Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
hon stod i afräkningsförhållande dertill; ty till nu hade
hon aldrig skådat tillbaka, utan blott framåt. Nu
framstod för henne allt, från hennes barndom till i dag: de
första lockande spanska sångerna ljödo åter, de många
förvillelserna af oredig längtan, som hennes barndom
och ungdom dragit samman, togos upp och granskades
på nytt igen, stycke för stycke, som man genomgår
gamla mål. Var det något, hon glömde, så fanns i
hennes närhet en sak som hade påminnelsen färdig; ty
vid åsynen af den hade hon tänkt derpå, och från denna
stund voro tanken och saken förenade. I synnerhet hade
pianot så mycket att påminna om, att det nästan var
öfverväldigande. Hon blef sittande dervid utan att rätt
kunna röra det, och om Signe spelade, kunde hon knappt
stadna inne. Hon var äfven helst allena; Ödegaard och
Signe förstodo det och höllo sig för sig sjelfva; alla
menniskor sågo på henne med vemodig vänlighet, och
under dessa dagar gick prosten aldrig förbi henne, utan
att han strök henne öfver håret.
Ändtligen var dagen inne. Det var en halfklar,
mild dag, det töade i fjällen och grönskade på åkern.
De fyra höllo sig hvar och en på sitt rum, tills timmen
kom, då de gemensamt skulle gå i kyrkan. Der voro
utom dem blott klockaren och en främmande prest
närvarande; prosten ville sjelf njuta den heliga måltiden,
men ville tillika hålla skriftetalet, ty han hade några
särskilda ord att säga den bortresande. Han talade så,
som när de en helgdagsafton eller födelsedag suto vid
deras eget bord i hemmet. Det skulle nu snart visa sig,
menade han, om den tid, som hon i dag med bön till
Gud om nåd afslutade, hade lagt en fast grund. Ingen
menniska blir fullt sann förr än hon uppnår sin rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
