Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynta diskussioner. Ordföranden profes-
sor Colliander meddelade att han under
weckan meddelat prestkonserensen härstä-
des föreningens wid senaste möte utta-
lade önskan om bildande af en allmän
religiös yngligaföreniug, och hade kon-
ferensen yttrat, att studenternas religiösa
diskussionsförening i detta afseende bor-
de wända sig till äldre, härför kompe-
tenta församlingsmedlemmar med anhål-
lan att de måtte fatta initiativ till bil-
dandet af en sådan. Ester en längre
diskussion öfwerlemnades detta uppdrag
åt den inom föreningen fungerade komi-
t6n, hwari på anhållan af föreningen,
äfiven dess ordförende framdeles komme
att oinnehafwa säte och stämma-
A mötet uppgjordes widare program
för studenternas religiösa diskussionsföre-
ning, upptagande bl. annat bibelläsning
och diskussion öfwer det lästa, sång, re-
ferering as religiös och annan literatur
m. m· Derjemte beslöts att föreningen
härefter skulle sammanträda hivarannan
wecka, wid behof dock oftare. Mötet
war besökt af ett trettiotal personer-
. TH- D-).
— Det första tåget sran Kuopio
anlände till S:t Michel i tisdags kl. 3
e. m. På tåget befunno sig öfioeringe-
niörerna Thesleff, Wasastjeriia och Tall-
qivist samt distriktsingeniören Brander.
Senaste söndag afgick det första tåget
från S:t Michel till Kuopio. M. S.
— TiUärnade studier i folkhög-
skoleftågam Sem-ten har aslagit de
ansökningar om statsunderstöd förstudier
i folkhögskolewäsendets organisation i
Swerige, Norge och Danmark, hwilka
inlemnats af privatlärarinnaii Sofia
H a g m a n och folkskolläraren K a a r lo
W e r k k o.
— Någon provistonell trafik på
Sawolaksbanan torde eul. N. Pr.
icke wara att wänta. Såsoni resultatet
af den infpektionsresa öfweringeuiör Tall-
qwist jemte bandirektör Wasastjerna och
öfwerdirektör Thesleff i dessa dagar gjort
å bansträckan Kuopio-S:t Michel, hwil-
ken redan är skenbelagd, skall ueniligen
ett afstyrkaude utlåtande till öfwerftyrel-
fen för wäg- och wattenbyggnaderna be-
träffande möjligheten af en sådan trafiks
anordnande under denna tvinter wara
att motse. Utom att nödig material sak-
nas för denna handels trafikering skall
densamma, som till största delen är obal-
« lasterad och ännu icke justerats, efter det
marken frusit icke lemna garanti för nö-
dig säkerhet. Emellertid torde intet hinder
komma att möta anordnandet af tillfällig
transport å den skenbelagda delen af ba-
nan af det gods, som möjligeii i höst och
nästa wår, då marken är ofrusen, kunde
å banan behöfwa framkastas.
Hwad åter beträffar bandeleu Knu-
wola—S:t Michel är denna endast till
en ringa del belagd med skenor.
—- Arbetareföreningens konsum-
tiousafdclningo. Wid arbetareförenin-
gens senaste manadsmöte antogs ett för-
slag till stadgar för den tillämnade kon-
sumtionsafdelningen inom föreningen, en-
ligt hwilket hwarje medlem af förenin-
gen är berättigad att anteckna sig för
erhållande af ett Wisst qwantitm waror,
och bör wid reqwisitionen inbetala 25
procent af warans pris. Afdelningens
bestyrelse nppköper, sedan warorna, der
de kunna erhållas bäst och billigast, och
den handelswinst, som härigenom upp-
står, fördelas qwantaliter mellan afdel-
ningens medlemmar i förhållande till
wärdet af dess inköp;
— Folkhögskolefrägan. Bestyrek
sen för ,,Swenska folkskolans wänner««
har omsider tagit initiativet till lösnin-
gen af denna fråga, i det den kringsändt
listor för tecknande af friwilliga bidrag
till en fond för en blifwande swensk
folkhögskola i Finland. Wi hoppas att
teckningen skall utfalla gynsamt, och att
äfwen de många wänner, soni den finska
folkhögskolesaken har i tvårt land, icke
längre skola förbliswa owerksamma un-
der afwaktan på ett initiativ från högre
ort, utan skynda att på enskild wäg söka
insamla medel för att genom finska folk-
högskolor söka höja wårt solk.
— Predikauteu Nnrien tillskrifwer
oss i ett bref, som är för långt och kom
oss för sent till handa, för att enligt
hans önskan kunna ingå i dagens blad,
att han, efter att haswa rest omkring i
westra Finland. s. n. befinner sig i
Kotka och har för afsigt att derifrån
fortsätta resan till Fredrikshamn- Wi-
borg och S:t Petersburg, samt önskar
att hans wänner å sistnämnde orter på
förhand må få underrättelse derom.
— Eu försäljnin till förmån för
Finfk Qwiuuofören ngs arbetsbyrå
eger rum måndagen den 29 oktoberi
student husets mindre sal. Då såsom
kändt är, denna byrås uppgift är att
bereda arbetsförtjenst åt obemedlade amin-
nor, såwäl af arbets- som af den s. k.
bildade klassan, och den detta afseende
fyller ett werkligt behof i wårtsamhälle,
rekommendera wi denna försäljning i
wåra läsares åtanke.
Söndagen predika:
J Nikolaikyrkans finsk hö messa kl. 9 pastor
Bengelsdorffz — fwenå högmesfa kl. 12
pastor Auwinen; — finsk aftonsång kl.
6 pastor Hilden.
J Gamla kyrkan swenfk högmessa kl. 9 pastor
Auwinen; —- finsk högmessa kl. 12 pastor
Bengelsdorff; — swensk aftonsång kl. 6
pastor Bäck.
Wid Georgsgatan 12: swensk predikan kl.11
f. m. af H. Rabe och kl. 7 e. m. af B.A.
Carlson.
Gräswiksgatan Mo 12 Predikan kl. 7 e·
m. af E. Petterson.
J Allianshuset (Högbergsg. 22): Predikan kl.
ll f. m. a F. W. Lönnbeck; — kl.
1» barnpredikan; kl. ö finsk predikan A. Må-
kinen och Hj. Braxen. Samtidigt troende
möte i lilla salen, kl. 7 swenskt mötei
stora salen flere talare bland andra hrr
Björkenheim och Lönnbeck.
Orksiliag kl. 48 e. m. sivensk predikan i stora
a en.
Torsdag, kl. 8 finsk predikan.
Fredag kl. 8 e. in. swenskt bibelsamtal i lilla
salen.
Böneftuuder med bibelförklaring
hållas:
Måndag i Stadsmissionshyddan kl.
7 på finska Hahl.
Tisdag i G a m la ky r k a n kl. 6 på swenska-
pastor Broberg.
Onsdag i Nikolaikyrkan kl. 6på finska-
paftor Broberg.
Fredag i Stadsmisfionshyddan kl
7 p swenska HahL
Skriftermål :
Lördag i Gamla kyrkan kl. 6 på fin a
» iNikolaikyrkankLSpåswen a
Utlaudet.
Missionsunderrättelfer.
Om judemissiouen i wår tid.
c) Schweiz.
Der verein cler Freunde Israels in
Basel. Denna förening, som redan år
1820 under annat namn uppstått genom
inflytande från England fick sitt nuwa-
rande skick d. 12 decemb. 1830. Som
stiftare nämnes pastor Brehm, fenaore
anstäld i Nenkirchen wid Meurs. Ar
1844 upprättade föreningen ett eget pro-
selythem i Basel, och gymnasieläraren
H. W. D. Heman öfwertog ledningen
af detsamma. D:r Bartb iCaliv och
prof. Abraham Petawel i Neuchatel hörde
då till de ifrigaste männerna. Sedan
har föreningens werksamhet inskränkt sig
till wården af nämda proselythem. Nå-
gon missionär 0har egentligen icke der wa-
rit anstäld. Arsinkomstem (d. 28 juni
1887) 9,200 kr. Organ: Der Freund
Israels (6 nummer), utgifwen af lic-
d;r C. F. Heman i Basel, och på fran-
ska L’Ami d’Jsrael (4 nummer), utgif-
wen af pastor W. Petawel i Neuchatel.
(1) Nederländerna.
1) De uederlancksahe Vereenigiug tot-
meäewerking ann de uitbreiding van
het christenäom onäer de Jodetn Lon-
donermissionären i Amsterdam C. W.
H. Pauli lyckades år 1844 bilda en
holländsk hjelpförening, hwars uppgift
skulle bliswa att taga sig an Londoner-
missionens proselyter, då denna icke hade
någon egen proselytwård. Denna upp-
gift har föreningen sedan fullföljt och äf-
wen bidragit till bibelspridningen bland
judarn genom aflönandet af en kolpor-
tör. rsinkomsten: (d. 31 dec. 1886)
ä,900 kr. Meddelanden i årlig »Ver-
ag«.
2) De nederlandsche Veree-
niging voor Israel. Grund-
stammen i denna förening är
den Vereeniging valt Vriendeii Is-
raäls, som d:r Capadose stiftade 1846
i Haag, under det att en liknande före-
ning med samma namn samtidigt upp-
stod i Amsterdam. Haager-föreningen
medwerkade till utsändande as en mis-
sionär från skottska frikyrkan till Amster-
dam (år 1849), hwilken å sin sida se-
dan utsände evangelister och ordnade be-
stämda missions-sammankomsten Till
missionären från skotska frikyrkan, d:r C.
Schwartz, slöto sig år 1860 samtliga
Israels wänner i Amsterdam· Då året
derpå ett större antal holländske Israels
wänner sammanträdde på den skotska
missionens tillskyndelse till en Vereeni-
ging voor Jsraäl, anslöt sig Amsterdams
förening till detta större sällskap, likaså
Haager-föreningen år 1868 utan att dock
helt nppgifwa sitt sjelfständighet. Denna
Nederlandsche Vereeniging, hwars ord-
förande den skotske missionären hitintills
warit, har nu 2 missionärer, som under
skotska missionens ledning göra resor öf-
wer Holland, utgående från Amsterdam.
Wid sidan deras och under liknande mil-
kor werkar en förening till understöd-
jande af proselyter, »Hierosolyma Eapta««,
som utsänder en tidning för judemission,
»De Ladder Jakobs««, dessutom en syfö-
rening (Zustervereenigiiig) och en barn-
förening (Kindergenootfchap voor Jsrael).
Sedan missionär d:r Fürst nyligen ned-
lagt sitt embete. har den nederländska
föreningen för Jsrael begynt taga i öf-
werwägande, om icke tiden wore inne att
hedrifwa missionswerket sjelfständigt.
Arsinkomsten (d. 30 oktob. 1887)9,900
kr. Orgaiit De Hope Israels (12 num-
mer). Meddelaude för öfrigt i återblick
på den 25-åriga werksamheten iförenin-
gen »Looft den Naam des Heeren«,
Nimwegeii 1886.
3) Christeliilca Gerekormeeräe Zen-
ding onäer lsrniål. Uti den kristlig re-
formerta frikyrka, som uppstod iHolland
1834, upptogs judemissionen år 1875,
då synoden tillsatte en komitå för den-
samma. Traktater trycktes och spriddes,
sedan 1880 har äfioen en kolportör wa-
rit anwänd. Komitåit aflägger räkenskap
inför kyrkans synad. Predikanten E.
Kroppeld i Alblasserdam är dess sekre-
terare. Arliga inkomsten uppgår i regel
till 3,040 kr. Meddelanden gifwas i
synodens förhandlingar.
Nämnas bör äfwen den refornierta
frisörsamlingen ,,Ermeloo« wid Harder-
wijk, förut predikanten H. W. Witteveens
(död 1884) rikt wälsignade arbetsfält,
men ännu medelpunkten för kristlig kär-
lekswerksamhet. Ermeloo har wisserlis
gen icke utsände någon egen judemissio-
när men har uppehållit kärleken till jude-
missionen. Sedan 35 år tillbaka har
Jsrael der framburits dagligen iförbön,
och hwarje lördagsafton har med afseen-
de på den följande söndagens prediknin-
gar bön hållits hufwudsakligen för Is-
rael: Organ: ,,Het Ermeloo’sch Zen-
dingsblad«« (12 nummer), utgifwen af
G. J. von Apeldoorn.
e) Frankrike.
1) Le comitö iPElvoogelisation CP
Israäl de Paris. J Toulouse grundades
år 1832 en förening: ,,Amis d’Jsrael«,
men den är äter för längesedaii upplöst.
Utan förbindelse med densamma började
pastor Gustawe Krüger år 1885 arbeta
i judemissionens intresse i Gaubert
Enre et Loir) i mellersta Frankrike.
San söker samla omkring sig de franska
Jsraelswännerna genom fin tidsskrift Le
Reveil a’1srael (12 nummer årligen).
Under år 1886 inflöto imissionsgåfwor
500 kr., hwaraf hälften sändes till Ra-
binowitsch i Kischinew, och andra hälften
fördelades på olika missionssällskap. Ar
1887 stego gåfworna till 1,070 kr. För
missionswerkets ytterligare organisering
sammanträdde i Paris d. 14 febr.1868
en komitö med pastor Banzet från den
luth. kyrkan till ordförande, och till sek-
reterare pastor Krüger från frikyrkan;
öfrige medlemmar i styrelsen tillhörde
den reformerte, lutherska och metodistiska
kyrkan. Närmaste önskningsmålet här-
efter är anställandet af en missionär.
Organ: Le. Reveil (1’Israei.
Utan förbindelse med denna komitå
arbetar pastor M. Hirsch- understödd
från Amerika, bland judarne i Paris.
Meddelanden derom finnas iThe He-
brew Christian.
k) Norge, Swerige, Danmark.
1) Centralkomiten for
Jsraelsmissionen. Samtidigt
med hednamissionsintresset uppstod i
Norge äfwen tanken på judarne.
Den 12 juni 1844 bildades i
Stavanger den första föreningen för ju-
demissionen, och denna utsände sina bi-
drag till utlandet, eftersom inga judar
bodde i Norge. Så understöddes Breh-
mersöreuingeu och senare den baierska.
Ofwerallt i Norge uppstodo större och
mindre föreningar, men störst är ioäl
den i Bergen (stad och land). På till-
skyndelse af prof. Caspari och kandidaten
Haerem bildades i Christiania en cen-
tralkomit6, font derester samlade gåfivor
från alla skilda föreningar i landet och
bestämde öfwer deras utgifioande. När
sedan den ev. luth. centralföreningen bil-
dades år 1871, ingick centralkomittuis
ordförande såsom ionedleni i centralföre-
ningens styrelse. Arsinkomsten (d. 31
dec. 1886) 20,300 kr. Deraf under-
stöddes Faltius mission i Kischinew med
ungefär 7,1()0 kr., centralföreuingen med
2,350 kr., swenska israelsinissionsföre-
ningeu med 3,000 kr., Rheii-Westfaliska
föreningen med 2,225 kr. Missioiiens
ställning såwäl i Kischineiv som iLeipzig
ivore ganska betänklig utaii detta norska
bidrag. Organ: Missions-Blad
for Jsra el (12- nummer), utgisivet
af pastor J. G. Blom i Cristiauia.
2) 3) Swerige. Häruuder upptager
,,Rnndschau" F ö r en in g en f ö r
Jsraelsniission, Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen och
Swenska Misfionsförbundet.
Wi förbigå denna afdelning i förmodan, att
dessa missionssällskaps werksamhet är
föriit känd.
4) Forening for Israels-
mission e n. Den danska jude-
missiouen uppstod i Köpenhamn i
april 1885 under ledning af den
ålderstigne theol. d:r Chr. A. H.
Kalkar, judemissionens förste historieskrif-
1oare, inen tilltog genom sioenska mis-
sionswänners inflyttning till Danmark
och under inflytelse af det norska mis-
sionsbladet. Ledningen öfioeriogs af pro-
fessor Buhl wid universitetet i Köpen-
hamn. Föreningen har sändt en teol.
kandidat till Leipzigs seminarium för wi-
dare utbildning. J början af år 1888
har föreningen anslutit sig till Luth. cen-
tralföreningen. Berättelser äro ännu icke
offentligen utgifna.
g) Ryssland-
1) Die Judenmission in
St. Petersburg. Endast den
grekiska kyrkan har i Nyssland til-
låtelse att öfwa judemission på ett
werksamt sätt. — Dock kunna san-
ningsökande judar få mottaga underwis-
ning af lutherska och reformerta prester
och döpas efter inhemtaude af ministe-
rielt tillstånd; endast för bibelspridniug
kan man få utbedja sig öfwerhetens till-
stånd. Deri ligger förklaringeii till jude-
missionens nuwaraude ställning i Ryss-
land öfwer hufwnd taget och särskildt äf-
wen i Petersburg. De evangeliska pre-
sterna hafwa år 1881 inom sig bildat
en komite· for att leda Petersburgs jude-
mission. De som anmält sig till dopet,
hafwa mestadels fått sin underwisning
af missionären från den amerikanska
Zionsföreningen, pastorsadjunkten Th.
Meyersohn. Dopet förrättas af presterna
sjelfma. 1886 döptes 36 ilnth.kyrkan,
14 i den reformerta, inalles 50. Dess-
utom finnes under öfwerkonsiftorialrådet
Fehrmans ledning en förening till un-
derstödjande af nödlidande dopkandidater
och proselyter. Organ: St. P ete r s-
burger Evangelisches Sonn-
ta g s b l a t t.
Genoni missionär Schulz grundades
år -1884 i Petersburg en asyl för jude-
flickor, i hwilkeii de under uppfigt af en
kristlig husmoder fingo uppfostran och
underwisning. Flera af dem äro nu
diakonissor. Eii krets af damer, bland
dem storfurstiunan Alexandra Josefowna,
underhåller asylen. Dess ekonomiska
ställning är för närmarande bekymmer-
sam. Arsinkomsten (sept. 1885) är om-
kring 8,375 kr. Tryckta årsberättelser
utgiswasz om på bestämda tider, är obe-
kant.
2) Die baltische Judemissiom
Londonermissionären Hefter, bosatt i Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
