Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - liitäntäjohto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lii
liitäntä johto — limanvuolo
heeseen) anknytning, -johto (tkn.)
anslutningsledning. * -kaapeli anslutningskabel,
-kaava (er. shk.) kopplingsschema,
liitää* sväva; (kiitää) ila; (liukua, luistaa)
glida*.
liivate* (keit.) gelatin -en, -et. -lehti
gelatinblad.
liivi (vaat.) liv -et -; livstycke -t -n;
(miehen -t) väst -en -ar.
liivi läinen (käns. hist.) 1. (a.) livisk. 2. (s.)
liver -n -. -nkieli liviska.
liivinmaalainen 1. (a.) livländsk. 2. (s.)
liv-ländare.
liivin|jnappi västknapp, -tasku västficka.
-vuori västfoder.
lii vi [! t pl väst -en -ar. -takki livrock -en -ar.
lik||a* smuts -en; (epäpuhtaus) orenlighet;
(-vesi) slask -et; (siivottomuus) snusk -et.
-aaja ned]smutsare,-sölare. -aaminen
smutsande; nedsmutsning; (för)orenande.
-aan-tua* bli smutsig (nedsmutsad), oren;
(förorenas. -aantuminen (för)orening,
likai|jnen smutsig; (epäpuhdas) oren;
(rähjäinen) slaskig; (siivoton) snuskig, ruskig;
~ juttu en smutsig (ruskig) historia,
-sen-(h ar maa smutsgrå, -keltainen smutsgul,
-ruskea smutsbrun.) -sesti smutsigt; orent;
slaskigt; snuskigt, ruskigt, -suus2 smutsighet;
orenhet; slaskighet; snuskighet, ruskighet;
(lika) smuts -en.
likal|johto ks. -viemäri, -kaivo
kloakbrunn. -kerros smutslager, -kärpänen (hnt.
Eristalis) spyfluga. -läikkä smutsfläck,
-lätäkkö dy-, smuts |pöl. -pilkku smutsfläck,
-rapakko gyttje-, dy|pöl. -ryöppy smutsstänk;
(kuv.) smutskastning, -sanko slask|ämbar,
-hink. -suojus stänk|skärm, -skydd, -tahra
smutsfläck, -titteli (vanh.) ks.
suoja-nimiö. - tunkio sop-, avskrädesjhög.-utua*,
-utuminen ks. 1 i k a a n t u|a, -minen,
-vaatteet pl byk -en; tvätt -en. -vesi
slaskvatten. (-allas slasktratt -en; vask -en.
-johto slaskrör. -kaivo slaskbrunn, -putki
ks. -johto.) -viemäri kloakledning, kloak
-en -er. (-johto kloakledning, -järjestelmä
kloaksystem, -putki, -torvi kloakrör, -vesi
kloakvatten.)
likei||nen nära (belägen); (lähellä sijaitseva)
när|belägen, -liggande; (tuttavallinen)
förtrolig; intim; ~ läto en närbelägen gård;
~ sukulainen en nära anförvant (till ngn);
nära besläktad med ngn; ~ ystävä en nära
(förtrolig) vän; ne ovat mitä -simmässä
yhteydessä keskenään de står i det allra
intimaste samband med varandra; vrt.
läheinen, 1 ä h i-, -sesti nära, intimt, -syys2
närhet; intimitet,
likekkäij|n nära (intill) varandra, -nen ks.
lähekkäinen,
likej|lle nära (intill) ngn, ngt; älä mene sitä —!
gå inte nära den! närma dig inte den! -llä
nära (intill, invid, vid) ngn, ngt. -ltä nära
(intill); på nära håll; (mer.) kärt; katsoa —
betrakta på nära håll; ~ piti nära var det;
det var på vippen, hängde på ett hår;
(ei paljoa puuttunut) det fattades inte
mycket; ~ piti, etten sitä ostanut jag hade
så när köpt den; purjehtia — maata
(pysytellä -llä maata, mer.) hålla kärt efter land.
-mmin närmare; ~ katsottaessa vid närmare
påseende, -mmäksi närmare (ngt), -mmältä
närmare; på närmare håll; vrt. likeltä.
-mmä(s) ks. -mmäksi. -mpi (komp.)
närmare (belägen), -mpänä närmare, -mpää
på närmare håll; närmare,
liki nära; (melkein) nära på; nästan; ~ tunnin
nära (på) en timme; älä tule kom inte
nära, i närheten! ~ tuulta (mer.) nära
vinden, vindögat; purjehtia — tuulta segla
(vas-talaitaiseen) bidevind; kryssa; vrt. like|lle,
-llä; lähi-, -arvo (er. mat.) ungefärligt
(approximativt) värde; närme-, när|värde.
(-menetelmä approximationsmetod.) -arvoinen
approximativ, -main i det närmaste;
(suunnilleen) ungefär, approximativt; (noin)
omkring; ei —kaan icke (ens) närmelsevis; på
långt när icke; långt ifrån; (ei
sinnepäinkään) inte ens ditåt, -mmäinen närmast,
-määrin ungefär, omkring; närmelsevis;
approximativt; vrt. likimain,
-määräinen ungefärlig; summarisk^ (lähentelevä)
approximativ, -määräis|arvio, -laskelma
(mat.) approximativ kalkyl (beräkning),
-näköinen närsynt, -näköisyys2 närsynthet.
-pitäen ks. likimain, -pitäinen (harv.)
ungefärlig; (summittainen) summarisk,
likiste||llä klämma2; krama; pressa; vrt. 1
i-k i s t ä ä. -ly klämning; kramning;
pressning.
likis||tys ks. ed.; (puristus, ahdistus) knipa;
kläm -men; klämma; (mer.) beknip -et;
joutua -lykseen råka i kläm; ([pahaan]
pinteeseen) råka i klämma (knipa), -tyä
klämmas2, kramas, pressas, -täminen
klämmande; vrt. ed., seur. -tää klämma2 (jtk om ngt,
ngn); (pusertaa) krama; (puristaa) pressa;
(ahdistaa) tränga2; (painaa) trycka2,
likitienoo ks. (miel.) 1 ä h i t i e n o o.
li|ko*: olla -ossa ligga* i blöt; panna —ön
lägga* i blöt. -eläin (el. Infusoria)
infusionsdjur; infusorie -n -r. -märkä lung|våt,
-blöt; (kuin uitettu kissa) genom|blöt, -våt.
-pellava rötat lin. -sammio blötbalja,
likusteri (tyrnäpensas, ksv. Ligustrum
vulgäre) ligust|er -ern -rar.
likvida (fon. Z, r, m, n) likvid|a -an -or.
-aatio (selvitys, suoritus) likvidation, (-yhtiö
likvidationsbolag.) -oida (tehdä titi; iv. us.
surmata) likvidera, -ointi* (vrt. ed.)
likvidering.
likööri (väk.) likör -en -er. -lasi likörglas.
-pullo likörflaska,
lilja lilj|a -an -or. -kasvi(t) (Liliaceae)
liljeväxter). -laji liljeart. -nlehti liljeblad.
-nvalkea liljevit. -nvarsi liljestäng|el -eln
-lar.
lillukka* (ksv. Rubus saxatilis) stenhallon
-et -; jungfrubär,
lima slem -met; —a sulattava (irrottava)
(frm.) slemlösande; —a ajava
slemdrivande. -eläin slemdjur. -inen slemmig.
-isuus2 slemmighet. -kala slemfisk; 1. (el.
Lumpenus lamprotaeformis) långebarn,
lång-brosme. 2. (Blennius raninus)
ålkussa.-kal-vo (an.) slemhinna, -kasauma
slemanhopning. -kerros slemlager, -kko * ks.
limasieni. -mainen slem | artad, -aktig.
-n(eritys [biol.] slemavsöndring. -juoksu, - vuoto
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
