Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula näsduken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de följande händelserna. Han satt ett stycke ifrån
mig, händelsevis på jonkens lovartsida. Jag kunde
knappt se hans konturer, men j ag blev snart övertygad
om att han flyttade sig långsamt, mycket långsamt,
närmare mig. Jag var noga på min vakt. Jag styrde
med vänstra handen och dök ner med den högra i
fickan och grep tag om revolvern.
Jag såg honom flytta sig fram ett par tum och
ämnade just befalla honom att dra sig tillbaka — jag
hade orden på tungspetsen — då en tung kropp kastade
sig över mig med ett luftsprång från läsidan. Det
var en av besättningen. Han höll fast min högra
arm så att jag inte kunde få upp handen ur fickan
och lade på samma gång sin andra hand över min mun.
Naturligtvis kunde jag ha slitit mig ifrån honom och
befriat min hand eller dragit undan min mun så att
jag kunnat ropa på hjälp, men Gula näsduken var
över mig som en blixt.
Jag vred mig och sprattlade förgäves på bottnen av
jonken, medan mina armar och ben bundos och min
mun säkert förseglades med något som sedan befanns
vara en bomullsskjorta. Sedan lät man mig ligga
där på bottnen. Gula näsduken tog hand om styret
och utdelade sina order viskande, och att döma av
vårt läge och ändringen av seglet, som jag nu otydligt
urskilde ovanför mig mot stjärnhimlen, visste jag att
jonken styrt in i mynningen av en liten bäck, som här
rann ut i San Rafaelån.
Om ett par minuter gledo vi sakta fram utmed
strandbanken och seglet sänktes tyst. Kineserna
höllo sig mycket stilla. Gula näsduken satt på bott-
nen bredvid mig, och jag hörde hur han ansträngde
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
