Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
NIONDE KAPITLET.
På det tredje året, en fredag, några dagar före jul.
suto de båda flickorna tillsammans i aftonskymningen;
prosten hade just kommit in med sin pipa. Dagen hade
de tillbragt som de flesta under dessa båda år, nämligen
börjat mecl en promenad och efter frukosten en timmes
musik och sång, derefter språk eller annan
undervisning, så något sysslande med i hushållet. Om
eftermiddagarne hvar för sig på sitt rum, Signe just i dag
sysselsatt med att skrifva till Ödegaard, efter hvilken
Petra aldrig frågade, likasom hon aldrig ville höra talas
om det förflutna. Mot skymningen en kälkåkning, och
nu in för att samtala eller sjunga eller senare läsa
högt. Det var till detta prosten alltid kom in. Han
läste utmärkt, och hans dotter ej mindre; Petra lärde
sig bådas sätt, men i synnerhet begges språk. Signes
uttal och tonfall hade för hennes öron ett sådant
välljud, att det återljöd, då hon gick allena. Petra satte
på det hela Signe så högt, att en man skulle tagit
fjerdedelen för stormande kärlek; hon kom också Signe
ofta att rodna. Derigenom att prosten eller Signe hvar
afton läste högt (Petra kunde icke förmås dertill), hade
de genomgått den nordiska litteraturens förnämste
skalder och slutligen kommit vidare ut i den stora
litteraturen. De dramatiska arbetena lästes helst. Just som
de denna afton skulle tända lamporna och börja, kom
kökspigan in och sade, att det var någon derute med
helsningar till Petra. Det visade sig vara en sjöman
från hennes födelsestad; hennes mor hade ålagt honom
att uppsöka henne, då han skulle dit åt trakten; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
