- Project Runeberg -  Fiskepatrullens berättelser /
8

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vit och gula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av halv vakna och halvnakna kineser. Varnande och
förbittrade tjut flögo över det lugna vattnet, och
någonstädes trumpetade man i en snäcka med stor
effekt. Till höger om oss såg jag kaptenen på en
jonk kapa sin förtöjningslina med en yxa och springa
för att hjälpa besättningen hissa det stora,
besynnerliga loggertseglet. Men till vänster tittade de första
huvudena upp ur en annan jonk, och jag lade bi med
Renen så pass länge att George kunde hoppa ombord.

Hela flottiljen var nu i rörelse. Till hjälp för seglen
hade de stuckit ut långa åror, och viken plöjdes i alla
väderstreck av de flyende jonkerna. Jag var nu
ensam i Renen och sökte med feberaktig iver fånga
en tredje pris. Den första jonken jag försökte med
blev ett komplett fiasko, ty den satte till alla klutar
och länsade undan med förvånande fart. Den gick
betydligt fortare än Renen, och jag började få aktning
för den klumpiga farkosten. Jag insåg det hopplösa
i en förföljelse, föll undan, släckte på storskotet och
styrde dikt bidevind mot jonkerna i lä, där jag kom
över dem oförhappandes.

Den jag valt ut tycktes inte veta vad han skulle
ta sig till, men då jag gjorde en stor sväng för att
lägga bi försiktigt, tog han plötsligt sina segel fulla
och rusade i väg, och de listiga mongolerna höllo
skarpt takten med sina åror. Jag lovade plötsligt.
Jag höll ner rorkulten med hela min tyngd och
skotade an storseglet allt vad jag kunde för att få så stark
fart som möjligt. Jonkens båda styrbordsåror
bräcktes, och så törnade de båda båtarna ihop med ett brak.
Renens bogspröt sträcktes fram som en jättehand coh
sopade bort jonkens undersätsiga mast och höga segel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:34:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fiskepatru/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free