Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belägringen av »Lancashires drottning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen. På morgonen den fjortonde dagen inträffade
förändringen, och den kom i lika oväntad form för oss
som för de män vi ville ta fast.
Efter vår vanliga nattvakt långsides med Iyanca-
shiredrottningen rodde Charley och jag till Solano-
bryggan.
»Åhå!» utbrast Charley överraskad. »Vad i all
världen är detta? Har du nå’nsin sett maken till
konstigt fartyg?»
Det kunde han gärna säga, ty där låg, förtöjd vid
bryggan, den besynnerligaste barkass jag någonsin
hade sett. Den kunde inte kallas barkass heller, men
den tycktes likna en barkass mer än någon annan
båt. Den var sjuttio fot lång, men så smal och utan
överbyggnader att den föreföll mycket mindre än den
verkligen var. Den var byggd helt och hållet av
stål och svartmålad. Tre skorstenar ganska långt
ifrån varandra och lutande starkt åt aktern reste sig i
rak linje midskepps, medan bogen, lång och smal och
vass som en kniv, tydligt angav att båten lade an på
snabbhet. Då vi rodde akter om den, läste vi nam-
net »Pilen» målat med små vita bokstäver.
Charley och jag kunde ej styra vår nyfikenhet.
Om några minuter voro vi ombord och talade med en
maskinist, som betraktade soluppgången från däck.
Han var beredvillig att tillfredsställa vår nyfikenhet,
och snart visste vi att Pilen hade kommit dit efter
mörkrets inbrott från San Francisco, att det var vad
man kunde kalla en provresa, och att den tillhörde
Silas Tate, en ung californisk gruvmillionär som vur-
made för snabbgående yachter. Vi talade litet om
turbinmaskiner, direkt ångverkan och frånvaron av
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
