- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
101

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hevoslääkitys ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hevoslääkitvs —

-kaakki, -lääkitys hästkur. -lääkäri
hästläkare. -markkinat hästmarknad, -mies
hästkarl; pl -miehet hästfolk(et).
-muurahainen (hnt. Componntus herculeanus)
hästmyra. -näyttely hästutställninsr. -otto (sot.)
häst utskrivning, (-lautakunta [sot.]
häst-ut tagningsnämnd.) -paimen (Unk.)
häst-herde. -poolo (urh.) hästpolo -t. -päivätyö
hästdagsverke, -raitiotie (eni.) hästspårväg,
-raitiovaunu hästspårvagn, -rata hästbana,
-rotu hästras. -siitos hästavel. -suka
häst-skrapa. -talli (häst)stall. -tarkastus (sol.)
hästbesiktning, -tenvaihto (mark.)
hästbyte. -tuntemus hästkännedom, -tuntija
hästkännare, - työ hästarbete, -urheilu
häst-sport. -vakuutus (vak.) hästförsäkring,
-valjaat sel |dön, -tvg. -varas hästtjuv,
-varkaus2 häststöld. -Voima (tkn.) hästkraft;
hyödyllinen (tehollinen) nyttig, indikoitu
indicerad, nimellinen ~ nominell hästkraft,
-voimainen (yhd.) ... hästkrafters; kolmi~
tre hästkrafters; på (om) tre hästkrafter. -
vä-ki {vanh.) ks. ratsuväki, -ystävä hästvän,
hiai||sin (partaveitsen hiomahihna) strig|el

-eln -lar. -sta strigla.
hi|das hitaan långsam; (hidasteleva) sölig,
senfärdig; ~ tekemään lyötä trög att arbeta;
~ suuttumaan sen till vrede; -tain askelin
med långsamma steg. -ajatuksinen
trögtänkt. -juoksuinen (esim. joki)
trögflytande. -järkinen trögtänkt, -kasvuinen
trög(t)växande. -kulkuinen som går
långsamt; som har trög fart; trög. -kulkuisuus2
trög fart -en. -liikkeinen som rör sig trögt,
-lukuinen trögläst; vrt. huono~.
-luonteinen flegmatisk. -luonteisuus flegma, - oppinen
oläraktig, -rele (shk.) dämprelä.
hidas||taa (viivyttää) fördröja2; (myöhästää)
försena, försinka; (fys., mus.) retardera;
(hiljentää) sakta; ~ askeliaan gå med
långsammare steg; sakta (hejda) sina steg; ~
(jarruttaa) vauhtia bromsa in; sakta farten,
-te (tkn.) retarderare. -tella* söla, dröna;
-televa sölig, drönig. -telu sölande, drönande;
sölighet, drönighet. -tua (käydä [-hitaa[m-ma]ksi)-] {+hitaa[m-
ma]ksi)+} bli trög(are), långsam(mare); (fys
mus.) retarderas; -tunut fördröjd: vauhti -tuu
farten blir långsammare (trögrare); farten
avtar (hämmas); työ -tuu arbetet fördröjs
(försenas); -tuen (mus.) ritardando; -tuva
liike (nopeus) avtagande rörelse (hastighet),
-tus fördröjande; försenande, retarderande;
vrt. hidastua, -tuttaa ks. hidastaa.
-tuumainen trögtänkt, -tuumaisuus2
trögtänkthet. -verinen flegmatisk. -verisyys8
flegma.

hieho (mv.) kviga, - vasikka (lehmäv.) kokalv.
hiekan||otto sand|täkt. (-paikka sand|täkt-en

-er, -tag -et.) -sekainen sandblandad,
hiekka* sand -en; juosta, valua ~an (miel.
kuivua kokoon, kuv.) rinna ut i sanden;
valanta sandgjuteri; ~an valu sandgjute.
–aavikko sandöken, –alusta sandbädd. —äro
sandstäpp, -harjanne, -harju sandås, -haude
(kem.) sandbad. -hauta sandsrrop. -inen
sandig, -jaala (mer.) sandskuta, -juna
(ra ut.) sandtåg. -juntta (tkn.) sandramm.
-jyvä(nen) sandkorn, -kaavaus
sandformning. -kangas (mst.) sand |mo, -hed. -kasa

hienomekaanikko hie

sandhög, -kastikka* (ksv. Calamagrostis
epigeios) bergrör -et -. -kello sandur.
-kenttä sandplan, -kerros sandlager,
-kerrostuma sand a vi as-ring. -kiitäjäinen (hnt.
Cir.indella) sandjägare, -kinokset (mnt.)
dvner. -kivi sandsten. (-louhos
sandstensbrott.) -kumpu sandkulle, -kuoppa
sandgrop, -kuorma sandlass. -kylpy
sandbad, -käytävä sandgång, -laatikko (sot.; tps.
leik.) sandlåda, -lasi (mer.) logglas; (kel.)
timglas, -liete sandslam. -läjä sandhög,
-maa sandjord, -mainen sandartad.
-matalikko (mer.) sandgrund -et. -mato
sandmask. -meri sandhav. -mitta sandmått.
-multa sandmylla, -muodostuma
sandformation. -muotti sandform. -myrsky sandstorm,
-mäki sandbacke, -niemi sandis: udde.
-nummi sandhed, -paperi (santapaperi, tkn.)
sandpapper, -peite sandtäcke, -penger
sandvall. -perusta sandgrund -en; vrt.
-matalikko. -peräinen sandig; med sandgrund.
-pitoinen sandhaltig; ~savi lätt sandblandad
lera. -pitoisuus2 sandhalt. -pohja
sand|bot-ten, -grund -en. -pohjainen med sandbotten
(sandgrund). -puhallin (tkn.) sandbläster,
-pumppu sandpump. -putki sandrör, -råe
sandkorn, -rannikko sandig kust. -ranta
sandstrand; (iso uima~) plage -n -r.
-räntäinen med sand|strand, -stränder,
-riutta sandrev, -saippua skursten. -seula
sandsåll, -suihku sandstråle. -suodatin
sandfilter. -säkki sandsäck, (-verhous beklädnad
med sandsäckar.) -särkkä sandbank,
-tasanko sandslätt, -täyte sandfyllning, -törmä
sandbrink; nipa. - valanta (vlm.) sandgjuteri.
-(an)valu (vlm.) sandgjute -t. -vieremä
sandras. -vuori sandberg. -välppä
sandharpa.

hiekkuri (pap. santalaatikko) sandfång -et

hiekoi tin (tkn.) sandströ-,
sandnings|appa-rat. -ttaa* sanda; strö3 sand (på ngt),
-ttamaton osandad, -ttaminen sandande, -tus
sändning.

hieman ngt (litet); obetydligt; ett grand, en
aning .

hieno 1. fin; (ohut) tunn; (kaita) smal;
(pehmeä) len. 2. (asultaan) ~ elegant;

pukeutunut fint klädd; (ylevä) nobel;
~n näköinen (med) ett fint utseende; ~n ~
finfin; extra fin. -aistinen med fin smak.
-hakkaus (kivit.) finhuggning, -hampainen
fintandad. -helma (ksv. Asparagus
sprenge-ri) asparasrus. -hiekkainen finsandig; med fin
sand. -hierto (tkn.) färdiglappning,
-hipi-äinen finhyllt, -inen 1. ks. hien o; (yhd.)
jnk ~ så fin som ngt. 2. ks. p i e n o
i-n e n. -isesti 1. (kuv.) finkänsligt, försynt.
2. ks. hieman, hivenen verran,
-jakoinen findelad. -jauhanta pulverisering.
-juovainen fin|ådrig, -strimmig. -jyväinen
finkornisr. -karvainen finhårig. -kiteinen
finkristallinisk. -koksi finkornior koks;
små-koks. -kseltaan, -ksittain smått;
(tahdikkaasti) med försynthet; försynt, -ksua anse*
för fin. -kulta fint, rent guld. -kuorinen med
fint skal. -kärkinen spetsigr. -käytöksiuen
med fint sätt; urban, -lankainen fintrådig,
-luonteinen med fin karaktär, -makuinen
med fin smak; del|iciös, -ikat. -mekaanikko

101

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free