Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - peltonarsku ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peltonarsku — pepita
pep
(el. Microlus agrestis) åkersork. -narsku (ksv.
Sinapis arvensis) åkersenap, -nauris
åkerro-va. –ohdake (ksv. Cirsium arvense)
åkertistel. -palsta åkerskifte, -pyy (el.
Perdixper-dix) rapp|höna, (rhm.) -höns. -retikka (ksv.
Raphanus raphanistrum) åkerrättika. -sarka
åkerteg, -savi åkerlera, -sirkku (el. Emberiza
hortulana) ortolansparv. -suikale åkerremsa,
-tilkku åkerlapp, -työ åker(bruks)arbete.
-työkalut pl åkerbruksredskap, -vainio
åker; fält. -varis ks. mustavaris,
-viljely(s) åkerbruk, -villa, -villakko (ksv.
Senecio vulgaris) korsört -en -er. -virvilä
(ksv. Ervumlens) åkerlins.
pelu: ~t pl hackelse; vrt. s i 1 p p u. -ri (halv.)
spelare, spelorre; kortoxe, -säkki
hackelse-säck.
peluu spelande; spel -et
peläs|| ty minen skrämsel -n; förskräckelse,
-tys skrämsel -n; (turha ~) skrämskott;
(pelko) rädsla; vrt. seur. -tyttäminen
(upp)-skrämmande. -tyttää* skrämma8 (upp),
-tyä bli (upp)skrämd; låta* skrämma sig
(av ngt); bli rädd (för ngt); -tynyt förskräckt,
uppskrämd, förskrämd,
pelätty, pelättävä ks. pelätä,
pel|ätä* 1. frukta (för ngt); (olla peloissaan)
vara rädd, rädas*, bäva (för ngt); ~
seurauksia vara rädd (frukta, bäva) för
följderna; hän -käsi putoavansa han var rädd
för (fruktade för) att falla; ~ joutuvansa
(joutumista) ikävyyksiin vara rädd för att
råka ut för ledsamheter; ~ tutustumista jhk
vara rädd för att (undvika att) bli bekant
med ngn. 2. (pelätä) frukta; ~ kuolemaa
frukta (rädas, bäva för) döden; ~
Jumalaa frukta Gud. 3. (peläten aavistaa)
befara; frukta för ngt; -äten että fruktande
(befarande), att; sinulla ei ole mitään -ättävää
du har ingenting att frukta (befara); ön
-ättävissä että det är att frukta, att; man
måste befara, att; (voi helposti sattua) det
är fara värt, att; pahoin -kään että jag är
mycket rädd för (befarar storligen), att; ei ole
-ättävissä että hän tulee man behöver inte
befara (det är inte att befara, det föreligger
ingen fara för), att han kommer; ~ jtk
kadonneen befara, att ngntng försvunnit
(kommit bort); se panee -käämään että det inger
(väcker) farhågor för, att; -käämättä ks.
pelottomasti; ~ sortoa frukta för
(befara) förtryck; rajuilmaa -äten av
fruktan för oväder; -ätty fruktad; -ättävä
(hirvittävä ) fruktansvärd,
penaat|ti* (kotijumala Room. ant., m. leik.)
-it pl penater.
penger* (terassi) terrass -en -er; (törmä)
brink -en -ar; (tasanne) avsats; (jyrkänne)
brant -en -er; (valli) vall -en -ar; (rata~)
bank -en -ar. -maa terrassland. -mittäin i
terrasser; terrass|formigt, -vis. -mä vall -en
-ar; (rinne) sluttning; slänt -en -er; släntla
-an -or; (tasanne) avsats, -mainen
terrassformigt -rys terrassering; (mv.) invaIlning,
-tää* terrassera; anlägga (forma i) avsatser,
pengo||n ks. penkoa, -nta* bökande;
genomsökande; grävande; rotande,
peni||kka * valp -en -ar. (-mainen valpaktig.
I -tauti [el.lääk., m. kuv.7 valpsjuka.) -koida
I valpa; få valpar, -kointi* valpning.
I peninkulmia mil -en -; -ien laajuudelta
mils-vitt; -ittain miltal(s); meri~ nautisk,
sjö[-mil (1852 m). -inen (yhd.) . . . mil lång;
-mila; seitsen~ sju mil lång; sjumila, -kivi
milsten, -määr|ä miltal; -iä, -in miltals,
-nlaajuinen milsvid. -nlevyinen milsbred.
-npituinen milslång. -patsas milstolpe,
penisilliini (frm.) penicillin -et. -hoito
penicillinbehandling. -ruiske penicillininjektion,
penkere ks. penger, -inen terrassformig.
-ittäin i terrasser (avsatser); terrassformigt,
penkka bank -en -ar; (valli) vall -en -ar.
penk|ki* bänk -en -ar; syytettyjen ~ de
anklagades bänk; musta ~ (hist.) skampall;
joutua -in ja seinän väliin (kuv.) råka i
knipa (klämma); bli illa ansatt; juoda -in
alle supa under bordet; mennä -in alle
göra fiasko, (totalt) misslyckas, slå fel.
-jako, -järjestys (hist.) bänkordning, -rivi
bänkrad.
penko||a* böka (upp, fram); bända2; (etsiä
tarkkaan) genom|söka2, -leta; (kaivella)
rota, böka (jtk i ngt); gräva2, -minen ks.
pengonta.
pennalismi (enl. koul. ym. toverien sortovalta)
pennalism; vrt. (sot.) simputus,
penni penni -n -; (ropo) styv|er -ern -rar;
5 ~ä fem penni; viimeiset ~ni mina sista
slantar (styvrar), -nen (yhd.): 510-~
fem-, tio|pennisslant. -nlii* (hist., vanh.)
penning.
pennose| t (j.) : (vähät) -ni mina fattiga slantar
(styvrar).
pens||aikko* busk|snår -et -, -verk -et
-skog -en; buskage -t -. -ainen buskig, -as
busk|e -en-ar; -aan muoto, muotoinen
busk-form(ig), i buskform, (-aita häck -en -ar.
-jäkälä busklav. -kanukka [ksv. Cornus [-sanguinea]-] {+san-
guinea]+} röd korneli, hårdved, -kasvi
busk-växt. -kerttu [lin. Sylvia communis]
törnsångare. -mainen buskartad. -tasku [el.
Saxicola rubelra] buskskvätta. -to ks.
pensaikko. -tua [tulla pensasmaiseksi]
antaga* buskform; bli buskformig; växa
igen.)
pens||eys2 ljumhet; kylighet; (velttous)
slapphet, lamhet, -eytyä* bli ljum (slapp, lam,
ointresserad), -eä kylig; avvisande;
ointresserad; ljum, slapp, lam. -eästi kyligt;
avvisande; ljumt, slappt, lamt.
penska (j. halv.j (barn)ung|e -en -ar.
pensol|a frodas, -ittua* (kasvaa [täyteen]
pensaita) bli bevuxen (beväxt) med buskar;
växa igen.
penssel||i (taid., mlv.) pens|el -eln -lar; vrt.
sivellin, -öidä pensla, -öinti* pensling,
pentametri (run.) pentamet|er -ern -rar.
pentteri (mer. keittiö) penteri -(e)t -er;
pentry -t -n.
pentu* valp -en -ar; vrt. penikka. -e kull
-en -ar; kull valpar, ungar, -mainen (halv.)
valpaktig-, -maisuus2 valpaktighet.
penätä (vakuuttamalla vakuuttaa) försäkra;
(teroittaa mieleen) inskärpa; (vaatia)
(på)-yrka; kräva; insistera,
pepita (kud.) pepita.
517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
