Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kotiutuminen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kot
kotiutuminen— koululaukku
leipäyiyä]) bli hem|van, -varm; (tottua
ilmanalaan) acklimatiseras. 3. (sana)
—kieleen (päästä käytäntöön) vinna burskap
(insteg) i språket, -utuminen 1. hemkomst. 2.
acklimatisering; vrt. ed. -utunut
hemmastadd; hem|van, -varm. -valmistus
hemtillverkning. -varas hustjuv. -varkaus2
hus-tjuvnad; - varpunen ks. varpunen,
«voimistelu hemgymnastik, -väki hemfolk,
husfolk. -värjäys hemfärgning. - vävy hemmåg.
kotka (el. Aquila chrysaëtos) örn -en -ar.
kotkan I kynsi örnklo. -lento örnflykt, -nenä
örnnäsa, -nokka örnnäbb. -pesä örn|bo,
-näste, -poikanen örnunge, -siipi 1.
örnvinge. 2. (ksv. Struthiopteris filicastrum)
struts-bräk|en-nen. -silmä (kuv.) örn-, falk|biick.
-sulka örnfjäder,
kotka|| ta nita; (koukistaa) kröka2, -us nitning,
kotko|jttaa* skrocka; kackla. -tus
skrockande, skrockning; kacklande,
kotletti* (keit.) ks. kyljys,
koto * hem -met -; vrt. koti. -a hemifrån,
-inen (kodin) hemmets (gen.); hemtrevlig;
huslig; (yhd.) hem-; vrt. kotimaan,
kotimainen; ~ tunne hemkänsla; ~onni
huslig lycka; -iset tavat hemseder; -iset
sävelet hemlandstoner; -iset askareet husliga
bestyr; -iset olomme våra hemförhållanden;
(omat) våra egna förhållanden, -isin: mistä
hän on —? var är (hör) han hemma? siellä —
(oleva) hemmahörande (med hemort) där; se
ei ole paljon mistään — (kuv. minkään
arvoista) det är inte mycket (är knappt
värt någonting) värt; det är inte mycket
bevänt därmed, -isuus2 hemtrevnad,
-lainen: -laiset hemfolk(et). -na hemma;
(kodissa) i hemmet; ~ni (—si) i mitt (ditt)
hem; —an i sitt hem; hemma hos sig; ~
valetut kynttilät hemstöpta ljus; ~ neulottu
hemsydd; ~ lehly (leivottu) hem|gjord,
-bakad, -bakt. -perä ks. kotiperä,
-peräinen 1. inhemsk. 2. (ksv., el.) endemisk,
kottarai||nen (el. Sturnus vulgaris) star|e -en
-ar. -spönttö starholk.
kottikärryt pl (j.) skottkärra,
koturn|i (kreik. ant.) koturn -en -er; nousta
-eille (ruveta mahtipontiseksi) kliva, stiga
upp på koturnen.
kotv a (hetki) stund -en -er; —n aikaa en
(liten) stund; —ksi aikaa för en stund, en
tid framåt; hän ei ole käynyt meillä —an
aikaan han har inte på långa tider
besökt oss. -ia (aikailla, viivytellä) dröja2,
koulio 1. (halv.) ks. h a s s u, h u p s u. 2.
(olla) —llaan (kouhallaan) vara pösig; pösa2,
koukata 1. söka (gripa) efter med krok
(båtshake). 2. (sol) göra en kringgående
rörelse. 3. (merkitä koukulla laitaan,
»kruk-sata») kruxa för.
kouker|jo krumelur -en -er; släng -en -ar.
-oinen krokig; slingrig; slingrande, -rella*
slingra (sig); -televai Het slingrande vägar,
koukisütaa kröka2; (taivuttaa) böja®, -tua
krökas2 (krokna; böjas2); kröka2 (böja2) sig;
(vääräksi) bli krokig, -tuma krökning;
böjning; (lääk.) kontraktur -en -er. -tus
krökning; böjning,
kouk|ku* 1. krok -en -ar; (haka) hak|e -en
-ar; (olla) -lissa vara böjd (krökt, krokig).
2. (kuv.) slingerbult -en -ar; krumbukt -en
-er; (vehje) streck -et -; (juoni) knep -et -.
-illa 1. (tehdä mutkia) taga omvägar; göra*
krokar. 2. (kuv.) slingra sig; göra
undanflykter; (juonitella) krångla, -inen krökt,
krokig; (kuv.) krånglig, -leuka
framskjutande haka. -leukainen med
framskjutande haka. -nenä kroknäsa; vrt.
kotkan-n e n ä. -nenäinen kroknäst. -nokkainen
med krokig (böjd) näbb. -päinem - keppi
käpp med krycka, -selkäinen krok-,
kut|-ryggig.
kouko * (käns.) 1. (myt.) döden; vålnad,
spöke. 2. (karhu) björn. 3. (täi) lus-en
löss.
kouku||staa (pyytää kalaa koukuilla) idka
krokfiske, -ta* (ni virkata) virka, kroka,
-tella* slingra sig; göra* kurvor; (er. kuv.)
krumbukta; krångla; advocera, -ttelija
krångelmakare. - ttelu krumbuktande;
advo-cering, advokatyr -en -er.
kou||lia 1. dressera; skola; (ksv., puut.)
omskola. -liintu|a* bli skolad; -nut skolad,
-lita ks. koulia. -littu (om)skolad.
koulu skol|a -an -or; käydä -a gå i skola;
besöka skola; on aika mennä —un det är skoldags,
-aamiainen skolfrukost, -aate skolidé. -aika
skoltid, -aine skolämne, -ala skolområde,
-alus (mer., mer.s.) skol|skepp, -fartyg,
-ammunta (sol.) skolskjutning. -anomus
anhållan att få grunda en skola. -asetus
skolförordning, -asia skol|fråga, -ärende,
-aste skolstadium (-ella på), -ateria
skolmåltid, -auto skolbil. -elokuva
skolfilm. -eläinoppi skolzoologi. -elämä
skolliv. -esimerkki skolexempel, -hallitus
skolstyrelse^); ks. m. -(t oi men) y 1 i h a
1-1 i t u s. -hammaslääkäri skoltandläkare.
-harjoitus skolövning, -hartaus
skolguds-tjänst. -historia skolhistoria, -huone
skolrum. -huoneisto skollokal, -ikä skolålder;
tulla —än uppnå skolåldern, -ikäinen (som
är) i skolåldern, -juhla skolfest, -juttu
skolhistoria. -järjestys skolordning, -kalusto
skol|materiel, -inventarier, -kamari
skolkam-mare. -kartasto skolatlas, -kasku ks. -j u
t-t u. -kasvatus skoluppfostran. -kasvioppi
skolbotanik. -kaupunki skolstad. -keittiö,
-keittola skolkök, -kieli 1. skolspråk. 2. ks.
koulu laiskieli. -kielioppi
skolgramma-tik. -kirja skolbok, -kirjasto skolbibliotek,
(-nhoitaja skolbibliotekarie.) -kirjoitus
skol|kria, -stil. -komitea skolkommitté,
-kone (Int.) skol(flyg)plan. -koti skolhem,
-kumppani ks. -t o v eri. -kunta (iaid.,
lied.) skola, -kuri skoldisciplin. -kuritus
(hist.) skolaga, -kuvio (lu.) skol-,
obligatorisk figur, -kyhäelmä, -kyhäys skolkria.
-kypsä skolmogen. -kysymys skolfråga.
-lainen skolelev -en -er; -laiset skolungdom(ar).
-lainsäädäntö skollagstiftning.
koululais||auto ks. seur. -bussi skolbuss, -juna
skoltåg. -kieli skolpojksslang. -laiva
skol-båt. -lippu skolbiljett. -näytäntö
skolföreställning. - tanssi (aise) t skoldans. -vaihto
ks. oppilasvaihto.
koulu||laitos skol| väsen, -inrättning,
-laiva ks. -alus. -laki skollag, -lakko
skol-strejk. -lapsi skolbarn, -laukku skolväska.
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
