Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belägringen av »Lancashires drottning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han muntert an Lancashiredrottningens ankarvakt
och frågacle, var han skulle få tag i »Skotske höv-
dingen», en annan vetebåt, och i det samma kapsej-
sade han med låtsad drumlighet. Matrosen som gjorde
ankarvakt sprang utför gångbordet och drog upp
honom ur vattnet. Det var just vad han ville, näm-
ligen komma ombord på fartyget, och nu väntade
han sig att få komma upp på däck och sedan gå ner
för att värma sig och bli torr. Men kaptenen lät
honom helt ogästvänligt sitta på gångbordets nedersta
bräde, ynkligt frysande och med fotterna dinglande
i vattnet, tills vi tyckte synd om honom, rodde ut ur
mörkret och togo upp honom. Besättningen hade
vaknat, och deras gyckel och stickord läto allt utom
behagligt i våra öron, och till och med de båda itali-
enarna klättrade upp på relingen och skrattade åt
oss länge och skadegladt.
»Skadar inte», sade Charley så dämpat att endast
jag kunde höra det. »Jag är väldigt glad åt att det
inte är vi som skratta först. Vi ska spara vårt skratt
till sist, eller hur, gosse?»
Han klappade mig på axeln, men jag tyckte att
hans röst lät mera beslutsam än hoppfull.
Det skulle nog ha varit möjligt för oss att få hjälp
av hamnfogden och komma ombord på det engelska
fartyget i lagens namn. Men fiskenämndens instruk-
tioner gingo ut på att patrullen skulle undvika för-
vecklingar, och denna kunde, om vi påkallade offi-
ciella myndigheter, lätt sluta med internationellt
trassel.
Den andra veckan av belägringen hade gått till
ända, och ännu syntes intet tecken till ändring i situa-
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
