- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
146

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - irti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lit

irti lös; loss; päästä ~ komma*, slippa lös;
lossna; päästää ~ lösgöra*; (vapauttaa)
lösa2, frigöra* (från ngt); vrt. irrallaan;
tuli on elden är lös! sanoutua ~ säga upp
sig; (luopua) frånsäga sig (jst ngt); hän
sanoutui ~ han sade upp sig; (kuv. pysytteli
loitolla koko jutusta) han tog avstånd från det
hela; (hän ei ottanut sitä syykseen) han
fritog* (frisade*) sig från det; (luopui)
frånsade* sig det; sanoa jk ~ säga upp
ngn; onko hänet sanottu har han blivit
uppsagd? olla ~ (vapaa) jst vara fri från
ngt, irkuitti, hnk.) ngn kvitt; heittää ~
(hellittää) jst kasta loss från ngt; ~ leikattava
(avsedd) att klippas ut; ~ leikattu
lös|sku-ren, -klippt.

irti|jhakkaus (mish.) löshuggning, -pääsy
(tulen) uppkomst; (vapautus) befrielse,
-sanomi (nen uppsägning, -saika
uppsägningstid. -sehto uppsägningsvillkor.)
-sanon-nanvarainen som beror på uppsägning,
-sanottava (-sanottavissa oleva) uppsägbar.
-sanoutuminen uppsägning; frisägelse; ks. irti.
irto- (yhd.) lös. -arkki lösark. -etumus
lösbröst. -hammas ks. tekohampaat,
-hiekka lös sand. -hiha (kont.) lösärm.
-housut udda byxor, -kalvosin lösmanschett,
-kapine lösörepersedel, -kaulus löskrage,
-kihara löslock, -kivi lös sten. -kukka ks.
leikkokukka, -kuutio ks. p i n o k u
u-tio. -köli (mer.) lösköl. -lainen 1. (s.)
lös-drivare; (kulkuri) vagabond -en -er. 2. (a.)
(tilaton) obesutten, -lais (huolto
lösdrivar-vård. -laki lag om lösdriveri; lösdrivarlag.
-nainen lösdriverska. -uus2 lösdriveri,
«valvonta lösdriveriövervakning, -väestö, -väki
lös befolkning; löst folk; obesutten
befolkning.) -laukku (post.) lösväska, -lehti
löst-blad. (-järjestelmä lösbladssystem.)
»lohkare (geol.) flyttblock, -lukko ks. r i i p p u-,
muna |l ukko. -lumi lössnö. -maito
icke förpackad mjölk; lösmjölk, -mitta löst
mått; (sht.) stapelmått; travmått. -nainen
lös. -naisuus2 löshet. -nenä lösnäsa, -numero
lösnummer, »osa lös del; lösa delar,
-paino lösvikt, -painoi |nen i lösvikt;
myydä -sena sälja i lösvikt, -palmikko
lösfläta. -parta ks. v a 1 e p a r t a. -pohja
(jlkn.) inläggssula. -selkä (kirjs.) lösrygg.
-takki udda röck. -talka (mer.) lösköl. -
tavara (kaup.) löst gods; störtbart gods. -uitto
(uit.) lösflottning.
irve ks. irvistys.

irv|i8: häne/n (-llä) on suu -essä han grinar,
grimaserar; hampaat-essä grinande, -hammas
(kuv.) spefåg|el -eln -lar. -kuva vrångbild;
karikatyr -en -er; tehdä ~ jst karikera ngn.
-stelijä grinare; vrt. irvihammas, -steliä
grina; (virnistellä) flina; grimasera, -stely,
-stys grin -et -; grinande; grimas -en -er.
-stää grina, -suinen grinig; flinig.
irvo||kas -kkaan burlesk; grotesk; absurd;
bisarr. -kkaasti burleskt; groteskt jne. -kkuus2
det burleska; absurditet; groteskhet.
irvollaan (harv.); ks. (irvi) irvessä,
isintimä (j. harv.) ks. isäpuoli,
isk||elmä (mus.) schlager -n - (schlagrar). -emä
(sot.) nedslag -et -. -evä ks. osuva,
naseva, -eytyä*: ~ kiinni jhk hugga*

fatt i (fast i) ngt; (tarrautua kiinni) haka
sig fast vid ngt; ~ mieleen inpräglas i, inetsa
sig i minnet,
isk|eä 1. slå, (läimäyttää) slå * till (jtk ngn);
(työntää) stöta *; -ee tulla (det) slår eld;
(salamoi) det blixtrar; silmät -ivät tulla
ögonen blixtrade; — silmää jllk blinka åt ngn;
~ silmänsä jhk spänna ögonen i ngn; ~
suonta åderlåta; slå (låta) åder; ~saaliiseensa
slå ned på sitt rov; ~ haava jhk tillfoga ngn
ett sår; ~ kiinni hugga (fatt, tag) i ngt;
päästää -emään kiinni itseensä (kuv.) ge
hugg på sig; ainoa kohta, johon hän pääsi
-emään (kiinni) den enda angreppspunkt
han lyckades finna; ~ hampain jhk bita tag i
ngt; ~ kyntensä jhk slå sina klor i ngt;
hän on -enyt silmänsä (mielistynyt, ihastunut)
tyttöön han har fått gott öga till flickan
(till henne); salama -i puuhun blixten slog
ned i trädet; trädet träffades av blixten; ~
^ yhteen drabba samman,
iskias (lääk.) höftnervvärk, ischias -, -en.

1. iskos (muin.) avslag; slagstycke; flint-,
kvarts |spån.

2. iskos (kitti) kitt -et; (seos) smet -en;
(liisteri) klist|er -ret. -taa kitta; klistra;
överdraga* (fylla2) med smet. -tua klibba
(fast), häfta, fastna (vid ngt); (tiivistyä)
förtätas; (kovettua) (för)hårdna.

isku slag -et -; hugg -et -; (lyönti) ks. ed.
(työntö) stöt -en -ar; (raipan~) rapp -et-;
(murtava) knäck -en -ar; raskas ~ (kuv.) ett
tungt slag; en svår knäck; ~ ilmaan ks.
huitaisu (ilmaan); yhdellä ~Z/a med ett
slag; ~in ja lyönnein med hugg o. slag.
-ase huggvapen; vrt. 1 y ö m ä-, p i s t
o|-a s e. -haka (er. hist. mer.s.) änterhake.
-hetki (tkn.) slagmoment, -ittain slag i slag;
hugg efter hugg. -joukko (er. sot.) stöt-,
storm I trupp, -keksi ks. i s k u h a k a. -lause
vrt. iskusana, -luku slagtal. -mittari
(tkn.) slag|räknare, -täljare. -mylly stamp-,
skvalt|kvarn. -n(kestävyys2 slaghållfasthet,
-kestävä stötsäker. -lukija slagräknare.
-pituus2 slaglängd, -vaimennin
stötdäm-pare.) -pora stötborr. -pää (iakopää) slagyta.
-ri 1. (ent. lääk. suoniraula) snäppare. 2.
(kivr.) slagstift -et -. -ryhmä stötgrupp.
-sana slagord, -sävelmä schlager(melodi);
vrt. iskelmä. -valmis slagfärdig. -
valmius2 slagfärdighet, -voima slagkraft, -väli
slag -et.

islam (muhamettilaisuus) islam (tpm.).
-ilai-nen islami(ti)sk. -ilaisuus2 ks. islam,
-in-uskoinen ks. -i 1 a i nen.
islan| |ninj äkälä (ksv. Cetraria islandica)
islands|lav, -mossa, -ninsälpä (kiv.)
is-landsspat. -nitar isländska, -tilainen 1. (a.)
isländsk. 2. (s.) isländare, islänning,
iso stor; (pitkä) lång; ei ~on aikaan inte på
lång tid (på länge), puhua ~orc ääneen tala
med hög röst; hän on jo ~ tyttö hon är redan
stora flickan; ks. m. s u u r i (yhd.). -akseli
(mat.) storaxel.
isobaari (mtr. samanpaineenkäyrä) isobar-en
-er.

iso[|hampainen med stora tänder; grov-,
stor|-tandad. -hko ganska (tämligen) stor; dryg;
(us.) större; ~summa en större summa, -inen

146

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free