- Project Runeberg -  Fiskarflickan /
91

(1869) [MARC] [MARC] Author: Bjørnstjerne Bjørnson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

hägg och rönii och af slingerväxter ute på klippkanterna,
att husen syntes skyddade deraf. Framför
hufvudbygg-ningen på sidan mot vägen låg en trägård, den stod
starkt bevuxen med äpple-, körsbärs- och morellträn,
och längs gångar och gärdsgård med krusbärs-, samt
svarta och röda vinbärsbuskar; men öfver dem alla höjde
sig några gamla stora aspar med breda kronor. Huset
såg ut som ett bortgömdt bo mellan grenarne, och icke
möjligt att hinna för andra än solen. Men just detta
undanskymda väckte längtan hos Petra; och då solen
sken på rutorna, och bjällrorna gladt lockade, och då
hon hörde att det var en prestgård, så fattade hon raskt
i tömmarne: »Nej, här måste jag in!» och vek af längs
med trägården.

Ett par vallhundar rusade ursinnigt emot henne,
som hon körde in på gårdsplanen, en stor inbygd
fyrkant med ladugården midt emot huvudbyggningen, en
flygel af hufvudbyggningen till höger, brygghus och
drängstuga till venster. Gårdsplanen var nu full af
boskapen, men midt inne ibland den stod ett fruntimmer,
temligen högväxt och mycket smärt bygd; hon hade
tätt åtsittande kläder och en liten silkesschalett på
hufvudet Rundt kring henne och ofvanför henne trängde
sig getter, hvita, svarta, bruna, brokiga getter, hvar med
sin lilla bjällra, alla stämda i treklang; hon hade namn
på alla sina getter och något godt åt dem i ett fat,
som ladugårdspigan beständigt fyllde. Men på den låga
trappan, som från hufvudbyggningen förde ut till
gården, stod prosten med ett fat salt i handen, och framför
trappan gårdens kor, som slickade saltet ur hans händer
och från stenhällen, på hvilken han strödde det. Prosten
var ingen stor, men en satt och kraftig man med kort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:06:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiskflicka/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free