Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som synas äro tiinliga, men de som icke
synas äro eiviga", sade Pauliis. Skol-
boken är förgänglig. men skolbarnet är
ewigt.
Den naturliga nieiiiiiskan måste, då
hon blott känner den tiniliga ioerldeii,
ivaiidra efter dess lagar, d. iv. s. efter
det soin hon ser. Allt som synes ösiver
den tiinliga tverldens lagar, ivid hivilkeii
hon är saftkedjad, tyckes för henne ivara
omöjligt. Den andliga menniskaii är
kallad att ivaiidra, icke efter den synliga
werldens lag: åskådningen, utan
efter den andliga ioerldens lag: tr on.
Hon, soin känner en högre werld änden
timliga, säger icke mera: .detta är möj-
ligt och detta omöjligt«, utan ,,allting
är möjligt för tron.
Den naturliga meniiiskan känner en-
dast s kapelf en, och hennes synwidd
är inskränkt inom dess horisont. Deii
andliga nienniskaii (den frälsta menniskan)
känner Ska p aren, hon är förenad
med Honom och mäter numera tingen
blott efter Hans allniakt och Hans bud-
Det skulle till och med tyckas, som om
allting i detta lifivet ioore gifivet endast
som ändamål att aifiva oss tillfälle att
afstå derifrån, genom att blifwa obero-
ende deras oclj höja oss deröfiver.
Det är klart att tvi stå u nd er det,
som ivi äro beroende af, och att det som
tvi bero af, har mer eller mindre wälde
öfwer oss, ivi äro mer eller mindre be-
herskade af desamma wi äro mer eller
mindre dess slasivar.
Men då ioi upptäcka ett medel, ge-
nom hivilket wi kiiiiua blifnia oberoende
af dessa ting, höja nii oss öfiver dem,
och i stället för att wara beherskade af
dem, är det tvi, soni herska öfiver dem.
Gud satte Adam på jorden, för att
råda öfiver henne, men i stället lät han
henne råda öfwer sig.
Deii naturliga ineiuiiskan tänker att de
jordiska tingens ivärde är förioerkligadt,
då ivi njuta af dem, men det skulle tyckas
font oiu Giids mening ioore alldeles niot-
satsen, och att de jordiska tingens sanna
wärde skulle upptäckas först, då man as-
stär från dem, och således att tillfället,
som dessa ting gifnia oss, att af kärlek
till något högre, afftå från dem, är mera
wärdt än deras egande.
Ockfå meta tvi att en penning har
werkligt wärde, endast då ivi anwända
den. Så länge den stannar i tvår ficka
är den oss till ingen nytta. Likaledes
är det blott genom att aiirvända wårt
lif, som ivi föriverkliga dess sanna wärde-
Och tingens ioerkliga ivärde är söt-werk-
ligadt af det, nian erhåller genom att
afstå fråii dem. Eii marks wärde är
det, som man erhåller i utbyte mot denna
mark.
Lyssiia till Paulus!
,,Men allt det mig en winning war,
det har jag räknat för skada för Kristi
stull, ja, jag räknar det allt för skada
mot den öfiversniinneliga niiii Herres
Kristi Jesu kunskap, för hmilkens skull
jag aktar allt för skada, och räknar det
för afskräde, på det att jag må tvinna
Kristus«.
Det är som om han sade: ioärdet af
dessa ting för mig, är blott det tillfälle.
som de gifioa mig, att bättre känna Kri-
stus genom att afstå från dem.
Här är förklariinjen öfioer de många,
sioårigheter, soiu frälsta själar, hivilka
ega denna nierldens goda, ofta erfara-
Se t. ex. denna rika mau, som just blif-
wit helgad. Haii eger ett stort bruk,
ett slott, ivackra möbler, många männer.
Hivilket är dessa tings ioärde för honom?
Det är det tillfälle, som de gifioa ho-
nom att förhärliga Giid, genom att afstå
sråii dem och endast begagna dem för
Guds rike. Haiis rikedomar, hivilka så
länge han med dem tjenade sitt eget
,,jag«, ökade hans dom. gisiva honom
nii, då han är frälst, medlet att för
Gnd aflägga ett ivittnesbörd som en fat-
tig aldrig skulle kunna aflägga. Haii
ställer allt till Guds förfogande, foni om
ingenting wore hans. Således, ju mera
man eger, desto mera har man tillfälle
att afstå-
Frälfareii sjelf, soin skulle göra många
rika, måste blifwa fattig för den fkiill och
asftå fråii allt, för att såsom inenniska
böja sig öfwer allt, och för att allt skulle
blifiva lagdt under Hans fötter. Haii
måste afstå från sin mor, från sin äl-
skade ivän Lazariis. Haii måste t. o·ni.
afstå från att gå och fe honom dö, och
till sist måste Han afstå från sina lär-
jungar samt blifwa ensam, enfamutblot-
tad på allt.
«Han har lärt lydnad genom detHaic
lidit«, d. w. s. genom det lidande det
kostade Hononi att afstå från sina fröjder
för att lyda Gud. Den högre iverldeii
wiiiiies endast genom försakelse af den
lägre werlden. Werkligheten afivår hän-
gifivenhet till Gud beivisas endast, genom
att ivi afftå från något menskligt egande
af kärlek till Hans sak eller af lydnad
för någon Haris befallning. Hurn mycket
måste icke Jesus lida af att ej kunna gå
till siii döende wän och till denna äl-
skade familj idess bedröfivelfe? Men
derigenoni lärde Han sig lydnad. Sä-
kerligen blef Lazari lif ioäl anivändt,
genom att sålunda få tvära ett blad i
Jesic skolbok. ,,Jag skall gifwa menni-
skor sör dig«, har Giid sagt.
Werkligheteii af mår tro på Giid be-
ivisas likaledes blott gent emot något,
soni är öfioer den naturliga menniskans
tankar, som tyckes omöjligt och obegrip-
ligt för henne. Det är således på sätt
och ivis på bekostnad af den synliga
werlden, som Gnd öfivar ivår tro; denna
tro, som är himmelens lag och utan
hwilken mi ej kunna komma ditin. Den
synliga werlden skall i sjelfivii werket en
dag kastas åt sidan, så att säga i ett
rinn i ioerldsrymdeii, likasom en gammal
fkolbok, som då den gifivit sina upplys-
ningar, ej niera har något ivärde i sig
sjelf. Låtom oss icke fästa oss ioid jor-
den för att förgås med henne, utan låtoni
oss öppna ivåra ögon och ioåra hjertan,
för att lära oss att förena oss med him-
inelen.
L- P Il·
Gud, som gas Isak åtAbrahanhioille
sedan lära Abraham att undioara Jsak.
Jsak ivar sålunda ett blad i Abra-
hams skolbok.
Ända till dess Abraham hade afstått
fråii Isak, mar han beroende af Jsak.
Han egde icke Jfak, Jsak egde honom.
Men då han gas Isak, blef han iftånd
att ega honom, emedan han ej egde ho-
nom för sig sjelf utan för Gud.
Det är sålunda ivi icke ega annat än
det som ivi gifiva.
Wi beherska endast det, som ivi af-
ftått ifrån.
Största delen af iiienuifkorna äro långt
ifrån att wara kon u ngar, utan äro
slafioarz slafivar af sina egodelar,
sin förmåga, sina gåfivor, egenskaper,
rikedomar, iväuiier etc. emedan de hos
dessa söka siii glädje. De knäfalla för
dem få att säga, och bedja dem gifiva
sig tillfredsställelse. (Fortf.)
gindnggsliolnii.
Textutredning
S ö ii d a geii den. 9 Deeenib.1 888.
Domareboken 1: 1—16.
Gideons kallelse.
Israels barn gjorde det
ondt war i herrens ögon och
Herreii gas dem i Mediani-
ternas land i sju år, etc. iv-
1——1(i.
Israels barn gjorde det ondt mar i
Herrans ögon. Med dessa ord, hurii
korta de än äro, berättar tvår text oss
den hemlighetsfulle orsaken till allt det
myckna lidande och skamliga förtryck,
som Jsriiel under denna tid ofta fick
ividkiinnas
Ofnier det onda faller förr eller se-
nare mildare eller hårdare Gnds tuktans
gissel. ,.Tet är din ondskas skull, att
du så plågad warder, och din olydnads,
att du så näpst warder«·
Ehnrn Heisreii mildt mornat sitt folk
för faran, gå de dock niidt i den. Oud-
skan hotade att inom kort alldeles till-
intetgöra och upplösa detta folk, som
Herren ntnialt bland alla andra folk att
mara bärare af iverldens ljus, lis och
helsa. Icke underligt, att herren för
att häsioa detta onda widtager utomor-
dentliga mått och steg. Ett farligt ondt
måste ofta häfwas af utomordentliga nie-
del. Så ock här. Gnd låter sitt folk
komma under Midjanitiskt förtryck i sju
år, iv. 1.
Israel hade icke anat. icke welat detta
flut. Det måste nii erfara, hurii det
går, då man skall reda sig herren för-
utan. Jsriiel hade öfivergifwit Herrm,
nu öfwergisioer han dem. Jsrael hade
icke ioelat fördrisiva Herreiis fiender
isråii sig; nu ioill Grid, dem till straff,
icke heller fördrifiva dem. J ställetgas
boii dem i deras hand, soni dem röf-
ioade, att de dem röfiva skulle, och sålde
dem i deras fienders händer allt omkring.
De kunna icke längre stå sina fiender
emot, utan hioart de äii wända sig, war
Herreiis hand emot dem tlll deras ofärd;
och de wordo hårdeligeii plågade. Med-
ianiterna komiiio dit upp med sin boskap,
såsom ett stort tal gräshoppor, så att
hivarkeu de eller deras kameler stodo till
att räkna, och de föllo in i landet, att
de det förderfiva skulle. De förderfivade
niäxtcn på landet och lemnade inga nä-
riiigsiiiedel givar. Detta elände ökades
af den inre oredan och förstoringen.
Hioar och en gjorde, hivad honom tyck-
tes rätt mara, 21: 25., underkufning,
ångest, rofferi, brand och mord fullbor-
dade det obeskrifliga eländet. Jiigeii wcir
säker-, iiiaii gömde sig i liergsskrefwor
och jordkulor. Så ,,förgrymmade sig
Herreiis ivrede öfioer sitt folk, och haii
fick en styggelse till sitt ars«, heter det
i Ps. 10t)’: 40 om denna tid. Ty
synd är folks förderf.
Men i denna hårda tuktan låg dock
Gads frälsande nåd och faderliga sinne-
lag inneslutiia. Ten Herreii älskar, den
agar han. och han gisslar hivar och en
son, som han anammar. Aftoen här
affåg Herreii ytterst sitt folks upprättelse.
Måfte ock Herreii hårdt hemsöka oss
för svåra synders och iiiissgeriiingars
skull, så sker dock detta, på det wi ej
skola as synden helt uppslukas-. Herreii
ioill hellre nådig wara, än han inred är.
,,Straffet allena lär gifiva akt på or-
den«· Nöden drifioer äiidtligen Israel
att inse sitt affall likasom ock idetta af-
sall orsaken till sin sorgliga belägenhet.
J sin nöd ropar nu Jsrael"till Herreii
oiu hjelp och förbarmande· Ur förkros-
sade och efter frälsning längtande hjeraii
går detta rott fram. Qch för ett sådant
rop kan ej Herreii tillslutasan öron.
För den bekännelsen: ,,Wi hafwa syn-
dat emot dig, ty ivi hafioa ösivergifivit
tvår Gud och tjeiiat Baalim«, kunde
Herren icke längre återhålla fin hjelp.
Hari ser till sitt folks förtryck och
uppwäcter genom sin ängel en domare i
Israel. Gideon, Joas, Abiesritens son,
hioilkeii med de orden: »J«ag will wara
med dig, så att dn skall slå Midtaniterna
såsom en inan«, kallas att blifwa det
synliga redskapet till ssitt folks befrielse,
srälsar Herren sitt folk ur det förnedrade
förtrycket.
»Frukta icke, ty jag är med dig«.
Med dessa ord kallas demie Gideon till
sin anfivarsfulla post. Så will ock Her-
ren intala hos oss och hos alla dem,
som wilja följa honom och lyssna till
hans kallelse, frimodighet och förtröstan.
Frukta icke, ty jag är med dig! Sök
icke hjelp hos andra, ty jag är diii Gud·
Da tvi gå på Guds ärenden, eller ut-
rätta hans uppdrag, då behöfwa wi ej
räddas. Meri om wi likt Jsrael gå
ivåra egna wägar, då hafwa tvi all an-
ledning att srukta. De orättfärdigas iväg
förgås-
Anmärkningar och ordför-
kla ring a r:
1. Gideon — Joas son.
befriade Jsrael från Midiauiteruas sju-
åriga herraivälde, hivarför ett parti er-
bjöd honom ärftlig fiirstewärdighet. Till
denna sin bestämmelse blef han liksom
Moses kallad genom en ängel. Af Gi-
deon besegrades Midjaniterna omkring
1233 f. Kr., och war han sedan domare
i Israel till omkring 1193 f. Kr.
2. Medianiterna woro ett ara-
biskt folk, som idkade karawanhandel
mellan Gileon och Egypteii. J förening
med Maabiterna och Amalakiterna oro-
ade de ofta Israel. Af Gideon blefwo
de slutligen fördrifiia från Palestina.
· Z. Amalekiteriia, iv. 3, här-
stammade från en iviss Amalek, Timnas
och Sifas son, font omtalas i första Mo-
sebok 36: 12. De woro kanske de hitt-
raste af Jsraels fiender och nämnas ofta
i Israels historia. "
tEfter Sanningswittiiet.)
Till sala.
LLllJana
stort urval
Nu inkom-rå-
Billiga
1
lilissionslooklianäelii,
48 Alexanders-gatan 40.
Missionsliolcliancteln,
stl Alexanäorsgataii sv.
sitbskriptjon å- Tidskrif-
ten: Deii Iloliga striden,
Ike-rättelse om Troslijeltar
ocli sanningsvittnen inom
ilen kristna kyrkan iiilclre
oeli nyaise titlar af biskop
Th. ströinberg. lite-cl 80
illustrationer af Jenny NY-
st1’6m. Utlcommeis i 10 häf-
teii om 32 sidor 4:0 PCI-utom
lielsid-illustrationerna å- 1: 30.
til-lalentiar
BORSBLIMMMN
för
1 8 8 9.
lligitinni st l.. s.
resursens-,
1 8 8 9.
Utgiiiisii st s. Wiström.
Missionsliolciianiiolii,
40 Alexandersgatan 40.
Divokso.
N- Tisdagcu den 4 Dee.1888
anordnas en försäljning i Allmag-
huset till förmått för inre missionen-
Gäfwor till densamma mottagas
tacksamt i Missionsbokhandeln Alex-
andersgatan 40, i fru Hellmans bu-
tik Alexandersgataii 48 samt iAlli-
anshnfet.
Helsingfors, Hustvudstadebladets tryckeri, tess-
Han «
q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
