Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - heikentyminen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hei
heikentyminen — heinä
-tyminen försvagning; avtagande (styrka),
-tymätën oförsvagad, -tyä* försvagas; bli
svag(are); försvagas; (huonoia) försämras;
(käydä voimattomaksi) avmattas, -tää*
försvaga.
heiketä ks. heikentyä,
heilke|iif minen (läheneminen) avtagande;
(voimien) avmattning; (kiel.) förmildring.
-nemät|ön oförsvagad; -iömäliä voimalla
med oförsvagad (oförminskad) styrka, -nevä:
-neviä tuulia (mtr., rad.) avtagande vindar,
heikjko* 1. svag; späd; -ompi svagare;
(voimiltaan underlägsen; hän on
kilpailijaansa -ompi han är sin medtävlare
underlägsen; väkevämpi sortaa -ompaansa den
starkare förtrycker den svagare. 2. (huono)
klen; skral; (kyvyiltään -ompi) underlägsen;
~ puoli (varjo~) skuggsida; nackdel,
heikkol asteinen (kiel.) med svagt stadium,
-hermoinen nervsvag; nervös, -hermoisuus2
nervsvaghet, -järkinen andesvag. -järkisyys2
andesvaghet, -kasvuinen dåligt växande;
sen-, klen I vuxen, -kuuloinen
/cs.huonokuu-loinen, -kykyinen klent begåvad,
-kykyi-syys2 klen begåvning, -lahjainen, - la lij ai
-suus2 ks. -kykyinen, -k y k y i s y y s.
-laskuinen (suo, puro kärr, dike) med
dåligt fall. -luonteinen karaktärssvag.
-luon-teisuus2 karaktärssvaghet, -lypsyinen: ~
lehmä dålig mjölkko, -mielinen sinnessvag,
svagsint; imbecill, -mielisyys2 sinnessvaghet,
svagsinthet; imbecillitet. -näköinen
svag-synt. -näköisyys2 svagsynthet; dålig
synförmåga). -painoinen (painoton jon.)
trycksvag. -päinen ks. heikkomielinen,
-rakenteinen klent byggd, -rintainen med
svaga lungor, klent bröst, -silmäinen ks.
heikkonäköinen, -tuoksuinen svagt
doftande; med svag doft.
heilckcudentila svaghetstillstånd.
heikko|!us2 svaghet; klenhet; spädhet; vrt.
heikko; -uden aika svaghetstid; -uden
merkki svaghetstecken, -uskoinen
klentrogen. -uskoisuus2 klentrogenhet. -valoinen
svagt lysande; ljussvag. -virta (shk.)
svagström. (-kaapeli svagströmskabel.)
-virtai-nen med svag ström; (joki) trögt flytande,
–voimainen svag; (voimaton) kraftlös,
-älyi-nen med svag uppfattningsförmåga,
-älyi-syys2 svag uppfattningsförmåga, svagt
intellekt. -ääninen med svag röst; lågmäld.
heikommuus2 underlägsenhet (i styrka),
heikon||lainen, -puoleinen tämligen (ngt)
svag. -taa*, -tua*, - tumaton fe. h e i k e
n|-t ä ä, -tyä, -t v m ä t ö n. -tuminen ks.
heikkeneminen.
heikoFsti svagt; ~ valaistu svagt (sparsamt)
upplyst, -ta* heikkonen ks. heikentyä,
-ttaa* (prs.): minua ~ jag känner mig
svag (matt),
heikäläi|nen en av dem; (heidän oma) deras
(egen); (heidän miehensä) deras man; ei
kukaan -sistä ingen bland deras egna män
(bland dem),
heila (j. mielitietty, lemmitty) flamma,
heilsh!della svänga2; (fys., vaihdella) pendla;
(kaup., kurssit) fluktuera; vrt. -t a a.
-duk-si t tain i svängningar,
heilahdus svängning; fluktuation; (fys.) pend-
0?
ling. -aika svängningstid. -akseli
svängningsaxel. -keskiö svängningscentrum,
-kulma svängnings-, utslags|vinkel. -laajuus2
svängnings-, pendel|amplitud. -liike
pendelrörelse. -luku svängningstal. -nopeus2
svängningshastighet,
heilahtel||ematon stabil -erna t tom uus
stabilitet. -u svängning; pendlande,
pendling; (vaihtelu) fluktuation; kurssien ~t
kursfluktuationer(na).
heilakka *: (tytön ~) ks. h e p s a n k e i k k a;
(hn.) hoppetossa; slamsa.
heilauttaa* svänga2 (jtk med ngt); k-hei-
1 u 11 a a.
heilimöidä (er. ruis) blomma,
heilu |ä 1. svänga2; (keinua) gunga; (mer.)
slingra, rulla. 2. (huojua) vaja. 3. (roikkua)
dingla; (heilurin lapaan) pendla. 4. (snt.):
panna hihat -maan (kuv.) sätta fart på
spelet, raskt ta itu med arbetet,
heiluri pend|el -eln -lar. -juna pendeltåg,
-kello pendelur. -laki (fys.) pendellag.
-lautta hängfärja. -liike pendelrörelse,
-lin-ko (tkn.) pendelcentrifug. -mainen
pendel-liknande. -maisesti: laakeroida ~ lagra
pendlande. -mittari (shk.) pendelmätare,
-myl-ly pendelkvarn. -n(heilahdus pendelslag,
-kiekko, -mykiö pendelskiva, -pituus2
pendellängd. -varsi pendel|skaft, -arm.) -ovi
svängdörr, -saha pendel-, balans|såg.
-(sei-nä)kello pendelur. -säädin (kel.)
pendelregulator. -valssi (tkn.) pendelvals. -
vasara (mel.) pendelhammare, -veitsi
(kaari-veitsi) halvrund hackkniv.
heilu|ltella* svänga2; ks. seur. -ttaa* svänga2;
gunga; bringa* att vaja (svaja);
(huiskuttaa) vifta med ngt. -ttaminen svängande,
gungande; viftande, -tus svängning,
gung-ning; viftning.
heimikki (ksv. Vellheimia capensis)
velthei-mia.
heimo 1. (kansan ~) stam -men -mar; (er.
Skotl. klaani) klan -en -er; (suku) släkt -en
-er; olla jnk ~a vara av samma stam som
(vara släkt med) ngn. 2. (biol.) familj -en-er.
-juhla(t) vrt. -päivät, -kahakat
stam|-krig, -fejder, -kansa besläktat folk;
frände-folk. -kieli besläktat språk; frändespråk.
-kokous frändemöte. -kuningas (hisl. läh.)
fylkes-, små |körning, -kunta ks. heimo 1.
-lainen 1. (s.) stam|förvant -en -er, fränd|e
-en -er; (sukulainen) anförvant, släkting.
2. (a.) stambefryndad. -laisuus2
stam|-förvantskap -en, -frändskap -en;
(sukulaisuus) anförvantskap -en, släktskap -en.
—oikeus stamrätt. -päivä(t) frändedag.
-päällikkö stamhövding, -ruhtinas
klanfurste. -siteet pl frändskapsband. -sota stam-,
frände I krig.
heimous2 ks. h e i m o 1 a i s u u s. -henki
frändskapsanda. -henkinen i
frändskaps-anda. -tunne frändskapskänsla.
heini||kko* gräsbevuxen plats; gröngräs(et);
istua -kossa sitta i gröngräset (i det gröna),
-ttyä* gräsbindas*; gräsförvildas; bli
gräsbevuxen.
heinä 1. ks. -kasvi. 2. gräs -et -; (niilettjy,
-ävä) hö -et; tehdä bärga hö; olla ~ssä
vara på höbärgning. 3. (snt.) puhua puuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
