Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - purkauslaituri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pur purkausiaitu
hävning, ryggande; brytning, uppslagning;
(nesteen) avlopp -et -; ut-, av|flöde -t -n;
vihan ~ utbrott av vrede; vredesutbrott;
sähkön ~ elektrisk urladdning; tulivuoren~
vulkanutbrott; runolliset -ksel poetiska
utgjutelser. 2. ks. purkaminen; vrt. seur.
purkaus I |lai turi lossnings | brygga, (raut.)
-plattform, -paikka lossningsplats, -putki
avlopps-, (shk.) urladdnings|rör. -silta
lossningsbrygga. -virta (shk.)
urladdnings-ström. -väli (kipinä~) gnistgap -et -.
purk||auttaa* låta* upplösa jne.; vrt.
purkaa. -autua* 1. (upp)lösas2; upplösa2 sig;
(vaat. ym.) repas, rispas upp; (sukka) ks.
s i 1 m ä p a k o; vrt. purkaa. 2.
ukkospilvi -autuu åskmolnet urladdar sig; sähkö
-autuu elektriciteten urladdar sig; joki
-autuu (laskee) mereen floden faller ut i
havet; tulivuori -autuu vulkanen har ett
utbrott, är i verksamhet. 3. kauppa
-autuu köpet återgår (går tillbaka,
ryggas); kihlaus -autui förlovningen blev
bruten (uppslagen); avioliitto -autui
äktenskapet upplöstes; yhtiö -autui bolaget
upplöstes (Iak. bröts); sopimus -autuu
avtalet brytes (annulleras). 4. (kuv. m. puhjeta):
~ ilmoille komma till uttryck (utbrott); taga
sig uttryck; sippra ut; komma i dagen; bli
känd; ajatukset -autuivat sanoiksi tankarna
tog sig uttryck i ord (utlöste sig i ord); puhe
sai suosionosoitukset välittömästi -autumaan
talet utlöste spontana bifallsyttringar;
teoiksi -autunut suuttumus en förtrytelse, som
utlöst sig i handling; viha -autuu (puhkeaa)
vreden kommer till utbrott, -autuma ks.
purkauma; vrt. m. purkaus,
-autu-maton oupplöslig; (neule) masksäker.
-autu-minen (kaup.) återgång -en; upplösning;
vrt. purkautua,
purkautumis||aste upplösningsstadium, -ilmiö
urladdnings|fenomen, -företeelse. -määrä
(nst.) avlopps-, avflödes|mängd. -väli
(shk.) gnistgap -et -.
purku* (nst.) utströmning; ut-, av|flöde -t;
avlopp -et; (lumi ~ mtr.) snöyra;
(purkaminen: Iak. tuomion~) återbryt|ning, -ande,
resning; (kaupan) hävande, hävning, ryggande,
-anomus ansökan om återbrytande (avdom),
-aukko (tkn.) utströmnings-,
avloppsöppning. -elevaattori lossnings-, (kauha~)
skop|elevator, -ilma (mtr.) yrväder; snöyra,
-lados (kirjp.) avläggningssats. -määrä
avlopps-, avflödes|mängd. -peruste, -päätös
grund för (utslag angående) återbrytande.
-vaatimus hävnings-, återgångs|yrkande.
-vesi avloppsvatten, avflöde -t.
purnu lår -en -ar; bing|e -en -ar; ( hiili ~)
bunk|er -ern -rar, - (-ers), -kka* (tölkki) burk
-en -ar. -llinen en lår (binge) full (av, med
ngt).
puro bäck -en -ar. -laakso bäckdal, -lohi ks.
-taimen, -nieriä (el. Salmo fontinalis)
bäckröding, -nperkaus (vst.) bäckrensning,
-nsuu bäckmynning, -taimen (el. Salmo
trutta fario, tammukka) bäcköring,
bäckforell. -uitto (uit.) bäckflottning.
purpa||ttaa* (j.) puttra, -ttaminen, -tus
puttrande.
purppura purpur -n. -inen purpur-, -kotilo
566;
vi — pusertua
(el. Murex, Purpura) purpursnäcka.
-n(hohtoinen purpur|glänsande,
-skimrande. -puna purpurrodnad. -punainen
purpurröd. -värinen purpurfärgad.; -puku
purpurdräkt. -päärmeinen, -reunuksinen
pur-purbrämad. -viitta purpur|mantel, -toga.
-väri purpurfärg,
purppuroida purpurfärga; purpra.
pur|ra bita*; (pureskella) tugga; ~ tupakkaa
tugga tobak; koira -i minua käteen hunden
bet mig i handen; ~ huuliaan bita sig i läppen
(i läpparna); ~ hammasta (kuv.) bita ihop
tänderna; (kiristellä hampaitaan) skära
tänder; vatsaani -ee (j.) jag har knip i magen
(magknip); pakkanen -ee kölden kniper; -eva
iva bitande hån (satir); -eva pakkanen en
bitande köld; kova (paha) pala (pähkinä)
-tavaksi (kuv.) en hård nöt att knäcka,
purse (met. vlm.) grad -en -er; gjutsöm -men
-mar. -ri (mer., Int.) purser.
pur|si2* -ren farkost -en -er; jakt -en -er; (vene)
båt -en -ar. -kerho, -klubi jakt-, segel|klubb.
-miehentyö båtsmans|göra -t, -arbete, -mies
(j. »puosu», mer.) båtsman, -seura ks.
purj ehdusseura.
purskah||dus frustande, frustning, prust|ning,
-ande; (puuska) utbrott -et -; naurun ~
skratt I paroxysm -en -er, -salva, -taa*
frusta; prusta; ~ nauruun (nauramaan)
brista ut i skratt; slå till ett skratt; ~
itkuun brista i gråt; veri -ti blodet forsade
(sprutade).
pursku||a välla fram; spruta; frusa, frusta,
-nta* framvällande; sprutande; frusande,
frustande.
purso||tin* (keit.) sprits -en -ar. -ttaa*
spritsa.
pursu (suo~ ksv. Ledum palustre) skvatt-
ram -en; getpors -en.
pursu||a ks. -t a. -aminen sprudlande,
flödande jne. -illa sprudla; flöda; -ilevan eloisa
sprudlande (sprittande) av liv.
pursunvarret pl porsris.
pursu|ta sprudla (jtk av ngt), (räiskää)
fräsa2; -ava elinvoima sprudlande livskraft,
purtilo (kaukalo) tråg -et -, ho -n -ar.
purtojuuri2 (ksv. Succisa pratensis)
knapp-vädd -en.
puru (sahan~, tav. pl) sågspån (rhm.);
(jätteet) avfall -et; (hake) tugg -et, flis -en;
(suussa) tugga; frat -et; (vatsan~)
magknip; tupakka ~ tuggbuss, -kumi tuggummi,
-lihas ks. puré m a~. -pihka tuggkåda.
-säiliö flisbehållare. -tupakka tuggtobak,
-väline tuggverktyg.
pusero blus -en -ar. -kangas blustyg. -
neulomo blusateljé,
puser||rella * ks. pusertaa, -rin* press
-en -ar; (murskain) kross -en -ar. -rus
pressning; press -en; tryckning, klämning; (m.
kuv.) knipa; trångmål; -ruksissa (in)klämd;
som är i kläm. (-kone pressmaskin.) -taa*
pressa; (painaa) trycka2; (likistää)
klämma2; (murskata) krossa; (ulos jst) pressa
(ut från ngt); (esille) pressa fram; vrl. p
u-r i s t a a. -taminen press |ning, -ande;
tryck|ning, -ande: klämmande; kross|ning,
-ande. -telu pressning, tryckning, klämning,
-tua * (jst) frampressas; (jhk) bli (in;klämd;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
