Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kelkkailla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kelkkailla — kelpaavaisuusaika
kel
telakka— (mer.) slipvagn; (mlv.) (hängande)
in ålarställning, -illa åka2 kälke, bobb;
bob-ba. -ilu (urh.) kälk-, bobsleigh-,
bobb|-åkning. -mäki kälkbacke. -sorvi (tkn.)
supportsvarv.
kellah||della tumla, -taa 1. (kaatua) stjälpa;
dimpa*, tumla, stupa; (pudota) falla*,
ramla; vrt. keikahtaa. 2. skifta i gult;
gulna; vrt. seur. -tava gulaktig; gulnande,
kellan- (yhd.) gul-, -harmaa gulgrå, -
kalvakka gulblek, -vihreä gulgrön,
kellari källare; vrt. ’-ravintola, -holvi
källarvalv, —ilma källarluft, -kerros, -kerta
källarvåning, -murto källarinbrott.
kellarin||aukko källarglugg, -avain
källar-nyckel. -eteinen källarhals -en -ar. -holvi
källarvalv, -katto källartak, -luukku
källar-lucka. -ovi källardörr, -porstua källar[hals,
-sval|e -en -ar.
kellari ||palo (pai.) källarbrand. -ravintola
källare, -sauna källarbastu. -sieni (ksv.
Coniophora puteanea) källarsvamp. -tila:
talossa on runsaasti —a huset har goda
källarutrymmen,
kellas||tua gulna; -tunut gulnad, -tuminen
gulnande,
kellata* måla (färga) gul; gulmåla.
kelle ks. kelles.
kellell||een, -ään (/.) omkull, ikull;
raklång; pladask; hän kaatui -een lattialle han
föll omkull på (damp pladask i) golvet,
keller tä[[ vä gulskiftande; gulaktig, -ä skifta i
gult.
kelles (mtsh.) (såg)bak -en -ar; yt-, kant|-
bräde -t -n.
kelles tää (mtsh.) flanka.
kelle ttää* (j. loikoa) ligga* (utsträckt);
ligga* o. masa, gona (möja) sig.
kellis||tyä ks. kellahtaal. -tää (j.) kasta,
slänga2 (till marken); (surmata) ned[lägga*,
-göra*.
kello 1. (aik.) klocka; (tasku-, ranne—)
ur -et -; ~ on puoli yksi klockan är halv
ett; ~ on neljännestä vailla 9 klockan
är en kvart i nio; klo 6 Saksan aikaa klockan
(kl.) 6 tysk tid; ~ käy kahta klockan går
på två; käydä kuin — gå som ett urverk;
paljonko (mitä) — on? hur mycket (vad) är
klockan? 2. (soitto-, kirkon- ym.) klocka;
(tiuku) skälla, bjällra, (pieni) pingla;
soittaa —a ringa på en klocka. 3. (kupla)
bubbla.
kello|[hame klockkjol, klockad kjol. -huijari
klockskojare. -kaappi klockskåp. -kanerva
(ksv. Erica tetralix; ei Suom.) klockljung,
»kapina (Ruols. hist.) klockupproret, -kas
(lehmä) skällko, bjällko -n -r; (kuv., valt.
halv. läh.) koryfé; pamp. -kasvi
klock-blomma. -kauppa klockhandel; (-liike)
uraffär. -koneisto urverk -et -. -kortti (tehd.)
kontrollurskort. -kukka klockblomma.
-kukkainen klockblomstrig. -köynnös (ksv.
Cobaea scandens, intiaanimuratti)
klock-ranka. -laite klock-, ur|anordning, -liike
uraffär, -lintu (mrt. sinirintasatakieli)
blåhakesångare; (turiturileivonen) berglärka,
-mainen klock |lik, -formig. -malmi
klockmalm. -metalli klock [metall, -gods. -määrä
klockslag -et -; —lleen, —llään på slaget.
kellon[[avain klock-, ur [nyckel, -heleä klock
|-klar, -ren. -huikkaaja (j., er. mark.)
klock|-bytare, -skojare, -jousi urfjäder. -kanta
klockfäste. -kieli kloekkläpp. -kuori ur-,
klock|boett. -lasi klockglas. -luoti klocklod.
-lyömä, -lyönti klockslag (—lie, —llä på),
-muoto klockform, -muotoinen klock
|formig, -formad, -lik. -nuora klock |rep, -sträng,
-osoitin urvisare. -paino klocklod. -perät pl
ks. -vitja t. -ratas klock-, ur|hjul. -sisusta
urverk -et -, urmekanism. -soittaja
klock-ringare. -soitto klockringning, -säyel
klocktorn -valaja klockgjutare. -viisari ks.
-osoitin, -vitjat pl klock-, ur|kedja,
kello||peli (er. kirk.) ks. -soitin, -poiju
(mer.) klockboj. -rämä (krk.)
klock-skrälle -t -n. -sammakko (el. Bombinator)
klockgroda, -seppä urmakare, -sepänliike
urmakeri( affär), -sepäntyö
urmakararbe-te, urmakeri. -sepäntyöntekijä
urmakeri-arbetare. -soitin (-peli) klockspel. -
tapuli (rak.) klockstapel, -tasku klockfickp.
-taulu urtavla, -tehdas urfabrik, -tehtailija
urfabrikant. -torni klocktorn,
kellottaa* (j.) ligga* o. masa sig; — vedessä
(m.) ligga på svaj.
kello||valimo klockgjuteri. -varas klocktjuv.
-vaski klockmalm -en.
kellua (uida) simma; flyta*; (harv. kiikkua)
gunga.
kellu||ke* 1. (koho) flöte -t -n; (Int., tkn.)
flottör; (mer., Int.) ponton -en -er. 2. (kult.
korva—) (ör)hänge-t-n. (-silta pontonbro.)
-kka* (ksv. Geum) humleblomster,
kellu||minen simmande, flytande; gungande,
-nta* ks. -minen, -saniainen (ksv.
Salvinia) salvinia. -slehti (ksv.) flytblad,
-tin (kult.) berlock -en -er. -ttaa* gunga,
vagga, -vuus2 (mer.) flytförmåga,
kelme||tä* blekna, -ys2 blekhet, -ä blek.
(-ihoinen blek|lagd, -hyllt.)
kelmi 1. (vanh. Iak.) ks. (todista j.)
kelpaamaton. 2. (lurjus) skälm -en
-ar; (petturi) skojare; bedragare, -ys2
bov-aktighet; bedräglighet.
kelmu 1. (an. kalvo) hinna. 2. (tkn.)
membran -en -er. 2. ks. seur. -paperi (pap.)
cellofan -en, -et.
kelo (mtsh.) rottorrt träd, (träd)skelett -et -;
torraka. -honka rottorr fura; torrfura;
furu-skelett. -kko* skelettskog, torrskog, -puu
(träd)skelett -et -; rottorrt virke, -utua*
(mtsh.) torka på rot (till skelett),
kelpaama||ton oduglig; (pätemätön) ogiltig;
(Iak. us.) inhabil; (mitätönnetty) makulerad;
asuttavaksi — obeboelig; käytettäväksi —
oanvändbar; juotavaksi — odrickbar;
syötäväksi — oätbar, oätlig; työhön —
arbetsodug-lig; icke arbetsför; todistajaksi — icke
vitt-nesgill; maan palvelukseen — (Iak.) ovärdig
att nyttjas i rikets tjänst; julistaa -Uomaksi
kassera, ut|mönstra, -rangera; vraka,
»ttomuus2 oduglighet; ogiltighet; inkompetens;
inhabilitet; ~ käytettäväksi oanvändbarhet,
kelpaavai[|nen (vanh., juhl.) ks.
kelvollinen. -suus2 duglighet, (käyttöön)
brukbarhet; (pätevyys) giltighet, (virkaan)
kompetens -en; (Iak.) habilitet. (-aika
giltighetstid.)
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
