- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
438

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - männikkökangas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

männikkökangas — määkäistä

män

-ön ks. m ä n t y(y n) (kuv.). -kkökangas
ks. mäntykangas, -stö ks. -k k ö.

männyn||alku tall | telning, -planta, -hako
tallruska, -havu tall Iris, -ruska, (-öljy
tall-barrsolja.) -istutus tallplantering, -juuri
tall-rot. -jälsi tallsav. -kaarna tallbark. -kanto
tallstubbe, -kasvain tallskott. -kerkkä
tall-strunt. -kuori tallbark. -kylvö tallsådd.
-käpy tallkotte, -kääpä ( ksv. Fornes, T rametes)
tallticka. -loinen ks. mäntykukka,
-mäihä tallsav. -neulanen tallbarr.
-neulas-ruoste (ksv. Coleosporium) tallens skålrost,
-niluri (hnt. Hylastes ater) svarta
tallbast-borren (määr.). -nuorennos tallåterväxt -en.
-oksa tall|kvist, -gren. -pihka
tallkåda.-pii-lopää (hnt. Cryptocephalus pini) bruna
barkbocken (määr.). -pohjoisraja tallens
nord-, polar|gräns. -runko tall-, furu|stam.
-sekainen blandad med (med inslag av) tall:
med insprängd tall. -siemen tallfrö. -syöpä
tallkräfta, -taimi tallplanta, -uudistuminen
(«) tallens föryngring.

männän||isku (tkn.) kolvslag. -kansi
kolvdäck I el -eln -lar. -rengas kolvring. -varsi
kolv-, pistong|stång. -venttiili kolvventil,
-väljyys kolvspelrum -met -.

mänty* tall -en -ar; fura; mennä päin —ä
(—yn) (kuv.) bära (gå, barka) åt skogen,
-halot pl tallved; -inen av tall; tall-, -kangas
tallmo. -kehrääjä (prh. Dendrolimus pini)
tallspinnare. -kiitäjä (prh. Sphinx
pina-stri) tallsvärmare. -kukka (ksv. Monotropa)
tallört -en. -kylvös tallsådd. -laji tallart.
-lankku tallplanka, -lauta tallbräda,
-metsä tallskog, -mittari (prh. Bupalus
piniari-us) tallmätare, -muoto tallform. -nummi
tallmo. -näätä ks. näätä, -paperipuu
tallpappersved. -pistiäinen (hnt. Diprion,
Lo-phyrus) tallstekel, -propsi (sht.) tallprops
(rhm.). -puu tall-en -ar; ( —aine) tall-,
furu|-virke; (-halot) tallved -en.-pölkky tallstock,
-räme tallmyr. -siemenpuu tallfröträd.
(-asento m. männyn — tallfröträdsställning.)
-suopa tallsåpa. -taimisto
tallplantbe-stånd. -tavara (sht.) furu|virke -t, -varor
pl, -sortiment -et -. -terva talltjära. - tukki
tall-, furu I stock, -timmer, -valtainen med
tall som förhärskande trädslag.-vaneri
tall|-faner, -plywood, -vyöhyke talljregion,
-skogsbälte, –yökkönen (prh. Panolis
pini-perda) tallfly.

mäntä* (tkn.) kolv -en -ar, pistong -en -er;
(kirnun—) kärnstav -en -ar; törel -n.
-kirnu stötkärna. -mylly skvaltkvarn.
-pumppu kolvpump.

märeh||tijä (el.) idisslare, -timi|nen
idisslan-de; (kuv.) omtuggande; se ön vanhojen
asioiden -stä (kuv.) det är ett uppkok på
gamla saker, -tiä* idissla; (kuv.) omtugga.

märkiminen (lääk.) varbildning, -ivä
varande; —silmäinen med variga ögon. -iä* varas;
vara sig; suppurera.

märk||yys2 väta, blöta; syra; fuktighet, fukt
-en. -ä* 1. (a.) våt, blöt, sur, fuktig. 2. (s.
lääk.) var -et,; haava käy märille såret
varas. (-ajos varböld, -bakteeri [bktr.]
var-bakterie. -haava varigt sår. -inen
varig, -kuume varfeber. -käsittely [tkn.]
våt behandling.-laho [s.] våtröta. -myrkytys

[lääk.] varförgiftning, -ontelo varhåla. -
paise ks. -a j o s. -pesäke varhärd, abscess -en
-er. -puristin [pap.] våtpress, -pussi [lääk.]
varsäck. -pää [[inni] varblemma.)
märssy (mer.) märs -en -ar. -purje märssegel.

-raaka märsrå. -tanko märsstång.
märän|jsekainen varblandad. -vuoto
var-flytning.

mäski (pnm.) mäsk -en. -amme mäskkar.
-maha (j.) ks. i h r a-, m ö h ö | m a h a.
-nte-ko mäskberedning, -sammio ks. -amme.
mässä|iillä ks. -t ä. -ily frosseri; rumlande,
rucklande. -tä (hekumoida) frossa;
(juopotella) rumla, ruckla.
mässää jä frossare, rumlare, rucklare,
-minen frossande, frosseri; rumlande;
rucklande.

mäsä|jksi: ampua — skjuta sönder (i [-[små]-bitar);-] {+[små]-
bitar);+} lyödä — slå i kras; göra mos
av ngt; mennä — krossas till mos;
(säpäleiksi) gå i kras (i små bitar); splittras, -nä:
olla — vara i kras, i små bitar; ligga krossad,
mäti * (kal., sammak., äyr. ym.) rom -men;
haukilaskee —nsä gäddan lägger rom (släpper
rommen), -hummeri romhummer, -jyvänen
romkorn. -kala romfisk. -muna romkorn
-et -. -pussi romsäck. -rapu romkräfta,
mätki intä*, -inä klatschande, rappande,
dängande. -iä klatscha, rappa (till ngn);
dänga (jtk till ngn), -äht|ää* dimpa*;
se pudota -i maahan (den) föll pladask till
marken, -äistä klatscha, rappa (till ngn);
(lätkäyttää) dänga2, smälla2, smocka,
-äysvero (j.) kvar-, rest-, engångs|skatt.
-äyttää * smälla2, rappa, klatscha.
mättäi|kkö* tuv|or, -bildning, -nen tuvig.
mätt äminen ösande; stuvande, proppande,
-tää* ösa2; (ahtaa) stuva, proppa (täyteen
full); jtk täyteen -etty fullproppad med ngt;
~ jllk rahoja överösa ngn med pengar,
mätä* 1. (s.) röta; (märkä) var -et. 2. (a.)
rutten; (mullaksi muuttunut) förmultnad;
(hapan) sur. -haava rötsår; (kuv.) kräftsår,
-kuu rötmånad, -kuume rötfeber,
-kuun-(hirviö rötmånads|foster^-kalv; vrt. [-[suuri]-] {+[suu-
ri]+} merikäärme. -juttu
rötmånadshistoria.) -muna rötägg; (kuv. m.) svart får.
mätä||neminen ruttnande, förruttnelse;
murknande; förmultning, -nemis (bakteeri
förruttnelsebakterie. -prosessi
förruttnelseprocess. -tila förruttnelsetillstånd.) -
neniä tön som ej ruttnar (murknar, förmultnar,
surnar), -nenä (haisunenä, lääk.) stinknäsa.
-paise varböld, -pesä(ke) varhärd; (kuv.
paheen pesä) ett lastens näste,
mä|täs -tiään tuva. -rikko (ksv. Saxifraga
caespitosa) tuvbräcka. -ruis tuvråg. -tävä
tuvad, tuvbildande. -tää bilda tuvor.
mätätartunta * pestsmitta,
mäyrä (vanh. metsäsika, el. Meles meles)
grävling, grävsvin -et -. -koira tax -en -ar;
grävlingshund. -najo, -nmetsästys
grävlingsjakt. -npesä grävlingsgryt.
mäystin (hht.) skid-, tå|rem -men -mar.
määhnä (mrt.) ks. mäti.
määintä* ks. m ä ä k|i m i n e n, -inä.
määk||ijä som bräker; (kuv. kirkuja)
skrikhals -en -ar. -iminen, -inä bräk|ande, -ning.
-iä* (lammas) bräka2, -äistä bräka* till.

438

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free