Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - luistinseura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luistinseura — lukiolais tanssiaiset
luk
färd. -seura skridsko|sällskap, -klubb -en
-ar.
1 uis ti j! tanko (tkn.) slidstång. -vipu slid-
balans -en -er.
luisto (luistaminen) glid-et; vrt. luistaa 1.
luisu sluttande; olla ~ slutta; vrt. luiska,
-a 1. (luistaa) glida*; slira; slinta. 2.
ks. olla luisu,
luiunta* slintning; glidning; rutsch|ande,
-ning. vrt. 1 u i k u a.
luj|a 1. fast; (vahva) stark, (kestävä)
hållbar; ~ luonne fast karaktär; pysyä ~na vara
ståndaktig; (kestää) bli beståndande;
pysyä ~na (~sti) päätöksessään stå fast vid sitt
beslut. 2. (vakava, vankka) stadig; solid;
(varma) säker. 3. (järkähtämätön)
ståndaktig; (jyrkkä) bestämd; (kova) hård;
(ankara) sträng; olla ~ssa sitta hårt fast;
(kuv.) sitta hårt åt; voitto oli ~ssa det satt
hårt åt med segern; olla -illa (tiukalla,
pahoin ahdisteltuna) vara hårt ansatt, illa
ute; pitää -illa (kovilla, tiukalla) pressa ngn;
hålla ngn strängt; panna -ille pressa
(ansätta) hårt; ottaa ~lle sitta hårt åt; ~a
(~sti, adv.) hårt; vetää -emmalle (-empaan)
draga till; (jännittää) spänna; ajaa ~a
köra hårt.
lujal|hermoinen nervs tar k; med starka nerver.
-hermoisuus2 starka nerver; nervstyrka,
-juurinen rotfast.-kourainen handfast;
hårdhänt. -luonteinen karaktärsfast, ståndaktig,
-luonteisuus2 karaktärs |fasthet, -styrka,
-otteinen med fast grepp; kraftfull,
-periaatteinen principfast. -periaatteisuus2
principfasthet. -rakenteinen starkt (kraftigt,
solitt) byggd; bastant, -rakenteisuus2 stark
(kraftig) konstruktion, struktur, -sti fast;
stadigt; starkt; bastant; säkert;
ståndaktigt; (kovasti) hårt; strängt; pidellä ~ kiinni
hålla sig stadigt fast vid ngt; uskoa ~ tro
fullt o. fast.-tahtoinen vilje |kraf tig,-stark.
-tahtoisuus2 viljestyrka, -tekoinen starkt
byggd; bastant, solid, -uskoinen trosviss.
-uskoisuus2 trosvisshet,
luje||neminen befästning, förstärkning;
stabilisering. -ntaa* göra* fast(are), hård(are);
vrt. luja; (kuv.) befästa2; (vahvistaa)
(förstärka2; (vakaannuttaa) stadga; ~ siteitä
(kuv.) stärka banden, -ntaminen
befästande; stärkande, -ntua, -ta* ks.
lujittua.
luji jke*, -te* förstärkning, -ttaa* ks. 1 u-
j e n t a a; ~ ystävyyttä befästa vänskapen,
-ttaja (kuv.) befästade, -ttua* bli fast (are),
(hård[are], sträng[are]); vrt. luja; (kuv.)
befästas2; (voimistua) stärkas2; (vakaantua)
stadgas; stabiliseras. -ttuininen
stabilisering; vinnande av (större) styrka (stadga,
stabilitet), -tus befästande; förstärkning.
lujuu|s2 fasthet; stadga; styrka; hållbarhet;
(kovuus) hårdhet; (ankaruus) stränghet;
(mielen ~) ståndaktighet; (jyrkkyys)
bestämdhet; (tkn.) hållfasthet; hänessä ei
ole ollenkaan (hän on tyystin vailla) -ita
(pontta) det finns ingen ruter i honom;
han har ingen ruter i sig. -laskelma (luf.)
hållfasthetsberäkning, -oppi
hållfasthetslära. -raja (luj.) hållfasthetsgräns,
lukai sta läsa2 (flyktigt); (silmäillä) ögna
(igenom ngt); ~ läpi ögna igenom, -su
flyktig (genom)läsning; ögnande.
lu|kea* luen 1. läsa, (kuultavaksi) uppläsa;
jättää muutamia sanoja -kemalla (väliin)
hoppa över några ord; -ettava, -kemisen
ansaitseva läsvärd; (mahdoit, lukea) läslig,
läsbar; -keminen lektyr; (läksy) läxa;
Kalevalaa -kiessa vid läsningen av Kalevala;
~ jnk kasvoista läsa i ngns ansikte; ~
tähdistä läsa i stjärnorna; ~ rivien välistä
läsa mellan raderna; sanomalehdessä on
-ettavana det står i tidningen att; ~
nautinnokseen läsa med njutning; ~ kirje jllk
läsa upp ett brev för ngn. 2. ~ jhk kuuluvaksi
hänföra (sisältyväksi inbegripa, inberäkna);
(pitää jnak) anse; ~ tunnetuimpien
joukkoon räkna (hänföra) till de mest kända;
kaikki siihen -ettuna allt däri inbegripet
(inberäknat; inklusive allt); ~ johtajien
joukkoon räkna ngn bland ledarna. 3. ~ (laskea)
räkna; ~ mittarista avläsa; ~ rahojaan räkna
(över) sina pengar; hänen päivänsä ovat
-etut hans dagar är räknade; ne ön -ettava
tuhansissa de kan räknas i tusenden (i
tusental); -ettu korkeus avläst höjd. 4.
(opiskella ) studera; ~ papiksi läsa på
prästexamen; läsa (studera) till präst; ~ (opiskella)
lakia (lainoppia) studera juridik; -kenut
mies en beläst, studerad man; minulla ei
ole mitään -ellavaa (ajanvietoksi) jag har
ingenting att läsa (ingen lektyr). 5.
katsoa jks: ~ rikokseksi räkna (anse) ngt som
ett brott; ~ esteeksi (pitää esteenä) anse
för jäv; ~ ansioksi tillräkna (tillskriva) ngn
förtjänsten av ngt; se -ettiin hänelle ansioksi
det räknades honom till förtjänst; ~ jtk
jnk syyksi tillskriva (påbörda) ngn ngt;
anse ngn vara skuld till ngt; — jllk hänen
syntinsä tillräkna ngn hans synder. 6.
hätä ei lue lakia (snl.) nöden har ingen
lag.
lukema läsning; (tkn.) avläsning, -ton 1.
(lukutaidoton) analfabet. 2. (laskematon)
otalig; (ei luettu) oläst; (mittari) oavläst.
3. (ei opiskellut) ostuderad. 4. ~ määrä ett
otal; -ttomiin i oräknelig (otalig) mängd;
(äärettömiin) i oändlighet, - ttomuus2
(opiskelun puute) obelästhet; (määrättömyys)
oräknelighet; otalighet.
lukejiminen läsning; räkning; vrt. 1 u k e a,
luenta; (luettava) lektyr -en; loisessa
-misessa (valt.) i andra läsningen, -mispäivä
(mittarin) avläsningsdag. -misto läsebok;
magasin -et -. -neisuus2 beläsen-, beläst|het.
-nut ks. lukea; paljon ~ mycket beläst;
med stor beläsenhet, -utua* räkna sig (jhk
till ngt), -u tuma ton: mihinkään
puolueeseen ~ hnk icke ansluten till, icke hörande
till ngt parti.
lukija läsare; (millar i n) avläsare; (mtsh.)
klavare. -kunta, -piiri läsekrets -en -ar.
-tar läsarinna.
lukin i i lilja (ksv. HymenocaUis) daglilja,
-seitti spindel I nät, -väv -en -ar.
luki i n ta * ks. -t s e m i n e n. -n verkko ks.
-n s e i t t i.
lukio gymnasii nm -et -er. -aste
gymnasialstadium/ -lainen gymnasist, -laisheila (j.)
gymnasistflamma, -laistanssiaiset gvmna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
