Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - murha-ase ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
murha-ase —
–ase mordvapen, -ava mördande; — vauhti
mördande fart; ~ arvostelu dräpande kritik,
-hanke mord i anslag, -plan. -hulluus2
mordmani -n. -joukkio mördarhand -et -. -mies
mördare: baneman. - n (enkeli mordängel,
-halu mordlust. -haluinen mordlysten,
mordisk.) -näytelmä morddrama, -paikka
mordplats, -polttaja (tuhopolttaja)
mordbrännare. -poltto (tuho-) mordbrand;
sytyttää — anlägga, anstifta en mordbrand,
(-yritys mordbrandsförsök.) -ryhmä (pol.)
mord|grupp, -rotel, -ta mörda, -työ
mordgärning. -yritys mord|försök, -anslag;
attentat -et -.
murhe (er. run.) sorg -en -er; bedrövelse;
(mrt. huoli) b ek y m! m er -ret, ängslan; olla
—issaan vara sorgsen (bedrövad); vara
bekymrad (ängslig) jst över (för) ngt;
(vanh.) pitää —ila (nyk.: huolla) jst sörja
för (draga försorg om) ngn (ngt),
murheellij|nen sorgsen, bedrövad;
(surullinen ) tragisk; sorglig, bedrövlig, -sesti
sorgset; sorgligt; tragiskt; bedrövligt; e i (pidä)
muistella — (-sia!) bort med alla sorgsna
tankar! -suus2 sorgsenhet, bedröv|else,
-lig-het.
murheen||laakso (juhl. maailma) jämmer-,
sorge-, (vah.) tåre|dal. -lapsi sorgebarn;
svart får -et. -osoitus sorgebetygelse. -päivä
sorgedag.
murheel ton sorglös, sorgfri; (huoleton)
obekymrad. -ttomuus2 sorglöshet, sorgfrihet,
murhe! inen sorg|fylld, -tung, -(e)full;
(murheellinen) bedrövad; sorgsen; (murhetta
tuottava) sorglig, -mieli sorgsenhet; bedrövelse;
—n med sorg (bedrövelse) (i sinnet). -
mielinen sorgsen; sorgbunden; bedrövad. -
näytelmä sorgespel -et -, tragedi -n -er.
murikka * klump, klimp -en -ar.
murij|na (el.) morrjande, -ning; brum|mande,
-ning; (kinastelu) gruff -et; (napina) knot
-et. -sta morra; murra; (möristä) brumma;
(marista) gnata; (napista) knota,
murjaani (halv., leik.) morian -en -er.
mur jake * (halv.) murvjel -eln -lar; drummel,
lymmel.
murjo|a (pidellä pahoin) behandla illa;
(rusikoida) malträtera; gå* illa åt (ngn);
(sortaa) förtrycka2; maailman -ma (läh.)
ett livets styvbarn; styvmoderligt
behandlad (av livet),
murjoi ttaa* t jura; vara surmulen (trumpen);
istua — sitta o. se sur ut; sitta surmulen
(trumpen); sitta o. t jura. -ttaja tråkmåns
-en -ar. -utua* bli illa tilltygad, illa
åtgången, förtryckt,
murju (j., krk.) kyffe -t -n; ruck|el-let; kåk
-en -ar; hybble -t -n.
mur kin i a morgonmål -et -; frukost -en -ar;
mat; måltid, olla —lia äta frukost, -oida
frukostera; (aterioida) äta, spisa,
murmeli (el. M ar mol a) murmeldjur, -nnahka
murmelskinn.
muroileivos (keit.) mör-, sand|bakelse. -
taikina mördeg,
murre * (kiel.) dialekt -en -er; munart -en
-er; (maakunta—) bygde-, lands|mål -et -;
(murtaminen) brytning; puhua —tia tala
dialekt; vrt. murtaa 2. -alue dialektom-
murtolujuus htiii4
råde. -kartta dialektkarta, -kertomus
bygdemålsberättelse. -kirjaimisto
landsmålsalfabet. -kirjallisuus2 bygde-,
landsmålslitteratur. -maantiede dialektgeografi, -omituisuus2
dialektegendomlighet, -sana dialektord.
-sanakirja dialekt |lexikon, -ordbok. -
tutkimus dialektforskning, -yhdistys
landsmålsförening.
murr||in* bräckjärn; ko|fot-en -fötter, -okko*
(ryteikkö, mtsh.) hyggesbråte. -os brytning;
(sot.) förhuggning; (kuv.) genombrott-et-;
(yhd.) -brott -et -; vrt. tuulenkaato,
(-aika brytningstid, -ikä/"/ys/oZ.ybrytnings-,
pubertets|ålder. -ikäinen [som är] i
brytningsåldern. -kausi brytningsperiod; [fysiol.]
pubertetsperiod, -kohta bristnings|punkt,
-ställe; brottställe, - vuosi brytningsår.)
mursk|ja (yhd.) stybb -en; hiili—, tiili —
kolstybb, tegel|grus, -skärvor, -aaja (tkn.) kross
-en -ar; tuggare, -aaminen krossande, -aamo
(tkn.) kross-, målnings|anläggning, -verk.
-ain* kross -en -ar; vrt. -a aj a. -a (kivihiili,
-koksi stenkols-, koks |stybb. ) - aksi: mennä —
gå i kras; krossas; lyödä - slå i kras; krossa,
-ata krossa; (kuv.) förkrossa; ~ kaikki
vastarinta krossa allt motstånd, -atappio
braknederlag. -aus brytning, krossning, (-leuka
kross |back, -käft.)"-au tua* bli krossad;
krossas. -e kross -et.
mursu (el. Odobaenus rosmarus) valross -en
-ar. -nhammas valrossbet|e -en -ar. -npyynti
valrossfångst. -nrasva valrosspäck. -nviikset
(j.) valrossmustasch.
murta|a* bryta *. 1. (rikki) bryta sönder,
(auki) upp; (puhkaista) bryta* igenom;
genombryta*; bräcka2; (lyödä rikki) slå*
sönder; knäcka2; (musertaa) krossa; (katkaista)
slita* (sönder); ~ sinetti bryta ett sigill;
~ ovi (auki) bryta upp en dörr; (lyömällä,
ulkoa) slå in, (sisältä) slå ut en dörr; vesi
— sulun vattnet spränger dammen, bryter
igenom dammen; ~ (katkaista) kahleensa
slita sina bojor; ~ rintama genombryta
fronten; ~ vastarinta bryta ett motstånd; vrt. 3.
2. puhua -en englantia tala bruten engelska;
— suomeksi bryta på finska. 3. (lannistaa):
taudin -ma bruten av en sjukdom; surujen
-ma nedtyngd (bruten) av sorger.
murta||ja som bryter (krossar); (yhd. jään-)
isbrytare, -minen bryt|ning, -ande;
sönderslående; knäckande; krossande, -utua* bryta*
sig (jhk in i ngt; jst ut ur ngt; jnk läpi igenom
. ngt), -utuiuinen inbrott -et -; genom|bryt-
ning, -brott; utbrytning,
murteelli||nen dialektal; munartlig; (yleiskiel.
poikk.) bruten, -sesti dialektalt,
munart-ligt. -suus2 dialekt|uttryck,-uttal;
provinsialism.
murteen||tutkija dialektforskare. - tutkimus
dialektforskning,
-murteinen (yhd.) med . . . dialekt(er); med
. . . brytning; moni- med många dialekter,
murto* 1. (tkn.) brytning. 2. (Iak.) inbrott -et
-. -hälytys (pol.) tjuvalarm. - jännitys (tkn.)
brottspänning, -kanki bräckstång, -koe
brott-, brytnings I prov. -kohta brottställe;
brott -et -. -kuormitus brottbelastning,
-lauseke (mat.) brute|t uttryck, -n
expression. -lujuus2 (luj.) brotthållfasthet.
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
