Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - liuskio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lin
liuskio — loikahtaa
liuskio (harv.) ks. liuske, -oa, -oittaa*
(harv. halkoa) klyva* (i skivor); inskära,
-oittua* skivras; skivra sig; flisa sig; (ksv.)
bilda flikar,
liuta* (j. parvi) skock -en -ar; svärm -en
-ar; (joukko) skara; (er. lapsi—)
barnaskara.
liu’unta* slintande, slintning; glid|ande, -ning;
glid -et; slirande, slirning; skrinnande; vrt.
liukua.
livahtaa* ks. pujahtaa; — pois (j.)
smita sin väg; loma av; smyga sig bort;
~ karkuun rymma undan; ~ (luiskahtaa)
käsistä glida ur händerna,
livajikka* hal; vrt. liukas; ~ keli halt
väglag (före); halka, -kkuus2 halka; slipprighet.
liveI i p e ä. -kala (j.) ks. 1 i p e ä k a 1 a.
liveri, -pukuinen (j.) ks. 1 i v r e e, -p
ilkuin e n.
liver|jrellä* ks. -tää. -rys drill -en -ar;
(viserrys) kvitt I er -ret. -teleminen, -tely
driliande, kvittrande, -tää* drilla, kvittra,
live]|ttää* vara hal (slipprig); jalkaa — foten
slinter (halkar); -ttävä keli halt väglag (före);
halka, -tä* halka; (luiskahtaa) slinta*;
(kompastua) snava.
Ii vis I Itäminen (j.) smitande, slinkande;
schap-pande. -tää smita*; (luistaa) slinka*;
(pötkiä tiehensä) schappa; sticka; taga till
schap-pen; (nolona) loma av; nyt -teläänl nu
sticker vi!
livon ks. lipo a; vrt. lipua,
livree (j. liveri) livré, -pukuinen livréklädd,
loanheittäjä (panettelija, parjaa ja)
smutskastare.
loata* lokaan smutsa ned; (kuv.)
smutskasta; nedsvärta.
lobeelia (elvikki* ksv. Lobelia) lobelia; ks. m.
nuottaruoho,
logaritmi (mat.) logaritm -en -er. -järjestelmä
logaritmsystem, -nen logaritmisk, -taulu
logaritmtabell,
logiikka* logik -en; vrt. looginen,
lohdu||ke * tröst -en; hugsvalelse; vrt. -t u s.
-llinen tröstbringande; tröste|rik, -full;
(vanh.) tröst(e)lig. -llisesti tröste|fullt;
(vanh.) -ligen, -tella* (söka2) trösta, -ton
tröstlös; otröstlig; (epätoivoinen)
förtvivlad. -ttaa* trösta; (virkistää) hugsvala;
~ mieltään trösta sig. -ttaja tröstare,
hug-svalare; / tröstarinna. -ttaminen tröstande.
-ttautua* (låta*) trösta sig (med ngt).
-ttava(inen) tröstande, -ttelu tröstande.
-ttomuus2 tröstlöshet; otröstlighet. -ttua*
trösta sig; vrt. -ttautua; -ttunut tröstad,
lohdutus tröst -en; saada —la bli tröstad;
ön (todella, todellinen) — muistella det är
(verkligen) en tröst att minnas,
-kilpailu trösttävling, -kirje tröstbrev.
-palkinto tröstpris. -sana tröst(e)ord. -voitto
trösteseger, (arp.) tröstvinst,
lohen|istutus utplantering av lax. -kalastus
laxfiske, -maima laxyngel. -mäti laxrom,
-onginta laxmete. -onkija laxmetare.
-poika (nen) ung lax -en -ar; vrt. -maima.
-punainen laxröd. -pyrstö (m. rak.)
lax-stjärt. -pyydys redskap för laxfiske,
»pyynti laxfiske, -siitos laxkläckning; ks. -v i
1-j e 1 y. (-laitos laxkläckningsanstalt.) -suku
laxsläkte(t). -sukuinen tillhörande
lax-släktet; besläktad med laxen, -suolaamo
laxsalteri. -viljely laxodling, (-laitos
laxodlingsanstalt.) -värinen laxfärgad.
lohes taa fiska (meta, fånga) lax. -taminen.
-tus lax|fiske, -fångst.
lohi2 (el. Salmo salar) lax -en -ar; (forelli)
forell -en -er; lohen heimo laxfamilj (en),
-joki laxförande älv. -karsina (kal.)
lax-gård -en -ar. -koski laxrik fors. -kymmenys
(hist.) laxtionde, -käärme (tar.) drak|o
-en -ar; lindorm; hydra. (-en puu ks.
t r a a k k i p u u. -enveri drakblod. -
laiva [hist.] drakskepp, vikingaskepp.)
«laatikko (keit.) laxlåda. -nens runsas— rik
på lax; laxrik. -pato laxpata. -perho
laxfluga. -piirakka lax|pastej, -pirog. -portaat
pl (kal.) laxtrappa, -saalis laxfångst, -siima
laxrev. -uistin laxdrag.-vapa laxspö.
-verk-ko laxnät. -vesi (vatten för) laxfiske -t -n.
-viipale laxskiva, -voileipä laxsmörgås,
lohjeta* lohkeaa (haljeta) klyvas*,
spjälkas2; (irtautua) lossna; flaga av; lösgöra
sig; falla bort; (kuv.) utlösa2 sig; (erottua)
avskiljas2; — siruiksi falla i skärvor;
(liuskoiksi) falla sönder i flisor; skärva (flisa)
sig; skivra sig.
lohkaiseminen lösbrytande; avskiljande;
söndrande; utbrytande; klyv|ande, -ning.
-sta (irti) lösbryta*; (erottaa) avskilja2,
(palasiksi) söndra; (mnm.) utbryta*; bryta* ut;
(halkoa) klyva*; ~ pala jst bryta lös en bit
(ett stycke) av ngt. -su lösbrytning;
avskiljande; söndrande; utbrytning, klyvning,
(-vasara mur-, bräck|hammare.)
lohkare (möhkäle) block -et -; lös|brutet,
-ryckt stycke -t -n. - susi (leik.) block-,
malm|letare.
lohkeama spricka; (siru) flisa, -eamispinta
spjälknings-, klyv|yta. -eava spjälkbar;
(halkeava) klyvbar.-earhus2 (esim. kiilteen)
spjälkbarhet; klyvbaeret. -eilla klyvas,
spjälkas, spricka sönder, få sprickor;
(halkeilla) skivra sig; vrt. lohjeta,
lohko (jako-, Iak.) skifte -t -n; (appelsiinin)
klyfta; (hakkaus—, mtsh.) skifte; trakt-en-er;
(mat.) sektor; (rintamakaisla) avsnitt-et-;
(aivo—) lob -en -er. -a(*) loh(k)on (erottaa)
avskilja2; (halkaista) spjälka2; klyva2;
(jakaa) skifta; (paloittaa, mnm.) utbryta*,
stycka; vrt. lohkaista; (louhia) spränga2,
-hakkaus (mtsh.) trakthygge, (-ala [mtsh.]
trakthygge, -metsä trakthuggningsskog.
-talous2 trakthuggningsbruk.) -harsinta
(mtsh.) traktblädning. -hedelmä (ksv.)
klyvfrukt. -inen (her.) styckad, -ittain(en)
(adv., a., mtsh.) traktvis. -jako styckning,
-kunta storskiftes|lag, -samfällighet, -linja
(mtsh.) blocklinje, -maton ostyckad, -minen
avskiljande; utbrytning; styckning jne.; vrt.
lohkoa, -mis (kirja [Iak.]
styckningsinstrument. -päätös styckningsutslag. -
toimitus styckningsf örrättning.)
lohtu* tröst -en; (virkistys) hugsvalelse;
(lievitys) lisa -n. -sana tröst(e)ord.
loihdin ta *, loihtia * jne. (taik., kuv.) ks.
loitsinta, loitsia jne.
loihtu * (lumous) tjusning, förtrollning,
loikahjjdus skutt, språng -et -: vrt. seur. -taa*
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
