- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
455

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nojatuoli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nojatuoli-

~ eduskunnan enemmistöön stödja sig på
riksdagens majoritet, -tuoli länstol, fåtölj
-en -er. -utua* stöda* sig (jtk vasten mot
ngt, jhk på ngt); (kallistua) luta sig (mot
ngt); (luottaa) lita (jhk på ngt); förlita sig
(på ngt); mihin tämä väite -utuu? varpå
stöder sig (grundar sig, baserar sig) detta
påstående? hän -utui lakiin han stödde sig
på (han åberopade) lag(en); jhk -utuen med
stöd (på grundval, basen) av ngt.
nokare (en liten) bit, klump -en -ar, klimp
-en -ar; klick -en -ar; voi— en smörklick,
en klick smör.
noke|jamaton: ~ liekki en sotfri låga. -aminen
(ned)sot|ande, -ning. -utua* bli nedsotad
(sotstänkt); nedsotas.
no|ki2* sot-et; (viljan—) sot, brand -en; olla
-essa vara sotig (nedsotad); tulla -keen bli sotig
(nedsotad). -aukko sotöppning, -harja
sot-bor s te. -hiili sotkol. -jyvä (viljan; heinäksv.)
brandkorn. -kaappi (tkn.) sotskåp. -
kana (el. Fulica atra) sothöna, -kihveli
sotskyffel, -kolari (j. leik.) sotarmurre;
ks. nuohooja, -luukku sotlucka, -musta
sotsvart; svart som sot. -nen sotig. -piirustus
(taid.) sot I ritning, -teckning, -pilkku
sotfläck. -päinen sotig. -pää (mv.) sotax -et -.
-raappa sotskrapa, -reikä sotöppning, -sieni
sotsvamp, -tahrainen sotstänkt. -tähkä
(ksv.) sot-, brand|ax.-valkea (pai.) soteld,
-venttiili sotventil, -väri sotfärg.
nok|ka* (linnun, kilpikonnan) näbb -en -ar;
(j. nenä) näsa; (niemi, niemen —) udd|e
-en -ar; omin -kinsa (leik. omin päin[sä]) på
eget bevåg (egen hand); saada -alleen få sig
en näsbränna; ottaa —ansa (kuv.) ta(ga) åt
sig; ta(ga) illa upp; vrt. kokka,
nokka||-akseli (aut.) kam-, styr-, nock|axel,
-antu|a* (j.) bli stucken; ta(ga) illa vid sig;
bli stött (jst över ngt); (panna pahakseen)
taga* illa upp (ngt); -nut stött; illtyckt.
-antuminen illtyckhet. -eläin (el.
Ornithorhynchi anat inus) näbbdjur, -hakku
spetshacka. -hauki, -kala (el. Belone acus)
näbbgädda. -kolari frontalkrock. -pyörä noshjul,
-unet (leik.) tupplur, -utua* ks. -antua.
-va näbbig. - valas (el. Hyperoodon rostraius)
näbbval. -varpunen (el.
Coccothraustescocco-thraustes) stenknäck -en -ar. - vastainen
(tuuli) (vind som är) stick i stäv. -viisas
näsvis; näbbig.
nokkel||a (kekseliäs) fyndig, fiffig; fintlig;
(ovela) förslagen, klyftig; (sukkela) kvick,
(-sanainen kvick; ordfyndig, -sti fyndigt,
fiffigt; fintligt; förslaget; klyftigt; kvickt.)
-uus2 fyndighet, fiffighet, fintlighet,
förslagenhet, klyftighet; kvickhet,
nokki||a * (lin.) picka; plocka; vrt. n o u k-

k i a. -minen pickande, plockande,
nokko||nen (ksv. Urtica) nässla, -s (ihottuma
[lääk.] nässelutslag, -kaali [keit.] nässelkål,
-kuume nässelfeber. -perhonen [el. Vanessa
urticae] nässelfjäril, -rokko nässelfeber -n.)
nolajjaminen stukande, av|snoppande,
-snoppning. -ta göra* snopen; stuka,
avsnoppa. -us stukning, avsnoppning.
nolla 1. (mat.) noll (tpm.). 2. (numero) nolla;
lämpömittari on —ssa termometern står på
noll; (kuv.): hän on täysi — (aivan mitätön

- norkkia nor

mies) han är en (ren) nolla; voittaa 3—0
(kolmella —a vastaan) segra med tre—noll.
—asento (ml.) nolläge, —asteinen nollgradig,
-harppi nollcirkel. -kaari (mer.) nollspant.
-lauta (sht. hylky tanta) utskottsbräda, -piste
nollpunkt, -raja nollgräns.
nolo snopen; (nolattu) avsnoppad, stukad;
(hämillään) flat; (mitätön, kehno) snöplig;
saada — lähtö bli snöpligt avspisad; näytellä
—a osaa (kuv.) spela en snöplig roll; ~
asema fatal belägenhet; juttu sai —n lopun
historien fick ett snöpligt slut. -sti snöpligt;
heidän kävi — det gick snöpligt (huonosti
illa, hullusti galet) för dem. -stua bli snopen
(stukad, flat), -stunut snopen (stukad, flat),
-stus snopenhet. -stuttaa* göra*
snopen; verka förstämmande, -ttaa*: minua
— jag känner mig snopen (hävettää
generad); se minua — (harmittaa) det retar
(grämer, harmar, förargar) mig. -us2 ks. -stus.
nomadi (paimentolainen) nomad -en -er.
nomina||alimuoto (kiel.) nominalform. -tiivi
(kiel.) nominativ -en -er. (-muoto
nomina-tivform. -npääte nominativändelse.)
nomini (kiel.) nom|en -enet - (-ina). -vartalo

nominalstam.
nomismi (usk. lakisuuntaisuus) nomism.
nonparelli (kirjp.) nonpareil(le) -(e)n.
nonstop (elok. ym. tauoton) nonstop,
nootti* (valt., kirjp.) not -en -er. -en vaihto

(valt.) notväxling,
nopanheitto tärnings|kast, -spel.
nopea snabb; (pikainen) hastig; ~
päätöksissään snabb i sina beslut; —an snabbt;
hastigt, —ajatuksinen snabb tänkt,
-jalkai-nen ks. nopsa~. -kasvuinensnabbt
växande. -kulkuinen snabbgående; ~ ajoneuvo
(vene) racer -n - (-s), -liikkeinen med
snabba rörelser, -sti snabbt; (pian) snart,
hastigt, hasteligen; (vauhdikkaasti) med
fart; (mus. m.) stretto; huhut levisivät —
ryktena spred sig snabbt (med stor
hastighet). -tuumainen snabbtänkt. -älyinen ks.
ed.; med snabb uppfattning, -älyisyys2
snabbtänkthet; snabb uppfattningsförmåga.
nopeus2 snabbhet; hastighet; (vauhti) fart
-en. -åjo hastighets|körning, -åkning,
-ennätys hastighetsrekord, -mittari
hastighetsmätare. -rajoitus fartbegränsning,
nopeuttaa* (tehdä nopeammaksi) påskynda;

göra snabbare; forcera,
nopostella (j.) ks. mutustella,
noppa* tärning; heittää —a spela (kasta)
tärning, -kivi nubbsten. -peli ks.
nopanheitto.

nopsa ks. n o p e a; (vikkelä) flink. -jalkainen

snabbfotad. -sti flinkt,
norah||dus (tilkka, roiske) skvätt -en -ar.

-taa* rinna*,
norja (notkea) smidig; (taipuva) böjlig;

(vento) vek; (pehmeä) mjuk; vrt. notkea,
norjalaijjnen 1. (s.) norr|man-mannen -män.
2. (a.) norsk, -staa* förnorska, -stua*
förnorskas. -suus2 norskhet.
norjatar norsk |a -an -or.
norj|jentaa* göra * smidig(are), spånstig(are).
-eta* bli smidig(are), spänstig(are). -uus2
smidighet; böjlighet; vekhet; mjukhet,
norkkia * ks. norkoili a.

455

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free