- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
446

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nasarealainen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas nasarealainen -

na(t)sarealainen, na (t )saretilainen nasaré

-(e)n -er; nasaren -en -er.
nasj|ev(a [sattuva, osuva] träffande; snärtig;
fyndig, -asti träffande; snärtigt; fyndigt.
-uus2 snärtighet; must -en; märg -en.) -iiri
(Raam.) nasir -en -er.
naskali 1. syl -en -ar; (kirjp.) ål -en -ar;
hieno, terävä kuin — sylfin. 2. pojan — ks.
nappula 2. -mainen sy llik. -nkärki
syl-spets. -nmuo toinen sylformig. - n terävä
syl|fin, -skarp, -vass.

nassakka* (lekkeri) kutting; (pönttö) kagg|e
-en -ar.

nassu 1. (hyv. porsas) gris-en-ar; nass]e -en

-ar. 2. (j. naama) ansikte, nuna.
nasta 1. (kara) ten -en-ar; (suude) plugg -en
-ar; (vaarna) knagg -en -ar; (hela) beslag
-et; (nappi) knapp -en -ar; (pilkki) pligg -en
-ar; (er. kiinnitys—, koni.) stift -et -. 2.
(koul.) kul, fin; osua —an (onnistua hyvin)
träffa prick, få (in) en fullträff,
-hammas (hml.) stifttand. -inen (yhd.) med . . .
ten(ar) jne.; moni— med många tenar
(pluggar). -kone stiftmaskin, -mylly stampkvarn,
-nreikä stifthål. -puimakone stifttröskverk,
nastoi||ttaa* stifta; fästa, fastgöra* (förse*,
belägga*) med stift, -tus stiftning;
fastgörande (förseende, beläggande) med stift,
nata* (ksv. Festuca) svingel -n. -heinä ks. ed.
natina knakande, knakning; knarrning;
gnisslande, gniss|el -let.
nationalis|[mi (kansalliskiihko) nationalism,
-ti nationalist, -tinen nationalistisk,
natista knaka; (narista) knarra; (kitistä)

gnissla; ~ liitoksissaan knaka i sina fogar,
natr||ium (kem.) natri|um -et, -umet. -ön

natron -et. (-lipeä natronlut.)
natsa (j.) 1. (savukkeenpätkä)
cigarrettstump; fimp -en -ar. 2. (sol. j.)
(under-officers)galon -en -er.
natsi (Saks. hist. kansallissosialisti) nazist

-en -er. -laisuus2 nazism,
naturalis|[aatio (kansalaiseksi otto)
naturali-sation. -mi (fil., kirj., taid.) naturalism.-ti
naturalist, -tinen naturalistisk,
natus||taa: syödä — (popsia) mumsa, -tus
mumsande.

naudan|iliha nötkött, -nahka nötläder, -paisti

nötstek. -tali nöttalg.
naudijkas* -kkaan (nhk., boksinahka) boxkalv.
nauha band -et -; (side) bind|el -eln -lar;
—an otto ks. nauhoitus, -inen (yhd.)
med ... band; leveä — med brett (breda) band.
-johto (shk.) bandledning.-ke* band; (sot.
kaluuna) galon -en -er. -kenkä snörsko.
-ko-riste bandgarnityr. -koristeinen bandprydd,
-mainen bandformig. -npätkä bandstump,
-rulla bandrulle, -ruusuke bandrosett,
nauhoi||te bandj upptagning, -inspelning;
bandning. -ttaa 1. förse* (pryda*) med
band. 2. (rad.) upptaga * på band; banda,
-tus bandning.
nauh||uri (nauhamagnetofoni) bandspelare,

magnetofon. -us (sot.) ks. -a k e.
naul|kata*, -kkailla (ryyppäillä) snapsa,
nubba.-kku* (ryyppy) snaps -en-ar, nubb|e
-en -ar; knäppare; styrketår -en -ar.

- nauriinkylvö

nauki|ua* 1. (kissa) jama. 2. (kuv.) gnälla2;
(mankua) kälta; (kilistä) gnissla, -uminen
jamande; gnällande; kältande; gnisslande,
naula 1. (rauta—) spik -en -ar; (rhm.) spik;
(hevosenkenkä—) (hästsko)söm -men (-met)-;
(puu—) pinn|e -en-ar, plugg -en -ar;
(naulakon—) knagg -en -ar; ripustaa takkinsa
-an hänga upp sin röck på en spik (knagg).
2. (vanh. painmt.) skålpund -et - (425,
Engl. 454 g). –alasin spikstäd. -aminen
(upp)spik|ning, -ande. -inen 1. spikig. 2.
vägande (ett) skålpund; viisi — vägande fem
skålpund; på (om) fem skålpund,
naula|jin valmis tus spikfabrikation. -kaira
spikborr. -kko* klädhängare; klädställ -et -.
-kone spikmaskin, -laatikko spiklåda. -matto
(pol.) spikmatta. -n(kanta spikhuvud; osua
—an träffa huvudet på spiken, -muotoinen
spikformig. -paino, -punnus skålpundsvikt,
-pää spikhuvud, -reikä spikhål.) -paja
spiksmedja.-pihdit pl spikklove.-pora spikborr.
-puu ks. naulakko, -rauta spikjärn;
(-kara) spikten -en -ar. -seppä spiksmed,
-ta spika; (nähtäväksi) spika upp;
uppspika; ~ tiedoksi anslå*; ~ kiinni (kuv.)
fastnagla. -taonta spiksmide. -tehdas
spikfabrik, -teollisuus2 spikindustri, -us
spikning; uppspikning. -uttaa* låta* spika,
-utua*: — kiinni jhk (kuv.) bli fastnaglad
(fastnaglas) vid ngt. -vasara spikhammare,
nauli|ta spika; (kuv.) fastnagla; jhk -tiu
(kuv.) fastnaglad vid ngt; ristiin -ttu
korsfäst; ks. ristiinnaulitunkuva.
nauloittain skålpundsvis.
naura|a 1. itr skratta; (myhäillä) mysa2;
(hymyillä) le* (jllk) åt ngt; (jtk) åt ngn;
(ivallisesti, ilkkuen) hånskratta, hånle*;
~ ääneen storskratta; ~ partaansa le i sitt
skägg (i skägget, i mjugg); ~ makeasti
skratta gott; få sig ett gott skratt; se (jo)
panee -maan (-ttaa) det får en att skratta
(väcker löje); en voi olla -matta jag kan inte
hålla mig för skratt. 2. tr (pilkata)
begabba, belacka,
naur||ahdella* skratta; småskratta;
(myhäillä) mysa2; (hymyillä) le*, -ahdus skratt
-et -; (hymyily) leende; löje -t -n; torjua
(»kuitata))) -ahduksella avfärda med ett
skratt; skratta bort. -ahtaa* skratta (till);
(myhäillä) mysa2; (hymyillä) le*, -ahtelu
skrattande, skratt -et -. -aja skrattare;
(pilkkaaja) belackare; saada —i puolelleen
få skrattarna på sin sida. -aminen
skrattande. -atella* skämta, raljera (med ngn),
-att|aa* få (ngn) att skratta (le); (herättää
naurua) väcka2 löje, (pilkkaa) åtlöje;
(huvittaa) roa; se -i minua jag hade lust
att skratta åt det; (huvitti) det roade mig;
se -i kaikkia det roade alla (väckte allas
åtlöje); mikä sinua —? vad är det du
skrattar åt? -ava skrattretande, -attaja
rolig-hetsmakare. -ettava skrattretande; löjlig;
tehdä —ksi förlöjliga ngn; älä tee itseäsi
—ksi! gör dig inte löjlig! utsätt dig inte för
åtlöje! sinä saatat itsesi (joudut) yleisön
silmissä —ksi (naurunalaiseksi) du
utsätter dig för allmänhetens (allmänt) åtlöje.
-ettavuus2 löjlighet.
naurim|Jhitu, -kuori rovskal, -kylvö rov-

446

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free