Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iktoäl kunde han hålla ut. Han säger
sjelf ont sig och sitta medarbetare: »Wi
ärv på allt sätt trängde, men icke under-
tryckte, rådtville, men icke rådlöse, sör-
följde, tttett icke öftoergifne, nederslagne,
ntett icke förlorade««. (2 Kor! 4: 8, 9).
Trängd tvar han på alla sidor as blod-
störtiga fiender, af falska lärare och fal-
ska bröder, men han lät sig liktväl icke
undertryckas- Jemte otaliga andra we-
dermödor hwilade äftven omsorgen om
alla församlingarna tungt på hatts hjerta.
Korintiernas partitväsen och isynnerhet
Galaterttas tvacklattde mellatt trons och
gerningarnes rättfärdighet gjorde honom
stundom rådtvill, men han förblef liktväl
outtröttlig i sitt embetes utöfning. För-
söljd, hånad, beljugen, fängslad och miss-
hattdlad på mångfaldigt sätt, fortfor han
att med oförminskad hänförelse förkunna
etvangeliuttt såsom toarande ett Gttds
kraft till frälsning för hivar och en som
tror. Att förhärliga Kristi namtt genom
etvangelii förkunnelse till syndares fräls-
ning, det tvar hatts lifs mål. För win-
nande af detta ntål tvar han tvillig att
offra sitt lif, och ttär stunden derförtvar
inne, kunde han triumferande utbrista:
,,Jag har kämpat den goda kampen, jag
har fullbordat loppet, jag har betvarat
tron. Härefter är mig förtvarad rätt-
färdighetens krona, htvilken Herren, den
rättfärdige domaren, skall gif:va mig på
«
den dagen —- —-— .
Tagett, tnina bröder, till föredöntei
lidande och i tålamod profeterna, som
haftoa talat i Herrens namn. Se, tvi
prisa dem saliga, som tåligt haftva lidit,
säger Jakob. Må tvi alltså icke förtröt-
tas att göra det goda, om wi än i det
godas tjenst skulle något lida! ,,Se,
jag är med eder alla dagar intill werl-
dens ände, säger Jesus«. Desfa ord
kunna göra oss uthålliga i hans tjenst.
Det är stort att se, när någott med if-
tver begynner werka Herrens werk, men
det är änntt större att få se honom hålla
ut. Måugen predikant, som med stor
iftver börjat förkunna Kristi namn, eme-
datt han sjelf funnit lif och frid i detta
namn, har sedermera tröttnat och antin-
gen helt och hållet upphört derttted eller
ock, till följd af yttre omständigheter,
fortsatt, men på ett trögt och likgiltigt
sätt, af gammal tvatta, likasom när en
maskin fortfar att gå af den fart, han
engång fått, äftven sedan elden slocknat.
Gud giftve htvarje etvangelii förkunnare
nåd att hålla ut! Deu late tjettarett
tvarder bunden och utkastad i mörkret,
ttär Herren kommer. Men den trogne,
uthållige tjenaren får då ingå isin Her-
res glädje. Detta gäller icke blott pre-
dikanter tttan hwarje kristen. Ty alla
kristna äro, såsom redan blifwit fram-
hållet, kallade att på ett eller annat sätt
tjena Kristus. Och af ett hivar fordrar
Herren uthållighet och trohet. Har du
i Jesu namtt börjat deltaga i söndags-
skolans arbete, käre tvätt, håll uti Dtt
är kallad att tvid sjukbäddar tala om Je-
sus, o, håll ut, till dess du sjelf nödgas
intaga sjukbäddeul Eller du har fått
gåftvan att sjunga om Jesus. Du katt
dermed wäcka och uppbygga dina med-
menniskor satnt bidraga till att flere be-
söka de sammankomster, der Guds ord
förehafwes. Säg, will du icke odla och
till Herrens ära brttka denna dyrbara
gåfwa? Will du icke hålla ut med att
för dina lidande ntedmenniskor sjunga
ont Jesus, till dess du med förklarad
tunga inför tronen får sjunga Guds och
Lantmets lof? Måttga, kunna någon tid
med stort intresse deltaga i kristlig werk-
samhet t. ex. i söndagsskolan, i syföre-
ningar, i sångföreningar, såsom husbe-
sökare, sjuktvårdare, skriftspridare o. s.
w., men de tröttna. Då de uppmanas
att fortsätta, klaga de öfwer ringa gåf-
wor eller brist på tid. J ttio fall af
tio är deras klagan blott en tom ursäkt.
De fleste, sotn sålunda tröttnat, hafwa
fortfarande en talande tuttga och tid nog
att då och då prata bort en timme eller
ttvå i något trefligt sällskap; och säkert
är, att ont de hade Jesu sinne, så att
de med honom kunde säga; ,,det är min
mat, att göra dens wilja, fotn har sändt
mig, och fullborda hans tverk«, då skulle
icke deras platser på arbetsfältet så ofta
bliftva tomma. Gttd tväcke en hwar-
som börjat tröttnat Tiden är kort. Ar-
betsdagen går sttart till ända. Natten
kommer, då ingen katt tverka. Derföre,
medatt tvi haftoa tid, låtom oss göra
det goda mot alla, men mest mot dem
sottt höra tron till (Gal. 6: 10).
J. A. K.
Om werldskoufereus en
af kristliga föreningar för
ungetuätt.
skrifwer skolbeftyrer H. W oll till tior-
ska Morgettbladet följande:
Frågar matt efter nyttan eller werk-
ttingartte af den hållna konferensen, torde
wäl denna närmast bestå i de enskilda
deltagarnes rika och mäktiga intryck af
den stora enheten i den skenbara måttg-
falden. Det starka tros-lif, som tog sig
uttryck såtoäl under föredragett som un-
der diskussionen; det ifriga kärleksarbete
matt dels blef tvitttte. dels hörde omta-
las; det lismande hopp som besjälade
alla, om Guds biståttd till sakens widare
uttvecklittg och befrämjande -— allt bi-
drog ach måste bidraga till att ingjutai
hwarje deltagare förnyad kraft för hans
werksamhet för saken, nya och tväckande
impulser till ökadt arbete för densamma.
Måuget frö blef här sådt, som helt tvisst
kommer att gro i stillhet, ottt man en-
dast under de små förhållandena sträftvar
efter att göra sitt bästa för de ungas
titttliga och andliga wäl. Och då nya
tankar föddes i många sinnen, och utan
ttviftvel mången plan uppgjordes om
större iftver i det ena eller det andra
afseendet, torde man wäl kunna hoppas,
att wida omkring skall spörjas framgång
med detta möte, som med hänsyn till
stark sammanslutning och utmärkt ledning
icke haft sitt motstycke i föreningarnes
historia. Och så torde wäl konferensen
hafwa bidragit till, att saken blifwit mera
känd i kretsar, som annars hade stått
utanför densamma. Mait torde haftoa
sett att ntan här står inför ett samhälls-
makt, som wisserligen änntt är i sin
linda, ttten som katt komma att få sin
stora betydelse i dessa tider, då det gäl-
ler att göra sitt tval och att intaga en
fast ståndpunkt. Detta skall kunna kalla
nya krafter till arbetet för saken, och
man skall härigenom komma att inse,
att icke allenast motstånd och otvilja utan
äftvett likgiltighet gentemot densamma kan
blifwa en orätt handling, när man eger
kraft och förmåga att arbeta för sakens
främjande.
Annu mycket mer kunde tvara att säga
i detta ämne, men här må nu blott yt-
terligare tilläggas några ord om den gäst-
frihet, som tvisades deltagarene i konfe-
rensen. Oaktadt ett nästan dubbelt så
stort antal mötesdeltagare än det sotn
tvar beräknadt, hade infunnit sig, erhöllo
dock nästan alla priwata bostäder; den
artighet och wänlighet, fotn från alla håll
kommo dem till del, bidrogo både till att
styrka den goda tanken om swensk gäst-
frihet och att bana tväg för brytandet
af månget wänskapsband, som helt tvisst
skall komma att hålla länge, efter det
sammantvarotts dagar gått till ända. Det
war icke blott artighetsfraser, som mex-
lades i da många tacksägelserna till de
swenska bröderna, det war det sanna
kristliga brödrasinnet, som här alltigenom
fann ett så warmt uttryck; och om del-
tagarnes hjertan än slogo starkast under
festens timmar eller under inflytandet
af talens glöd, skola de dock länge klappa
warmt tvid minnet af alla de rika och
kärleksfulla stunderna under ynglingaför-
eningarnes elfte werldskonferens.
ständig-flintan.
Söndagen den 30femp.1888.
Äterblick.
Wi haftoa under det tilländaluptta
qwartalet haft till betraktelseämne ett
stycke af Israels historia. J mångt och
mycket haftoa tvi säkert icke kuttnat und-
gå att märka, det denna historia deltvis
äftven är tvår historia. Detta har twif-
tvelsntan af den uter upptttärksamme be-
traktaren tvarit totalintrycket. Han har
helt säkert i Jsraels historia sett en för-
underlig trogen teckning af sitt eget an-
deliga lif. Satnma strider, samma sorg-
liga nederlag- samma glädjande segrar.
Det kännes liksom Herren många, många
århundraden före tvår egen tilltvaro lå-
tit nedskriftoa tvår egen biografi till tvår
hjelp, till wår tvarning, till tvår tröst,
då tvi skulle börja genomkämpa lifwet på
fullt alltvar. Så förunderligt lika wåra
egna erfarenheter ärv nämligen de erfa-
renheter Jsrael såsom ett Guds folk får
göra under denna sin ökenwandring. Och
hwarför skulle tvi icke i en tviss målför-
stådd mening få taga det så? Måtttte
icke Herrens mening och wilja med allt
sitt ord är just detta: att på samma
gång han deri uppenbarar sin tvilja och
sitt råd om tvår frälsning, bringar han
genom samma sitt etviga lifsord oss till
en sann sjelfkännedom? Jo, helt wisst-
Ti) utatt att tvi genom Guds ord komma
till denna sanna sjelfkännedom, lära kän-
na tvår egen genom synden förderftvade
natur, hela wårt sinnes förtvändhet, tvår
naturliga benägenhet för det onda och
oförntögenhet till att göra det goda,utan
att tvi tvid betraktandet af Guds ord
bringas att göra denna sorgliga upptäckt
ont oss sjelftva, och af den sorg, sotn
denna upptäckt åstadkommer, driftvas att
söka Guds nåd, syndernas förlåtelse och
frälsning, haftoa tvi aldrig något gagn
af ordets betraktande.
Wi kunna på sin höjd beundra de
trostarka och helgade karakterer, som der-
under möta oss, och för ett ögonblick
känna oss djupt gripna af de händelser.
de warnande eller manande exempel, den
makalösa om stor wisdotn tvittnande utt-
dertvisning, den lika milda och försonliga
sont allwarliga och rätttvifa lära, som
här på hwarje skriftens blad framträder
för tvårt sinne, men mer blir det dock ej.
För att Gnds ord skall få uträtta på
oss och med oss hivad det alltid afsett
och afser, måste det läsas under en upp-
riktig sjelfpröfning och under denna bön
till Herren: ,,Herre, ransaka mitt hjerta,
bepröfwa mig! Se till, om jag är på
ett orätt wäg, och för mig då på den
sanna och lefwande wägen«!
Detta gäller allt Guds ord, detta gäl-
ler ock Israels hiftoria. Hafwa wi icke
på nyss sagda sätt läst och betraktat den
del af Jsraels historia, som nu utgjort
betraktelseämnet, ja, då har det lästa in-
genting uträttat med oss och för oss.
Då blir denna del af Israels historia
endast såsom en annan historia, lika fort
glömd som han warit fort läst. Då
haftoa alla de uppmuntrande lärdomar,
fotn Gud welat gistva oss, isitt förbund
med Israel, att han icke öfwergiftver sitt
tolk, i de offerhandlingar och gudstjenst-
ordningar som hatt böd Jsrael (textertta
l, Z, 4—8), liksom de tvarningar som
hatt här låtit nedskristva, (texterna 2,
9—13) gått oss saklöst förbi. Wi haf-
tva då liksom tusenden före oss dragit
en Guds dom öftver oss genom att tank-
löst umgås med hatts heliga ord, och wi
haftoa då brukat detta ord icke till tvår
förbättring utatt till tvår försämring.
Wi wilja dock hoppas-, att ont detta
tvarit förhållandet med några, det dock
icke måtte haftoa tvarit så nted allt för
många af eder, som ntt i wåra söndags-
skvleklasser mottagit underwisning under
detta qtvartal. Qch skulle du som läser
detta inom dig sjelf nödgas erkänna, att
dtt så tvårdslöst betraktat dessa söndags-
skoletexter, då bedja wi dig i tvår Her-
res och Frälsares namn, läs, under upp-
riktigt begär att rätteligen lära känna
dig sjelf liksom Guds frälsande nåd, och
under allwarlig bön till Gud härom,
ännu en gång igenom dessa texter. Då
skall ljus uppgå för dina själs ögon och
då skall på dig sannas, hivad Herren
säger: Salige äro de sotn höra Guds
ord och gömma det.
De texter tvi under det förgångna
qwartalet betraktat, äro följande:
. Guds förbuttd med Israel.
Folkets affall-
Gud öfwergiftver icke sitt folk.
Brännoffret.
Försoningsdagen.
Löfhyddohögtiden.
Jubelåret.
Moln och eldstoden.
De tolf spejarna
10. Folkets otro.
11. Den slagna klippan.
12. Kopparormen.
13. Moses död och begrafning.
Qm I förblifwett i mitt ord,
så ärett J mina sautta lärjun-
gar. Och J skolen förstå san-
ningen, och sanningen skall
göra eder fria. Joh. 1: 31, 32.
Till salu.
PPHFDPUFFDPH
Eyllpupper
och
Pönstenxemsor
uti
sluittttslteltltstuisltu
40 Alexander-Agaton 40.
Nya Bärsttr.
svenskt fabrikat trän smältand.
Praktlska, enkla, starka
oelt billng
passande kör nllmänheten,
uti
Missionsboltltundeln,
40 Alexander-ag 40.
Missionsllåkhanäeln.
40 Alexandersgutun 40:
Didel, mustkekud FolksBlbol. Ny utkommen med 532 i
texten intryckta utbildningar oolt stålstick-
Utkommer i häften å- 60 p. 20 häften äro ut-
komna-
Arnätz Fr. län Kristeno Pllgrims färd genant lifret
illerle l)’uultigne J. Il. Godtlcöps upplaga. Det- sextonde
århundradets Rekormntions-ltlistorla. Utkom-
mer fullständigt i 16 häften ät 70 p.
Prised tdr
hela arbetet blir följaktligen ej Iner än 11,20.
Detta subktipdionspris gäller dock blott under
under innevarande år 1888, hvar ett-er det- tidi-
gare priset- 18, 20 inträdet-. «
Myrberg, 0. P. Johannes Uppenbarelse. Med inledning
af Gamla, Testamenteizs Profetia ooh Verlds-
oeh kyrkohistorien.
sundstränt,
- Afbildningan
O. R. Nuturliiran i Bilder.
Med text-. 775
Visingsös, hustrubsiadsbladris W, issp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
