allmänna med-
delanden från arbetsfältet.
Mycket mer kunde wara att berätta
om denna storartade och wälsignelfebrin-
gande werksamhet, men då tidningens
utrymme ej medgistver detta, så tvill jag
sluta för denna gång.
Mä Gud rikligen wälsigna alla, som
arbeta för det uppwäxande slägtets sanna
och ewiga bästa! — ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
