Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lännempänä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lännempänä
lännempänä längre mot väster (västerut).
• lännen||atsrinko västersol. -puoleinen västra;
Päijänteen — seutu trakten väster om
Päijänne. - tuulahdus västanfläkt.
1 änne tär (run.) se fyr -en -er.
län I si -nen 1. (ilms.) väster; (yhd.) västra;
väster-, väst-; -ttä kohden mot väster;
väst-vart; -teen päin väster ut; åt, mot väster;
-nestä (päin) väster ifrån, från väster; siirtyä
-nemmäksi (olla -nempänä) förflytta sig
(befinna sig) längre västerut, västvart. 2.
kaukainen — fjärran västern; Villi — Vilda västern,
-auto vä s t bil. -blokki västblocket. -etelä
(lounas, ilms.) sydväst, -gootti (hist. käns.)
västgöt -en -er. -goottilainen västgotisk.
-göötanmaalainen 1. (s.) västgöt | e -en
-ar. 2. (a.) västgötsk, —intialainen
västindisk. -maalainen (s.) västerlänning -en -ar.
-maat pl västerlandet; occidenten; -maijssa,
-lia i västerlandet, -mainen (a.)
västerländsk. -maistaa, -maistua göra, bli
västerländsk; anta västerländska former, -maisuus2
västerländskhet. -osa västra del(en).
-pohjalainen (s.) västerbottning; (a.)
västerbottnisk. -puoli västra sida(n). -puolitse väster om
(ngt), -rannikko västra kust(en); västkust,
-reuna västra kant(en) (rand[en]),
-roomalainen västromersk. -ruotsalainen västsvensk,
-suomalainen (s.) västfinne; (a.) västfinsk.
-tuuli vä stanvind, (en) västan, -valta:
-vallat pl västmakter(na).
läntinen västra (määr.).
läntisty|ä (jlkn.) bli nedkippad (nedhasad);
-nyt (lintallaan) ned|kippad. -hasad,
-läntä (yhd.): lyhyen~ (ganska, tämligen)
kort; lihavan— fetlagd.
läpeensä, allt igenom; genomgående,
läpi l.2* (s.) (reikä) hål -et -. 2. (adv.)
genom, igenom (ngt); ~ jäätynyt
genom-frusen; ~ kaivettu genomgrävd; ~ kostutettu
genomdränkt; ~ kulunut ut|nött, -sliten;
nävertää — borra igenom; tunkea ~
genomtränga. 3. (prp., pstp.) — seinän, seinän —
genom väggen, -åjo genomfart; ~
kielletty! genomfart förbjuden! –isku (shk.)
genomslag, (-jännite genomslagsspänning.)
-kotaisin allt igenom; grundligt, -kulku
genom|fart, -gång; (yhd.) transito-; vrt.
kauttakulku, (-liikenne
genomgångstrafik.) -kuultava genomskinlig,
transparent. -kuultavuus2 genomskinlighet,
transparens -en. -käydä genomgå*, -käymä:
(jnk) - genomgången (av ngn), -käynti
(tarkastus) genomgång, -käytävä
genomgång -en -ar. -leikkaus genomskärning;
tvärsnitt -et; (~piirustus) profil -en
-er. -lyönti (jäljennös fkjk.J
genomslagskopia. -paperi genomslagspapper.) -matka
genomresa. -mitaten i genomskärning (i
diameter); (olla)— (mäta) i genomskärning,
-mitta genomskärning; genomsnitt -et -;
diamet|er -ern -rar. (-luokka [mtsh.]
diameter-, dimensions|klass.) -murto (sot., kuv.)
genombrott; (sot.) genombrytning, -märkä
genomvåt, -nen (yhd.) med * . . hål; moni ~
med många hål. -näkymättömyys2
ogenomskinlighet. -näkyvyys2 genomskinlighet;
transparens -en. -näkyvä genomskinlig;
transparent, -pääsemätön ogenomtränglig.
i — lävistin lä v
-pääsy genom|gång -en, -fart -en; passage
-n -r. -tse ks. läpi 2., 3. - tunkema ton
ogenomtränglig. - tunkeva (sti)
genomträngande. -valaisu (lääk. röntg.) genomlysning,
(-kone genomlysningsapparat.) - veto
tvärkors | drag.
läppä* klaff -en -ar; ventil -en -er;
(kellon-kieli ) kläpp -en -ar. -pumppu klaffpump.
-silta klaffbro. -venttiili klaffventil. -vika
(lääk.) klaffel,
läpp||äys (kel.) klämtning, -ääminen
klämtande.
läpsj[e smäll, dask. -yttää* klatscha; smälla2,
-älitää* smälla2, klatscha. -äys smäll -en
-ar; dask -en, -et; smäck -en -ar. -äyttää*
smälla2 (till); daska (till); (korvalle) ge ngn
en örfil, -ää klatscha; smälla,
läpäi||seminen genomträngande; stöpande.
-semättömyys2 ogenom|tränglighet,
-släpp-lighet; (tiiviys) täthet, -semätön
ogenomtränglig; (tkn.) ogenomsläpplig; icke
stöpande; (tiivis) tät. -sin ks. 1 ä v i k k ö. -stä
tränga2 (slå*) igenom; (tkn.) stöpa2; -sevä
genomtränglig; (kn.) stöpande; ~
tutkinnossa bli godkänd i, klara en examen;
~ (onnellisesti, kestää) tauti övervinna en
sjukdom; — vaikeudet övervinna (klara)
svårigheterna; valo -see lasin glas genomsläpper
ljuset; sade -si (tunki läpi) telttakankaan
regnet trängde igenom tältduken; paperi
-see papperet stöper,
läpä||ttää klappa, bulta, -tys klappande;
klappning, bultning. -tä* klappa; klämta i,
med ngt."
lärp|jpä* (j. halv.) skrävlare; pladdrare,
/ pladdrerska; sladdertaska.-ättää* skrävla,
pladdra; babbla, bjäbba. -ätys skrävjel -let,
pladd|er -ret.
läsi ks. pläsi.
läski (j.) fläsk -et. -kastike fläsksås. -pohja
(j. jlkn.) rågummisula. -soosi (j.) ks. -k a
s-t i k e.
läsnä närvarande; tillstädes; olla — vara
tillstädes (närvarande); kaikkien — ollessa då
alla är (var) tillstädes; i allas närvaro; olla
— toimituksessa vara närvarande (tillstädes)
vid en förrättning; övervara en förrättning;
vrt. poissa oleva, -oleva, -olija en
tillstädesvarande, närvarande, -olo
närvaro -n.
lästi (hist. mer. mt.) läst -en -er; 120 ~n
alus ett fartyg om 120 läster, -luku lästetal.
lätinkieli ks. latvia,
lätistyä ks. litistyä,
lätk||iä smälla2, klatscha; rappa, -ä smäll|a
-an -or. -äistä ks. lätkiä. -äys smäll-en
-ar, klatsch -en -ar; rapp -et -; snärt -en -ar.
lätsä (krk., halv.) (skärm)mössa.
lätti* (siko~) (svin)stia.
lättiläinen ks. latvialainen,
lätty (j. keit. ohukas) plätt -en -ar.
lättä[|hattul. (halv.) platthatt. 2. (j.
kiskovau-nu [liitevaunuineen]) rälsbuss. -jalka (lääk.)
plattfot. -nenä plattnäsa, -näs mennä
~ksi slås platt; bli tillplattad,
lätäkkö* pöl -en -ar, göl -en -ar, puss -en -ar.
-inen full med (av) pölar (gölar),
lävikkö* (keit.) durkslag.
lävis||tin (tkn.) hål|stamp, -stans -en -ar, pryl
379
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
