Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - ahjomellotus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ahj ahjomellotus
ning. -mellotus härdfärskning. -panos
härd|uppsättning, -sats.
ahkerl|a flitig, -aan, -asti flitigt, -oida
beflita (bemöda, vinnlägga*) sig (om ngt);
~ edistyäkseen beflita sig om att göra
framsteg, -ointi* flit -en; strävsamhet.
-uus2 flit -en; ~ on ilomme! flit är vårt nöje!
ahkio lappsläd|e -en -ar; ackja. -lia ajo, -retki
ackjefärd.
ahma (el. Gulo gulo) järv -en -ar.
ahma||ista sluka; äta * glupskt; glufsa i sig; ~
suuhunsa sluka; glufsa i sig. -isu slukande;
nafs -et -; yhdellä ~lla i ett enda nafs.
-nnahka järvskinn.
ahmatti * frossare.
ahmi||a frossa; glufsa, sluka, -ja frossare; som
äter glupskt; som glufsar i sig.
ahn||aasti glupskt, -as -aan glupsk, -e 1.
(vrt. ed.) snål, glupsk. 2. (saita) girig,
nidsk, sniken. 3. (halukas) lysten (jhk efter
ngt); ~in silmin med lystna blickar,
-ehtiä* snålas (efter ngt); eftertrakta; ha lust
(till ngt), -ehtija som snålas efter
(eftertraktar) (ngt), -eus2 1. glupskhet; rahan~
penningbegär; snålhet. 2. (saituus)
girighet, nidskhet.
aho (övergiven) sved -en -er; (kenttä) fält
-et -. -mansikka (ksv. Fragaria vesca)
skogssmultron,
ahrain ks. a h i n g a s.
ahtaa* 1. (sulloa) packa, proppa; gyttra
ihop; ~ f k täyteen jtk packa (proppa) ngt
fullt med ngt; (kaup., mer.) stuva. 2. ~riihi
(mv.) sätta upp säd i en ria. 3. (mer.): ~
laiva ks. ahdata,
ahtaaja (mer.) stuvare. -npalkkio
stuvarar-vode.
ah taa |lia, -lie Æs. ahdas,
ahtaaminen stuvning, stuvande,
ahtaanlainen något trång*.
1. ahtaus2 (vrt. ahdas) trånghet, trängsel -n;
tilan~ trångt utrymme; brist på utrymme;
trängsel -n.
2. ahtaus (ahdanta, ahtaaminen) stuvning,
stuveri; stuvande, -kulut, -kustannukset
[pl stuvnings-, stuveri|kostnader. -lasku
„stuveri-, stuvar|räkning. -liike
stuveri|-5 affär, -firma, -rörelse, -palkkio stuveri-,
stuvar[arvode.
ahtau|lttaa (lehdä ahtaafmma]ksi) förtränga,
göra trängre, förorsaka förträngningar,
-tua* packas; packa ihop sig; proppas;
gyttras; stocka sig; tiheään -tunut tätt
packad; kiinni -tunut blockerad, -tummen
anhopning; stockning.
ahteinen (läh.) ks. mäkinen.
1. Ahti* (myt.) näck -en.
2. ahti* (kirk. vanh.) akt -en -er. -saarna
aktpredikan.
ahto||jää packis, (-vyöhyke packisband -et -.)
-kiila drivkil. -kiveys packstensbeläggning.
-kivi packsten. (-kerros packstenslager.)
ahven (el. Perca fluviatilis) abborr|e -en -ar.
-enpyynti abborfiske -t. -heinä ks. -vita.
-kari abborgrund. -koukku abborkrok.
-parvi abborstim. -verkko abbornät. -vita
(ksv. Potamogeton natans) abbor|nate, -gräs.
ai! (ini.) aj!
aidak||e* skrank -et. -set ks. aidas.
— aiheuttaja
aidan||pano gärdande, gärdning. -pylväs
plankstolpe, -rako gärdsgårds|smyg -en
-ar, -springa, -seiväs gärdsgårdsstör.
-vitsas gärdselvidja; hank -en -ar.
aidas gärds|el -let. -a ta gärdesgård. -puut
pl gärdsel-, hägnads|\ irke -t.
aidata* (erottaa aidaila) inhägna; (om)-
gärda; (panna aitaa) gärda,
ai|e* avsikt -en -er; föresats -en -er;
intention; (tarkoitus) uppsåt -et -; (tuuma)
plan -en -er; hän oli -keissa lähteä
(lähtö-aikeissa) han hade för avsikt (stod i beråd)
att bege sig; han ämnade (var betänkt
på att) bege sig; surmaamisen -keissa
(aikomuksena surmata) i avsikt att döda;
lähtöaikeissa betänkt på avfärd; luopua
-keeslaan avstå från sin föresats (sin plan);
hän on pahoissa -keissa han hyser onda
avsikter (planer, uppsåt),
aiemmin tidigare, förut,
aihe 1. anledning; (aines) ämne -t-n; stoff -et;
(taid.) motiv-et; mistä olet saanut ~en? var
har du fått uppslaget (motivet)? saada
~ensa luonnosta hämta sitt motiv från
naturen; jnk ~ motiv för ngt; (alku)
uppslag -et -. 2. (syy) skäl; (vaikutin) motiv;
(lääk.) indikation; ei ole olemassa ~tta
valitukseen någon anledning (något skäl)
till klagomål förefinns inte; antaa ~tta jhk
ge anledning till ngt; föranleda (motivera)
ngt; siihen ei ole ~tta därtill finns ingen
anledning; det saknar fog; olisi ~tta
huomauttaa (tehdä se muistutus) den
anmärkningen kunde med skäl (med fog) göras,
kunde ha fog för sig; ~etta ks.
aiheettomasti.
aihee||llinen grundad, motiverad; (lääk.)
indicerad; (oikeutettu) befogad; tehdä -lliseksi
(oikeuttaa) ge* anledning (till); motivera,
-llisesti: aivan ~ med fullt skäl (fog), -llisuus2
det motiverade (befogade) (i ngt),
-nkäsit-tely motivbehandling, -ton ogrundad,
omotiverad; foglös; obefogad; opåkallad; ~ pelko
ogrundad fruktan; fruktan utan anledning
(utan fog); ~ muistutus obefogad
anmärkning; ~ (väärä) hälytys blint alarm; ön -tonta
väittää det kan inte med fog påstås,
-tto-masti utan anledning (utan fog, skäl);
omotiverat; aivan ~ utan (den) ringaste
anledning. -ttomuus2 obefogenhet, grundlöshet.
aiheinen 1. (lääk.) indicerad. 2. (yhd.) jnk
~ med motiv från ngt.
aihe I! kirjelmä (Iak.) skrivelse som föranleder
myndighets åtgärd. -Ima utkast -et -; motiv
-et -; konception, -piiri motivkrets, -todiste
(Iak.) indici|um -et -er. -todistus
indiciebevis.
aiheu[|ttaa* föranleda*, framkalla, förorsaka;
(antaa aihetta) ge* upphov (till ngt);
(edellyttää) betinga; (tuottaa) bereda*, vålla;
(vahingossa) tillfoga; (saada aikaan)
åstadkomma*; jnk -ttama föranledd av ngt;
härflytande från ngt; betingad (vaatima
påkallad) av ngt; sen -ttama därav föranledd; se
-tti meille monta yllätystä det beredde oss
många överraskningar; tahallisesti -lellu
vahinko uppsåtligen tillfogad (vållad) skada;
kuoleman -ttanut pahoinpitely misshandel
med dödlig påföljd, -ttaja som föran|leder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
