- Project Runeberg -  Fiskepatrullens berättelser /
110

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula näsduken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varsamt. Gula näsduken sparkade mig ilsket i sidan,
och sedan pulsade trion tillbaka genom gyttjan till
jonken. Ett ögonblick därefter hörde jag seglet hissas
och flaxa i vinden då de skotade till. Sedan blev det
tyst och jag kunde få börja fundera på hur jag skulle
bli fri.

Jag kom ihåg att jag sett konstmakare vrida och
slingra sig ur rep varmed de varit bundna, men ehuru
jag vred och slingrade mig av alla krafter, voro knu-
tarna lika hårda som förut, och jag kunde inte märka
att repen töjt sig. Men under mina vridningar kom
jag att rulla mig över en hop musselskal, troligen kvar-
levor efter något segelsällskaps musselkalas. Det
gav mig en idé. Mina händer voro bundna på ryggen;
jag tog ett musselskal och rullade mig uppför stranden
tills jag kom till klipporna som jag visste skulle finnas
där.

Medan jag rullade rundt och sökte, upptäckte jag
slutligen en trång ränna, i vilken jag sköt in mussel-
skalet. Dess egg var skarp, och på den försökte jag
såga av repet som fjättrade mina handleder. Men
eggen var också skör, och jag bröt av den genom att
trycka för hårdt mot den. Jag rullade mig tillbaka
till högen och återvände med så många musselskal jag
kunde få rum med i bägge händerna. Jag bräckte
flera av dem, skar mig i händerna många gånger och
fick kramp i benen av ansträngning och av min tvungna
ställning.

jg Medan jag plågades av krampen och vilade mig,
hörde jag ett välbekant hojtande ute på vattnet. Det
var Charley som sökte efter mig. Kavlen i min mun
hindrade mig från att svara, och jag kunde endast ligga

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:06:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiskepatru/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free