Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekernas kung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han är en farlig karl, och det lönar sig inte att leka
med honom.»
»Ja», svarade Charley i beskedlig ton, »jag har hört
att det lönar sig bättre att låta honom vara i fred.»
Det var en direkt pik åt Carmintel, och vi sågo av
uttrycket i hans ansikte att den hade träffat. Ty det
var allmänt känt att långa Alec var lika villig att muta
som att slåss och att på de sista åren mer än en patrull-
karl haft fiskarens pengar att röra sig med.
»Menar du» — började Carmintel i barsk ton.
Men Charley avbröt honom. »Jag menar ingen-
ting», sade han. »Ni hörde vad jag sade, och om
mössan passar, så ...»
Han ryckte på axlarna, och Carmintel spände ögo-
nen i honom men sade ingenting.
»Vad vi behöva, det är påhittighet», sade Charley
till mig en dag, då vi hade försökt smyga oss på långa
Alec i dagningen och han hade skjutit på oss för be-
sväret.
Sedan bråkade jag min hjärna i många dagar med
att försöka hitta på något sätt för två karlar att på
öppet vatten komma på en annan som förstod konsten
att handtera en bössa och aldrig kunde träffas på utan
en sådan. Regelbundet varenda dag, då dödvattnet
var inne, såg man långa Alec vittja sin långrev utan
att göra någon hemlighet av det, käckt och öppet
så att vem som helst kunde se det. Och vad som
gjorde det särskilt retsamt var att varenda fiskare
från Benicia till Vallejo visste att han trotsade oss
med framgång. Även Carmintel tråkade ut oss, ty
han höll oss sysselsatta med staksillfiskarna i San
Pablo, så att vi hade föga tid att ägna åt grekernas
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
