- Project Runeberg -  Fiskepatrullens berättelser /
105

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula näsduken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

 Därmed togo Charley och Neil åter hand om Renen
och gå vo sig av med jonken på släp. Jag gick akterut,
tog hand om prisbåten och styrde med en gammal-
modig rorkult och ett styre med stora, snedrutformiga
hål, genom vilka vattnet rusade ut och in.

Nu hade den sista dimman försvunnit, och Charleys
uppgift om vårt läge bekräftades då vi fingo se Mc
Nears brygga på en knapp halvmils avstånd. Vi följde
västra stranden, dubblerade Point Pedro midtför de
kinesiska räkbyarna, där det blev stor uppståndelse,
då de sågo en av sina jonkar tagen på släp av den
välbekanta patrullkuttern.

Landvinden var tämligen byig och ostadig, och det
skulle ha varit bättre för oss om den varit starkare.
San Rafaels-ån, som vi måste segla uppför för att
komma till staden och utlämna våra fångar till myn-
digheterna, rann genom vidsträckta sumpmarker och
var svår att befara under tilltagande lågvatten, och
under ebb var den rent omöjlig. Som vattnet redan
sjunkit till hälften, var det nödvändigt för oss att
raska på. Det hindrade den tunga jonken som slä-
pade efter och hindrade Renen med hela sin döda vikt.

»Säg till de där kulis att hissa seglet», ropade Charley
slutligen till mig. »Vi ha inte lust att sitta fast i dyn
hela natten.»

Jag upprepade ordern för Gula näsduken, som hest
mumlade den till sitt folk. Han led av en svår för-
kylning, som gjorde hans ögon tunga och blodsprängda
och tvingade honom att vika sig dubbel under kramp-
aktiga hostanfall. Det gjorde att han såg ännu hem-
skare ut än vanligt, och då han tittade ondskefullt
på mig, kom jag med en rysning ihåg den hårda dust

105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:34:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fiskepatru/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free