Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ny jeruwägsstatton iyufzvud-
studen. Fråga skall nu mera pa all-
war wara wäckt otn uppförandet i Hel-
singfors af ett nytt stationshus för an-
kommande tåg. Nämnda hus skulle jem-
wäl inrymma embetslokaler för jern-
tvägsstyrelsen, hwilken i sin nuwarande
lokal har ytterst trångt om utrymme.
Platfen för byggnaden skulle blifiva jern-
wägens delwis odispanerade tomt wid
Brunnsgatan hwarjemte ifall af behof
någon af angränsande tomter skulle in-
köpas för statens räkning· Kostnaden
härför är approximatiwt beräknad till
700,000 mark. Arendet är ännu icke
behandladt af jernwägsstyrelsen.
—- Ett nytt solkskoleyus är påtankt
att uppföras för stadens räkning å wil-
laområdet Berghäll i Sörnäs. Hiiset
skulle komma att bestå af en fubasse-
mentwåning af sten och deroftvan en
wåning af trä. Wid folkskoledirektionens
senaste sammanträde framlades projekt
till ritningar och uppdrog direktionen
enl. Höl. åt arkitekten Th. Höijer att
inkomma med definitiwa ritningar och
kostnadsförslag. «
— Vazuten till förmån för finsk
qwinnoförenings arbetsbyrå war talrikt
besökt och torde försäljningen ha inbragt
ett godt resultat.
—- Minneswård på Una Cygnaei
tuf. Generalguwernören har bewiljat
polkskollärarw och lärarinneföreningens i
Helsingfors direktion tillstånd att anställa
en allmän insamling i landet för an-
skaffande af medel till upprefande af en
minnesmård på aflidne öfwerinspektorn
Uno Cygnaei graf. Dessutom hade sag-
de direktion erhållit tillstånd att i Hel-
fingfors öppna en insamling af bidrag
till grundande af en fond, hwaraf rän-
tan kommer att anwändas till efter öf-
werknspektor Cygnaeus benämnda stipen-
dier för elewer wid Helsingfors folkskola-
iAi T«)
—- Sjnkhjelpskassor för arbetare
finnas inroättade wid W:m Crichton är
C:os och Aba jernmanufakturbolags me-
kaniska . werkstäder, Aura ockerbruksbo-
lags sockerraffineri samt firmgn P. C.
Rettig ä- E:os tobaksfabrik i Abo· Be-
hållninsgen i dessa kasfor uppgick wid
1887 ars utgång till sammanlagd 45,931
mark 25 p. ( . U.)
— Låsefaleu för fruntimmer är
åter öppen i sin komfortabelt inredda
lokal i Hotel Kämp n:o 21.
— Qvinnan i industriskolorna.
Jndnstristyrelsens framställning om rätt
för qwinnor att på enahanda wilkor som
för manliga elewer är stadgadt winna
inträde wid industriskolorna, har senaten
ej ansett föranleda till annan åtgärd än
att industristyrelsen bemyndigas att- i
hwarje särskildt fall pröfwa de af arvin-
nor sinlemnade ansökningarna för inta-
gande i industoifkolorna som extra elewer.
—- Haudlingar frän stora oste-
dens dagar ha upptakts åHiitola präst-
gård. Enligt hwad man wid ett flyg-
tigt genomgående af den betydliga packen
kunde döma. « tycktes de bestå hufwndsak-
ligast af kyrkokungörelfer från åren 1703
till 1720. Det wärdefulla- fyndet gjor-
des under den nyligen werkstälda biskops-
wisitationen. (N. Pr.)
— Studenternes nykterhet-sfäre-
Uiug har walt till ordförande professor
J. Sahlberg. till sekreterare stud. W.
Xektonen samt till skattmästare stud. J.
a a. -
— Omnibusbolaget har wid ett
nyligen hållet sammanträde beslutat af
målarmästareii U. Palmu inköpa willan
Rofawilla i Tölö för 60,000 mark.
— »Turtva«. räddningshemmet sfär
alkoholister kommer att inrättas å Som-
marnäs egendom i Orimattila socken och
skall öppnas den 15 december. Till di-
, rektör för anstalten skall pastorsadjunk-
·"ten i Lotvisax herr Karl Olander uven-
tuelt blifwit antagen, och några inter-
ner lära jemwäl allaredan haftpa anmält
sig. (O. N.)
— Högre handelslärowerk i Hel-
singfors. J senaten torde enligt Ps.–
U. fråga wara wäckt omtillsättande af
«en komitö för.-up«pgörande af förslag till
sett högre handelslärowerki Helsingfors
- antingen i förening med polytekniska in-
stitutet eller såsom en fristående anstalt.
,
— Försäkringsakttebolaaet Kale-
wa har under årets tredje qwartal be-
wiljat lifsörsäkringar till ett belopp af
869,000 mk, lifräntor 1,176 mk och ut-
ftyrfelförsäkringar 7,630 mk. Jnsättnin-
gar i ömsesidiga försäkringen för min-
deråriga barn ha gjorts till ett belopp
af 2,152 mk. Under ktvartalet ha twå
dödsfall anmälts, hwarigenom bolaget
år utbetala 30,000 mk.
Söndageu predika:
J Rikslaikyrkan: finsk högmessa kl. 9 pastor
Bä ; — fwensk högmesa kl. 12 pastor
Hildåm — finsk afton ång kl. 6 jemte
missionsbön missionär Meikkolin.
J Gamla kyrkan swensk högmessa kl. 9 pa tor
Hildänz — fin högmessa kl. 12 pastor
Bäck; — swenk aftonsång kl. 6 jemte
missionsbön pastor Hoyl.
Kollekten wid astongudstjensterna tillfaller
Finsta Misfionssällskaped
Wid Georgsgatan 12: swensk predikan kl. 11
f· m. af B. A. Carlson, och kl. 7 e. m af.
H. Rabe.
Gråowiksgatan Mo 12 Predikan kl. 7 e.
m· af Sundqwist.
J Alliaushnfet (Högbergsg. 22): redikan kl.
11 f. m. samt 5 och 7 e. m. a missionär
Franson.
Bönestuuder med bibelförklaring
hållas:
Måndag i Stadsmissionshyddan kl.
7 på finska Bengelsdorsf.
Tisdag i Gam la kyrkan kl. 6 på swenska-
pastor Stenberg.
Dnsdag i Nikolaikyrkan kl. 6 å ’n’ka.
pastor Stenberg. p st ]
Fredag i Stadsmissionshyddan kl
7 p swenska Bengelsdorff.
Skriftermål:
Lördag i Gamla kyrkan kl. 6 gå fin a
» iNikolaikyrkankLSp swen
Doras Kejserliga Majestäter
i fara.
Tisdagens morgontidningar meddela
följande till S:t Petersburg från hof-
ministern inlupna telegram afsändt från
stationen Taranowka på Charkofffka jern-
wägen:
J dag kl. 2 e. m. urspårade wid
stationen Borki det andra lokomotiwet
i drt kejserliga bantåget samt de fyra
waggoner, som följde närmast efter
detta. Gudi ware lof, Kejsaren, Kej-
rtnnan, Tronföljaren, itorfurstarne,
storfurstinnorna och alla personer till-
hörande fwiten äro oskadda.
Om kringresande predikanter.
(Swar till Red. af Finskt Weckoblad.)
Affigten med mina ord angående kring-
resande predikanter war ej att förswara
de åsigter, som gjorde sig gällande på
prestmötet i Tammerfors, dem jag ej
gillar, utan, såsom af hela uppsatsen
framgår, att wisa, huru den apostoliska
tidens kristna förhöllo sigidetta afseende.
Då jag ej uti Skrifteii funnit något
exempel på. att någon okallad skulle haf-
wa giswit sig till kringresande predikant,
så wille jag framhålla detta. för att
fästa wåra okallade predikanters upp-
märksamhet derpå och om möjligt, beweka
dem att i detta afseende följa de första
kristnas föredöme. s
. Redaktionen söker befria dem från så-
dana samwetsbetänkligheter genom frågan:
af hwem skall wäl kallelsen i wår tid
wara utfärdad, då kyrkan såsom stadd i
synd, otro och död· förwerkat denna makts
Swaret på denna fråga synes docki
Guds ord wara nära till hands och ly-
der: Den öfwerhet, som är, hon är
skickad af Gud. Rom. 13: 1; och warer
underdånige all mensklig ordning för
Herrens skull. 1 Petr. 2: 13. Man
må nu huru mycket som helst anse, att
wår kyrka och dess styrelse ej motfwarar
sin uppgift; enligt ofwanstående ord är
man dock skyldig att lyda den, så länge
den ej befaller att göra, hwad Gud för-
bjuder, eller låta, hwad han befaller.
-en kristen skyldig att lyda-
a .
Men om nu kyrkan i detta afseende upp-
rätthåller en ordning, som redan apostla-
kyrkan följt, huru mycket mera är ej då
Härifråii
slipper ett upplyst samwete ej lös. En-
dast den, som säger: jag rättar mig lika litet
efter den apostoliska som efter den finska kyr-
kans ordning, kan gifwa sig till en kring-
resande predikant utan kallelse. Och om
äfwen den finska kyrkans lag ej förbju-
der det, skulle jag dock följa apostlakyr-
kans ordning, wetande, att jag deri har
den säkraste borgen, för, att mitt lif ej
står i strid med Guds wilja-
Dessutom beder jag redaktionen noga
besinna, hwart konfeqwenserna af dess
uttalande leder såwäl inom kyrka som
familj och samhälle. Man förklarar blott,
att de öfwerordnade ej motfwara sinide,
och man är fri från pligten att lyda-
Härmed har Redaktioneii kommit nära
nutidens förakt för auktoriteten, förutsagdt
i den Heliga Skrift-
Falskeligeii påbördade mig Redaktionen
att wilja förswara Tammerforsmötets
åsigter, lika falskeligen att anse någon
kompetent att predika ordet blott på grund
af yttre kallelse. Att söka förswara sin
sak genom att tillskrifwa sin wederparti
läsarens ögon nedsättande åsigten, är ej
kristligt handladt; med den påminnelsen
beder jag Redaktionen hålla till godo.
Då jag anser en yttre kallelse i en-
lighet med apostlakyrkans ordning wara
nödwändig, har jag ej dermed sagt nå-
got emot den inre kallelsen, den hwarje
kristen fordrar af en predikant. Men att
såsom redaktionen anse den inre kallel-
sen wara nog tyckes ej öfwerensstämma
med en upplyst och sansad kristens be-
traktelsesätt. Då Redaktionen anser, att
enligt Frälsarens ord: af deras frukt
stolen J känna dem, werkningarne af en
predikants uppträdande är det enda be-
wifet på hans kallelse, så inwändes för
det första: hivarföre hafwa ej de aposto-
liske kristne dragit samma slutsats af
dessa Jesu ord och hållit den yttre kal-
lelsen för obehöflig? För det andra: äro
ock alla skickliga att bedöma frukterna?
De galatiska willoandarne t. ex. och de
som dem trodde, fågo en god frukt deri,
att de kunde wända galaterne bortifrån
Paulus och trons lära, som han förkun-
nat. Panlus höll det för en ond frukt.
Redaktionen håller werkningarne af wåra
okallade predikanters werksamhet för en
god frukt; den lutherska kyrkan kallar
dem en ond frukt. Hwem har rätt?
Derom skall Gtid engång döma. Men
wisst är, att ingen trygghet sinnes deri,
att den och den säger om en predikant:
hans werksamhet bär goda frukter.
Jngen del af en församling, ej ens
en hel församling har rätt att kalla sig
lärare annorlunda, än i den ordning
kyrkans lag söreskrifwer. Warer under-
dånige all mensklig ordning.
Med redaktionen är jag ense derom,
att lögnen kan öfwerwinnas blott med
ett medel, men ej endast med wår nit-
älskan för sanningen, utan med sannin-
gen fjelf, Guds ord, font är Andens
fwärd. Och Gud ware lof, att detta
swärd med kraft swingas af en stor
ewangelisters skara inom den finska kyr-
kan. Så länge skall kyrkan trots alla
sina brister stå trygg mot alla anfall-
Men djupt sorgligt är, att så många till
sin egen förtappelfe hafwa mörkret kärt.
Gud upplyfe dem alla i tidl
Zwav
Omöjligt är att af ofwanstående dra-·
ga någon annan konseqwens än den ivi
dragit af herr K. A. T:s föregående
uttalande och för hwilken haii så mycket
förebrår oss, — den nemligen att det
är den yttre och icke den inre kallelsen-
font berättigar till predikoembetet. Har
matt en gång denna yttre, af öfwerhe-
ten utfärdade och med wederbörlig full-
makt befästade kallelse, då är man be-
rättigad att förkunna Guds ord, äfiveii
om nian icke har Gads röst i sitt inre;
har maii åter denna inre kallelse af
Gud, men saknar den yttre öfwerhetliga
kallelsen, då handlar man mycket orätt,
om man uppträder såsom en bärare af
Gads sanning. Till hivilka farliga följ-
der en sådan uppfattning kan leda lig-
ger i öppen dag.
Herr K. A. T. förebrår- oss att fal-
skeligen hafwa beskyllt hononi för att
dela Tammerforsmötets åsigt. Wi bed-
ja honom wänligen ännu eiI gåiig ge-
nomläfa den uppsats, mot hioilket hans
nu ingående uttalande utgör ett bemö-
tande. Han skall då finna att wi sagt:
,,O m herr K. A. T:s andragande ut-
gör ett förfwar för Tannnerforsmötets
åsigter, så fråga tvi — —- — — etc.«
J dessa ord ligger ingen påbördad be-
skyllning, och att han icke delar prest-
mötets åsigter gläder oss; men swaret på
wår fråga är han oss ännu skyldig. Ty
fordrar han en gång att lekmannaiverk-
samheten skall, såsom stöd för sin befo-
genhet, wara grundad på en absolut be-
fallning eller anwisning i den heliga
Skrift, så måste han ock fordra att den
stats-kyrkliga institutionen med sin yttre
maktställning och sitt beroende af den
werldsliga myndigheten, skall wara grun-
dad på en dylik anwisning. Men hivar
i hela bibeln finnes wäl ett enda ställe,
som ger stöd åt en sådan institution.
Frågan måste derföre inskränka sig till
den om det i bibelii finnes något för-
bud för lekmannawerkfamheten. Så
länge som herr K. A. T. icke kan hän-
wifa till ett dylikt förbud eller till nå-
got ställe som upphäfwer Kristi yttran-
de, — »att den som icke är emot ho-
nom är med honom eller Paitli förkla-
ring att det gladde honom att Kristus
ivardt predikad, om det ock war afen,
som han icke hade kallat dertill, — få
länge är hela hans ofwanstående inlägg
af ingen betydelse-
Den af enskilda personer utsända lek-
mannapredikanten sätter sig icke i den af
kyrkan auktoriserade prestens stad och stäl-
le samt tillwäller sig icke hans plats;
derför medför hans werksamhet icke nå-
gon störing i den kyrkliga disciplinen
och arbetsfördelningen, som fortfarande
får sin gilla gång; den är fullkomligt
oberoende derutaf, och ingen kan wäl
neka att den är nyttig, wälbehöflig ochi
många fall mera bibelenlig än pre-
stens. Der en sådaii lekmannatverksam-
het wisar sig hafwa goda frukter —- och
wi hafwa långt ifrån sagt att detta all-
tid är fallet — måste man glädjas; der
den ivisar sig hafwa onda frukter, der
gäller det att med wishet och omtanke
samt i synnerhet med större nitälskan för
sanningen söka inotwerka det dåliga in-
flytandet. Först då en sådan werksam-
het bryter emot allmän lag eller kränker
sedlighet och god ordning, blir det tid
att· ingripa, men äfweii då är det öf-
werheten och icke kyrkan som bör göra
det.
Bref till F— Weckobladet.
Friiu Abo.
,,Sällt detfolk som förstår
jubelklangeni Herre, i ditt
ansigtes ljus skola de mandrai
Ps. 89x16.
Med en frisk segersång börjades wåra
möten den 21 september uti wår böne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
