Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hirsimäisesti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skog. -mäisesti (her. vaakasuoraan) bjälkvis.
-mökki ks. -maja. -nen gjord av stock;
stock-, -pato (vsr.) timrad damm. -puu (hist.
mg. hirtto ~) galg|e -en -ar; vetää ~hun
(hirteen) hänga2, -rakennus stock |byggning,
-hus. -saba timmer-, kran|såg. -seinä
stockvägg. -seinäinen med väggar av stock, - tuli
stockeld, -tys bjälklag -et -; katon ~
takresning. -varasto stock-, timmer|upplag.
hirssi (viljalaji, ksv. Panicum miliaceum)
hirs -en. -jauhot pl hirsmjöl. -suurimot pl
hirsgryn.
hirtehi||nen galgfåg|el -eln -lar; se N. N.
den ohängde N. N! -shuumori
galghu-mor. -snaama galgfysionomi.
hirtto * (hist. mg.) hängning, -nuora
galg-rep -et -paikka galgback|e -en -ar.
-silmukka öglan på galgrepet.
hirttä 11 minen hängande, -mätön ohängd; vrt..
hirtehinen. -ytyminen hängning,
-ytyä* hänga2 sig.
liir11|tää* hänga2; -ettäväksi tuomittu dömd
att hängas (till hängning); -tämällä medels
hängning, -ättää* låta* hänga,
hir|vas -aan rentjur -en -ar.
hirven||ajo älgjakt; olla ~ssa vara på älgjakt;
jaga älg. -ampuja älgskytt, -hiihtäjä älgskytt
-en -ar; Hirvenhiihtäjät (kirj.hist.)
Älgskyttarne. -hyppy (kaprioli) kapriol. -juuri (ksv.
Inula helenium) alant -en -er. -jälki
älgspår. -kaato nedläggning av älg; älgjakt,
(-lupa älg (licens, -tillstånd.) -kieli (m. ksv.
Scolopendrium vulgäre) hjorttunga, -liha
älgkött. -metsästys älg|jakt, -skytte -t.
-metsästyslupa tillstånd till älgjakt. -nahka
älg|hud, -skinn. -nahkahansikas
älgskinns-handske. -nahkainen av älghud; älghuds-,
-paisti älgstek, -pyynti älgjakt -en. -pää
älghuvud, -sarvi älghorn. (-jäkälä [ksv.]
slånia v.) -vasa, -vasikka älgkalv,
hirvetä (rohjeta) våga, drista (sig); riskera.
hirve||ys2 faslighet, gräslighet, gruvlighet;
(julmuus) grymhet; (kauheus) ryslighet,
-ä faslig, gräslig; gruvlig, grym; ryslig; vrt.
kauhea, -ästi fasligt, gräsligt o.s.v.
hirvi (el. Alces alces) älg -en -ar. -antilooppi
(el. Taurotragus aryx) älgantilop. -eläin
hjortdjur, -kanta älgstam. -kivääri
älg|-gevär, -studsare, -koira älghund. -lehmä
älgko, -luoti älgkula. -puisto älg-, hjort|park.
hirvi||tellä* förfasa sig över ngt. -ttävyys2
faslighet, ryslighet, -ttää* (prs.): minua ~
jag fasar (ryser)2 (för ngt); jag förfäras
(hisnar, förfasar mig) vid tanken på ngt; asian
pelkkä ajatteleminenkin häntä -tti han ryste
(förskräcktes, hisnade) vid blotta tanken
därpå; -ttävä faslig, ryslig,
hirvi||vahinko (mtsh.) älgskada, -vaurio ks.
ed.; skadegörelse av älg. -vikainen
älg-skadad.
hirviö odjur -et -, (ihmeoius) vidund|er -ret
, monst|er -ret -. -mämeii monstruös,
hissi (nosl.) hiss -en -ar. -aukko, -kuilu
hisschakt. -laite, -laitteet hiss|anordning,
-inrättning. -n(kori hisskorg, -kuljettaja
hiss|förare, -konduktör, -ovi hissdörr,
-veräjä hissgrind.)
hist||amiini (fysiol.) histamin. -ologi histolog
-en -er. -ologia (kudosoppi) histologi.
i — hiukan hiu
historia histori|a -en -er. -kirja historiebok.
-Minen historisk, -llisesti historiskt,
-llis-kielitieteellinen historisk-filologisk.
-maalari historiemålare, -maalaus historie
|-målning, -måleri. -n(filosofia
historiefilosofi. -filosofinen historiefilosofisk,
-kirjoittaja historieskrivare; hävdatecknare,
-kirjoitus historieskrivning; hävdateckning,
-käsitys historieuppfattning, -opettaja
historielärare. -opetus historieundervisning,
-oppikirja ks. historiakirja, -takainen
förhistorisk, -tunti historie| timme, -lektion,
-tutkija historieforskare, -tutkimus
historieforskning, (juhl.) hävdaforskning.) - teos
historieverk. -tiede den historiska, historie|
vetenskapen. -ton utan historia.
histoj|riikki* historik -en -er. -rioida (esittää
vaiheita; kirjoittaa historiaa) historiera.
-rioitsija historiker, historieskrivare;
his-toriograf.
hitaasti långsamt, trögt; (mus.) adagio,
lento.
hitai||nen långsam; (hidasverinen) flegmatisk;
vrt. hidas, -sesti långsamt, -suus2
långsamhet; (luonteen ~) flegma -n.
hitaus2 tröghet, långsamhet; sölighet,
senfärdighet; vrt. hidas, -momentti (fys.)
t r ö gh e ts m o m ent.
hitonmoinen (j.) (sju)djävla (tpm.); sjudund-
rande; sjutusan (tpm.).
hits||aaja (rnet.) svetsare, -aamo svets(nings)-
anläggning. -ari (j.) ks. hitsaaja.
hitsa||ta (mel.) svetsa, välla2, -us svetsning;
(~kohta) svetsställe; väll -en -ar; yhteen ~
sammansvetsning, (-elektrodi
svetselektrod. -jauhe [termiitti] termit -en. -jännite
svetsningsspänning, -kohta svetsställe; väll
-en -ar/ -lanka svetstråd. -pihdit
svets-tång. -polttio svetsbrännare. -puikko [-[svets-nings]elektrod.-] {+[svets-
nings]elektrod.+} -uuni vällugn. -virta
svetsningsström.) -utumaton osvetsbar. -utuva
svetsbar.
hitsi 1. (tkn.) svets -en -ar. 2. (j. aika
urakka) ett styvt göra, bråk, ett helt
dagsverke. -hiekka vällsand. -kohta svetsställe.
-kuumuus svets(nings)hetta. -liitos
svets|förband, -förbindning, -lämpö svetsnings-,
väll|värme, -rauta välljärn. -sauma
svetsfog. -uuni vällugn.
hitto * (lievä kir.) fanken, tusan; ~ vieköön!
fan anamma!
hitu * (er. perunankuori) skal -et -; (hiutale)
flinga, -nen smula; grand -et -; gnutta;
(alku) tillstymmelse; (sirunen) skärva,
flisa; ei -stakaan inte ett grand, inte en
smula (en gnutta), -rainen ks. hidas,
hiude * (lumi~) flinga.
hiudu tta|a* avmatta; (riuduttaa) tära* på;
-va tärande; vrt. hivuttaa,
hiueta * (pehmetä) mjukna, uppmjukas;
(kuihtua, riutua) förtvina, försmäkta;
(liueta) upplösas2,
hiukiia* (nälän tunne, nälkä) ks; h i u k a i s u.
-aista: minua -aisee (tunnen hiukaa) jag
känner mig sugen (hungrig); -aiseva
(tuskallinen) kaipaus (en) plågsam (smärtsam)
saknad (längtan, trängtan), -aisu sugning,
hiukan (vähän) (helt) litet; smått;
obetydligt; en aning; (jotenkin) något, tämligen;
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
