Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nitistää ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nit nitistää
nitistää 1. (tav. nujertaa) kväsa2, tukta.
2. (harv.) knipa*, knipsa; (typistää) snoppa;
(katkaista) knäcka8,
nitojia* (er. kirjs.) häfta; (sitoa) binda*,
-makone (kirjs.) häftmaskin -en -er.
-maton ohäftad; (sitomaton) obunden, -minen
häft|ning, -ande.
nitraatti* (kern.) nitrat -et - (-er),
nitroglyseriini (kern. räj.) nitroglycerin,
niuha vrt. niukka, -ruokainen kräsen,
grätten.
niukahl|dus vrickning. -duttaa* vricka, -taa*
vrickas.
niuk||alti njuggt; knappt; sparsamt; torftigt;
vrt. niukka; minulla on ~ rahaa jag har
knappt om pengar; sellaisia on ~ sådana
är sällsynta, sådana är det ont (knappt)
om. -anlainen tämligen (något) knapp
(njugg jne.), -asti ks. -a 11 i. -ennus av-,
in|knappning. -entaa* knappa av (in)
på ngt. -eta* bli njugg (knapp, torftig);
(vähetä) minskas,
niukin naukin ks. nipin napin,
niuk|ka* njugg; (vaillinainen) knapp,
knapphändig; knappt tillmätt; (harvinainen,
vä-häluk.) sparsam; fåtalig; (riittämätön)
otillräcklig; (kehno) torftig; elää -oissa oloissa
leva knappt (torftigt), i knappa
omständigheter; ha en torftig bärgning; -at tiedot
knapphändiga kunskaper; sparsamma
underrättelser; -immillaan i knappaste
laget; ~ toimeentulo torftig utkomst,
niukka||-aatteinen idé-, ande|fattig.
–aattei-suus2 idé-, ande|fattigdom. —ajatuksinen
tankefattig, -happinen syrefattig. -henkinen
andefattig. -kätinen njugghänt. -kätisyys8
njugghänthet. -malminen malmfattig.
«palkkainen med knappt tillmätt lön; illa
avlönad. -ravintoinen med ringa näringshalt;
föga närande, -sanainen ord|karg, -fattig;
fåordig. -sanaisuus2 ordkarghet, fåordighet.
-satoinen som ger dålig skörd, -sisältöinen
innehållsfattig; fattig på innehåll, -värinen
bleklagd. -värisyys2 bleklagdhet.
niukkuus2 njugghet; knapphet;
knapphändighet; sparsamhet; fåtalighet; otillräcklighet;
torftighet; vrt. niukka.
niukuin naukuin (töin tuskin, nipin napin,
j.) med knapp nöd; nätt o. jämnt,
niva strömdrag; strid ström; vrt. vuolle,
nivel led -en -er; (rengas) länk -en -ar;
välittävä ~ (kuv.) en förmedlande länk.
-akseli länk-, kardan|axel. -eläimet (el.
nivel I madot, -j aikaiset Annulata) leddjur.
-etön oledad, -haarake ledutskott, -hihna
länkrem. -hiiri (lääk.) ledmus -en. -ikäs
-ikkään ledad, -inen (nivelikäs) ledad;
(yhd.) med . . . led(er); kankea~ med styva
leder; styv i lederna, -jalkaiset (el.
Arthro-poda) leddjur -et -. -ketju (tkn.)
länk-kätting. -kuoppa (an.) led|håla, -skål -en
-ar. -kytkin ks. kardaanikytkin.
-leini (lääk.) ledgångsreumatism, -liitos
ledfogning. -mato (el. Annelida) ringmask.
-nasta (an.) led|huvud -et -, -knapp -en -ar.
-neste ks. -voide, -palko (ksv.) ledbalja,
-pinta ledyta. -pussi ledkaps|el -eln -lar.
-reuma(tismi) ks. -leini, -rikko (lääk.)
ledbruten, -rusto (an.) ledbrosk. -side (an.)
454
— nojata
bindsena, ligament. -taive* ledgång -en -ar.
- tulehdus ledgångsinflammation, -tyminen
artikulation, -tyä* leda (jhk mot);
artikulera; (kuv.) ansluta, foga sig (till ngt), -tää*
leda. -voide led|smörja, -vätska,
ni ver ä (mtsh., puus. visa) masur -n. -koivu
masurbjörk. -piippu masurpipa.
nivo a fläta, binda (ihop), -nta* flätning.
nivus||et (an.) ljumsk|e -en -ar. -kohju
(lääk.) Ijumsk|brock, -bråck, -lihaksisto ks.
nivuset. -rauhanen ljumskkörtel. -taive
lår-, Ijumsk|veck. -tyrä ks. -k o h j u.
no (noh, noo, ini.) nå, nånå, nåväl.
Nobelin-palkin||to nobelpris; lääketieteen ~
nobelpris i medicin, -nonsaaja
nobelpristagare.
noblessi (ylhäisö, »kerma»; jalous) nobless -en.
noe]|nvärinen sotfärgad. -ta* sota (ned);
ned-sota; ~ itsensä sota (ned) sig; -itu lasi sotat
glas; uuni nokeaa spisen sotar,
noidan||kattila häx|kittel, -gryta, -kehä
troll|-krets, -cirkel, -lukko (ksv. Botrychium)
lås-bräken. -nuoli (lääk.) troll-, rygg|skott -et
-. -tuli (vedensäihky, mer.) mareld,
noin 1. så där; tee gör så där! 2.
(suunnilleen) ungefär; vidpass; inemot; bortåt; ~
70 nuorukaisia ungefär (vid pass, inemot,
bortåt) 70 ynglingar; ett sjuttiotal
ynglingar; ~ klo kahden aikaan vid pass klockan 2.
noita* troll -et -, trollkarl -en -ar;
medicinman; schaman -en -er; / troll|packa, -kvinna,
häxa. –akka troll|käring,-packa; häxa. -ista
svära* (till), -juttu (hist.)
häxprocess.-keino (taik.) trollmedel; trollkonst -en -er. -rovio
(hist.) häxbål, -rumpu trolltrumma,
lapptrumma. -sapatti häxsabbat (m. kuv.).
-sauva trollstav, -tanssi häxdans. -ukko
trollgubbe, trollkarl -en -ar; häxmästare;
vrt. poppamies, -vaino häxförföljelse.
-ämmä (krk.) ks. -akka.
noit||ua* 1. (taikoa) trolla; (vanh.) sejda;
förtrolla. 2. (kiroilla) svär(j)a* (jtk över
ngt), -uilla svär(j)a*.
noituu |s- trolldom -en, trolleri, magi -n;
signeri; (vanh.) sejd -en; harjoittaa -tia utöva
trolldom.-taito trolldomskonst,
noja 1. (tuki, vara) stöd -et -; (pohja,
peruste) grund -en -er; (pätevyys) kraft. 2.
(voim.-asento) stöd, stödjande, -aminen
stöd(j)ande. -an ks. -s s a. -illa stöda sig.
nojall||a (kuv.): jnk ~ med stöd av ngt; på
grundval, på basen av ngt; riittämättömien
perusteiden ~ på otillräckliga grunder;
toimivaltansa ~ i kraft av sin myndighet,
med stöd av sin kompetens; tämän pykälän ~
med stöd av denna paragraf. -aan, -een i
lutande ställning, på lut.
noja||puut pl (voim.) barr -en -er. -sohva
schäslong -en -er.
nojalssa, -an: pää käden -ssa med huvudet
stött mot handen; seisoa pylvään -ssa stå
stödd mot en pelare; jättää (jäädä) oman
onnensa -an lämna (bli lämnad) åt sitt öde
(vind för våg),
noja||ta stöda * (sig); (kallistua) luta sig;
kyynärpäätä) pöytään -ten med armbågen stödd
mot bordet; seisoa jtk västen (jhk) -ten stå
lutad mot ngt; lakiin -ten hän vaati med stöd
av (stödjande sig på) lag(en) yrkade han;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
