Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - harkitsematon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harkitsematon — harrastaja
har
vägande (under omprövning); upptaga ngt
till prövning; olla -llavana vara under
omprövning; ön -itava toisenkin kerran man
måste noga betänka sig; oletko -nnut
seurauksia?har du tänkt på (betänkt,
begrundat) följderna? -tseva försiktig,
eftertänksam; (laskelmoiva) beräknande,
harkitsema|[ton oöverlagd; icke (föga)
välbetänkt; (ajattelematon) obetänksam; ~
(pikaistuksissa tehty) teko överilning.
-tto-masti oöverlagt, obetänksamt, -ttomuus2
obetänksamhet; (pikaistuksissa tehty)
överilning.
harkitusti överlagt.
harkka* (tav. sana~) käbb|el -let; gnat -et.
harkki* (naara) dragg -en -ar.
harkko* (rauta~) tacka; (kulta~) plants
-en -ar; (valanne) smälta; lupp -en -ar; göt
-et -; (nirkko, sakara) udd -en -ar. -hopea,
-kulta silver (guld) i tackor, -kupari koppar
i tackor; klackkoppar, -lyijy bly i tackor,
-rauta tackjärn; rakeinen (kirjava) ~
gra-nulerat (halverat) tackjärn, -sakset götsax.
-sulattimo, -sulatto tackjärnshytta, -teräs
stångstål. -tina tenn i tackor, -uuni
tackjärnsugn. -valssi block-, göt-, puddel]vals.
(-laitos block-, göt|valsverk.)
harkotus (rak. rusliikka) rustik, bossage.
harlekiini (ital. näyt. ilveilijä) harlekin -en
-er.
harmaa grå; ~ssa (hämärässä)
muinaisuudessa i den grå forntiden; ~ (alakuloinen)
arki den grå vardagen; vanha ja ~ (pää)
gammal o. grå; ~ kissa, lehmä (nimenä)
grålla.
armaaj|haikara (el. Ardea cinerea)
gråhäger. -hanhi ks. merihanhi, -hapsinen,
-hiuksinen gråhårig, -hylje ks. halli,
-kaihi (lääk.) gråstarr, -karhu (el. Ursus
horribilis) grisslybjörn. -kerttu ks.
pensaskerttu. -kivi gråsten, (-kirkko
gråstenskyrka.) -kuvemyyrä (el. Clethrionymus
rufocanus) gråsidig skogssork. -leppä ’(ksv.
Alnus incana) gråal. -lipeä (pap.) grålut.
-lokki (el. Larus argentatus) grå trut.
-munkki ks. -veli. -nkailava gråskäckig.
-nkelmeä (sairaalloisen kalpea) gråblek,
-nkeltainen grågul, -nkirjava gråbrokig;
gråspräcklig. -nnuttaa* göra* grå.
-nsiner-tävä gråblå, -ntua* gråna, -ntäplikäs
grå-fläckig. -nvihreä grågrön, -paju (ksv. Salix
cinerea ym.) gråvide, -paperi (mm.
kasvi-paperi) gråpapper, -parta(inen) gråskäggig,
-pilkkuinen grå|prickig, -fläckig, -pukuinen
gråklädd, -päinen, -pää gråhårig; ~ ukko
gråhårsgubbe. -salva (frm.) gråsalva,
-sieppo (el: Muscicapa striata) grå flugsnappare.
-silmäinen gråögd. -sirkku (el. Emberiza
ca-landra) kornsparv, -sänkinen med grå
(skägg)stubb. -tikka (el. Picus canus)
gråspett. -tukkainen gråhårig, -täpläinen
grå-fläckig. -veli (hist. kat.) gråbroder,
har||mahtava skiftande i grått; gråaktig;
grånande; (tukka) gråsprängd, -mans2 gråhet,
-mentaa* göra* grå. -mentua*, -meta*
bli grå; gråna; -mennut grånad,
harmi 1. harm -en; förtret -en; förargelse;
förtrytelse; olla ~ssaan jst vara harmsen
(förtretad) över ngt; olla suureksi ~ksi jllk
vålla ngn stor förtret (harm), (haitaksi)
stort förfång; jopa ~ksi (kiusaksi) asti
ända till förargelse; suureksi ~kseni till
min stora förtret (harm). 2. ks. h a r m o.
-llinen harmlig, förtretlig, förarglig,
försmädlig, förtrytsam; (onneton) fatal; ~
tapaus fatalitet. -llisesti harmligt, förtretligt,
förargligt, förtrytsamt. -llisuus2
förtretlighet, förarglighet, förtrytsamhet. -stua
harmas, förargas, förtretas; bli harmsen
(förargad) (jllk på ngn; -jst över ngt),
-stuk-sissaan harmsen, förtretad, -tella* harmas,
vara förargad (över ngt), -ton
harmlös, oförarglig; (viaton) menlös, -ttaa*
harma, förtreta, förtryta*; (kiusata)
irritera; (suututtaa) förarga; minua ~ det
har-mar mig; -ttava harmlig, förarglig; vrt.
harmillinen. -ttomuus2 harmlöshet;
oförarglighet; menlöshet.
harmo (hev. nim.) gråll|e -en -ar. -jäärä
(hnt. Callidium [SemanotusJ coriaceum)
grå barkbock(en).
harmoni (lav. urku~) harmoni ]um -et -er.
-a (mus.) harmoni -n -er. -aoppi
harmoni-lära. -kka* (drag)harmonika, dragspel; (j.
leik.) piglock, -nen harmonisk,
haroa (j. hapuilla) treva, känna sig för.
harotta|a* sticka* upp (ut); stå* upp; (ulota)
stå* ut; -va upp-, ut|stående; (tukka)
stri-pig-
harpata* (loikata) skutta; (hypätä) hoppa;
kliva*.
harpikko* (iknp.) cirkelbestick -et
harppau|jksittain språngvis, -s kliv -et -; skutt
-et -; hopp -et -; språng -et.
harp|pi* (tknp.) passare; -in haara passarben;
-in kärkiötappi passarstift; -in lyijykärki
blyspets för passare; -in olkapiikki nålfotsinsats
(i passare), -kotelo rit-, cirkel|bestick; vrt.
harpikko.
harppu* (mus.) harpa, -kuusi (mtsh.)
harp-gran. -noida harpunera. -una harpun -en -er.
(-köysi harpunlina.)
harpun iki eli harpsträng. -soittaja harp
[spelare, -ist, (vanh.) -olekare. -soitto harpspel,
(vanh.) harpolek. -sävel, -ääni harpton.
harpyija 1, (myt. raivotar) harpyja. 2. (el.
Harpyia destructor) harpy(j)a.
har|ras -taan (aulis) hängiven (jhk ngt);
(usk.) andäktig; (lämmin) varm, innerlig;
ihärdig; trägen; nitisk; (hellittämätön)
enträgen; (kiinnostunut) intresserad (jhk
för [av] ngt); ~ kristitty varm kristen; ~
kuulija intresserad (andäktig) åhörare; -tain
toivomukseni min innerligaste (frommaste,
livligaste) önskan, -henkinen (usk.)
andaktsfull. -mielinen andäktig, varmhjärtad,
»mielisyys2 varmhjärtenhet; andäktighet,
andakt -en.
harras||taa ivra, sträva (för ngt); intressera
sig (för ngt); (ahkeroida) vinnlägga* sig
(om ngt); nitälska (för ngt); ömma (för ngt);
(harjoittaa) (vrt. tätä) idka;
(erikoishar-rastuksena, »kärpäsenä») ha (ngt) som
hobby; ~ urheilua idka sport; sporta; ~
valtion parasta ivra (ömma) för statens
bästa; asiaa -tava intresserad (för saken);
oikeutta -tava rättrådig; ~ hyviä tapoja
nitälska för goda seder, -taja som intresse-
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
