Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - liedilta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii c dii t a -
lied ilta (mus.) liedafton. -laulaja liedsång-
are. -laulajatar liedsångerska.
liehahtaa* vifta, fladdra,
lieha||kka* (liehittelevä, makeileva,
mielistelevä) inställsam, lismande, smilande;
(imarteleva) smickrande; (hyväilevä) smeksam,
-kko* lismare; krypare; smeklysten (kelsjuk)
person; Maunu L~ (hist.) Magnus Smek.
-koida lisma (jnk suosioon sig in hos ngn);
ställa1 sig in hos (visa sig inställsam
[gentemot]) ngn; svansa, (liehitellä) fjäsa
(för ngn); (imarrella) smickra; -koiden
in-ställsamt. -kointi * lismande, lismeri;
smilande; inställsamhet; smicker. -koi(tsi)ja
lismare, smilare, (j.) smil| er -ern-ar;
smickrare. -koiva inställsam.
liehi||tellä* (hakkailla) kurtisera; fjäsa; vrt.
liehakoida, -ttelijä kurtisör; fjäsare.
-ttely kurtis -en; f jäs -et; f jäsande; fjäsk -et;
yrt. liehakointi.
liehtoa* 1. (huitoa, hosua) slå omkring sig;
fäkta. 2. ks. lietsoa,
liehu||a 1. fladdra; (hulmuta) vaja, svaja;
lippu -u tuulessa flaggan fladdrar (vajar)
för vinden; liput -en med flygande fanor.
2. (touhuta) fjäska; hän -u (hosuu,
touhuaa) joka paikassa han flänger omkring
överallt, -parta ks. liuhuparta. -reunus
(vaat.) volang -en -er. -ttaa* bringa*, få
att (låta*) fladdra (vaja); (huiskuttaa)
vifta (med ngt); (heiluttaa) svänga9; tuuli
~ purjetta vinden spelar i seglet (får seglet
att fladdra [leva]); ~ (miel. huiskuttaa)
ne-näliinaa(nsa) vifta med näsduken,
-ttami-nen viftande; svängande,
lieju dy -n, gyttja, ävja; (rimpi) sump -en.
-inen dyig, gyttjig, -isuus2 dyighet;
gyttjighet. -kana (el. Ballus) sumphöna, -kerros
gyttje-, dy|lager; lager av dy (gyttja), -kko*
dy-, gyttje |pöl -en -ar. -maa gyttjejord;
dy|jord, -mark; (hyllymaa) gungfly -et -n.
-mainen gyttje-, dy|aktig. -pohja gyttje-,
dy I botten, -pohjainen med gyttje-,
dy|-botten. -suo dymosse.
lie|ka* (mv.) tjud|er -ret. -; olla -assa vara
tjudrad; panna ~an tjudra.
liekehtiä* flamma, låga.
liekin||heitin (sot.) eldkastare, -nielijä (sirk.)
eld|slukare, -ätare.
liekitin* ks. p o 11 i n.
liekitä (vanh.) ks. liekehtiä,
liek|ki* låga; (leimu) flamma; leimahtaa ~in
flamma upp; rakennus on ~en vallassa
(ilmi -eissä) huset står i lågor (i ljusan
låga); sytyttää intohimojen ~ upptända
passionerna. -nen (yhd.) med . . . låga; kirkas ~
med klar låga; kolmi~ med tre lågor,
liekku* (kehto) vagga, -a* vagga; viiri -u
vimpeln fladdrar, vajar, -minen vaggande,
lieko* 1. (kaatunut puu; mrt., j.) låg|a -an
-or. 2. (ksv. Lycopodium) lummer -n.
lieku||ttaa* vagga; bringa* att gunga (vagga,
flamma); vrt. liekkua. -tu3 vaggning,
gungning; (harv.) flammande.
lie|mi2 (keit.) spad-et; (soppa) soppa; (liha~)
buljong -en; (liuos) lag-en; -men keitto
sopp-kokning. -juurekset, -juurikkaat pl
sopp-rötter. -kattila soppjkastrull, -kittel. -
kauha soppslev; förläggarslev. -kko*, -kulho
— lietsoa lie
sopp|skål -en -ar, -terrin -en -er. -lautanen
sopptallrik. -malja soppskål. -ruoka
sopp-rätt. -siivilä buljong-, sopp|sil. -suurus
soppavredning. -säilyke soppkonserv. - vati
soppfat.
liene|e (olla -vrb:n akt. potentiaali; pass. ks.
oltaneen) torde, lär, skall (ks. kielioppi!);
hän ~ tullut han lär (torde) ha kommit;
~kö (onkohan) se totta? månne det är sant?
jos ~ totta om det skall vara sant; se
mahdollista? månne det är möjligt? skall
det vara möjligt? -tkö kuullut että? månne
du har hört? har du kanske hört? (jospa,
kenties) måhända, kanhända, kanske;
(hyvin mahdollisia) mycket möjligt; ~kö
ollut (ehkäpä oli) pahaksi? kanske det var
illa.
lien||nellä* (-tää) (tav. prs.): -telee sateeksi
(hankkii sadetta) det artar sig till regn.
-nyttää* mildra, lindra, bedöva, -teys2
lenhet; mildhet; mjukhet; blidhet. -teä len;
mild; lindrig; mjuk. -tyä* 1. lenas (upp);
mildras; (helpottua) lindras; (pehmetä)
uppmjukas. 2. (mennä [ohueen] pilveen)
mulna; överdras med en molnslöja, -tää* ks.
liennyttää,
liepeillä ks. lieve.
-liepeinen (yhd.) med . . . fåll (fållar); leveä ~
med bred fåll; bred i fållen,
liepeä (mrl.) mild, len, blid.
liereä rund, cylindrisk, cylinderformig.
lieri brätte -t* -n, skygge -t -n. -nen
bebrämad; (yhd.) -brättig, -skyggig; leveä ~
bred|brättig, -skyggig. -tön (som är) utan,
som saknar brätten,
lieriö cylind|er -ern -rar; vals-en-ar; (rulla)
rull|e -en -ar. -lasi cylinderglas. -mäinen
cylindrisk, -nmuotoinen cylinderformig.
hero (el. Lumbricus) (met)mask -en -ar.
-mainen masklik.
liesa (rak. alus-, jalkahirsi) syli -en -ar;
(seinän) bottenbjälke.
lie|si2* -den spis -en -ar; eldstad; härd -en
-ar. -levy spis|häll -en -ar, -platta, -nen
(yhd.) med . . .härd, eldstad,
lieska ks. (iso) liekki. -hiili långflammigt
stenkol, -kynnys (tmp.) eldbrygga, -pesä
flamhärd. -uuni flamugn,
liesma (mer.) lik -et -. -köysi (palleköysi)
liktross -en -ar.
liesty||minen (upp)lösning; upptvinning;
neutralisering. -ttää* (vaat., punos) rispa upp;
tvinna upp; (kem.) neutralisera, -ä
(irtautua) rispa sig; (kiertyä auki) upptvinnas;
(kern.) neutraliseras,
liete* siam -met; sediment -et; alluvi|um -et;
uppslamning; (maatuma) upplandning,
tilllandning. -hiekka dynsand, svämsand. -maa
svämland; ks. liete, -niitty upplandnings-,
svämlands|äng. -ranta upplandningsstrand,
svämstrand. -savi svämlera. -särkkä dyn
-en -er.
lieto* (run.) (lempeä, vieno) vek.
lietso I |ä pusta (på ngt); (tkn.) blästra; (kuv.)
underblåsa2 (jtk ngt); (valaa) ingjuta*
(jhk i ngn); (kiihottaa) egga; (takoa
päähän) inpränta; (innoittaa) elda (jtk ngt);
~ joukkoihin uutta rohkeutta ingjuta nytt
mod i trupperna; ~ (yllyttää) jnk turha-
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
