Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - puunkanto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
puunkanto
(hnk.) vedbärare, -kanto 1. trädstubbe. 2.
(-kantaminen) vedbärning. -kestominen
(konservointi, säilöntä) träkonservering.
-kestävyys2 vedens varaktighet,
-kimmoisuus2 vedens elasticitet, -kolominen
avbark-ning. -kovuus2 vedens hårdhet, -kulutus
virkeskonsumtion; virkesförbrukning,
-kuoleminen trädets avdöende, -kuori trädbark.
-käyttö virkesförbrukning; användning av
trä. -laatu virkets kvalitet; träets
beskaffenhet. -latva trädtopp, -latvus
trädkrona. -leikkaaja (taid.) träsnidare. -leikkaus
(taid.) träsnideri, -lukija (mlsh.) klavare.
-luku träd-, stam|räkning. (-luettelo
träd-räkningslängd; pricklista.) -mittaus
trädmätning. -nimi trädnamn; namn på träd.
-oksa trädgren, kvist, -pilkkoja vedhuggare,
-pilkonta ved|huggning, -klyvning, -runko
trädstam, -sahaaja vedsågare, -sahuu
ved-sågning. -siemen trädfrö. -syy trä(d)fiber.
- säilön tä ks. -kestominen. (-aine
träkonserveringsmedel.)
puuntaa* (er. juhl., [kaukaa] hohtaa
punertavalta; vrt. siintää) skifta i rött; lysa röd.
puun i I taimi trädplanta, -tarve virkesbehov,
puun i I to * rodnad (vrt. puuntaa), -tuhka
träaska, -tuhooja (prh. Cossus cossus)
trä|dödare, -fjäril -(e)n -ar. -tuotanto
virkesproduktion. -tuotto virkesavkastning,
-työstö träbearbetning, (-kone
träbearbet-ningsmaskin.)
puuntäi ks. puutä i.
puu||nuija träklubba. -nukke trädocka,
-nveisto (taide) träskulptur; träsnideri,
-nvüjely trädodling, -osa trädel. -pahvi
träpapp. -palanen träbit, -palikka trä|klabb,
-kloss, -klots, -palttoo (leik. ruumisarkku)
likkista, -paperi träpapper, -pato (uit.)
timrad damm. -patsas träpelare, -penkki
träbänk. -penni: se ei maksa (puolta) palanutta
~ä (snt.) det är inte värt en styver. -petsi
(puus.) träbets. -pietari (kort. puuttuva 4.
mies) träkarl, -piirros (taid.) träsnitt -et -.
-piirräntä träsnittskonst, -piirtäjä
träsnittskonstnär; träsnittare. -pino virkes-, (halko~)
ved|trave, -stapel, -pistiäinen (hnt. Siricidae)
vedstekel, -pohja träbotten, (-inen med
träbotten.) -polttoaine träbränsle, -portaat pl
trätrappa, -puhallin* (mus.)
träblåsinstru-ment; -huilu träflöjt, -puikko träpinne,
-pukki träbock; (hnt.) trädlöpare, -pylväs
träpelare, -pyörä trähjul. -pää (kuv.)
trä-skall|e -en -ar. -päällyste trä(om)hölje;
(tr.) trä(kubbs)beläggning. -pääoma
virkeskapital. -pökkö (kuv.) träbock -en -ar.
-pölkky trä|klabb, -kubb. -pönkkä trästötta,
-pönttö träpyts -en -ar; (leik. [-saarna[s]-tuoli)-] {+saarna[s]-
tuoli)+} predikstol, -pöytä träbord,
-raaka-aine råmaterial av trä. -raja (mnt.)
trädgräns. -rakenne träkonstruktion, -rakennus
träbyggnad; (-talo) trähus, -rasia trä|ask,
-dosa. -raspi trärasp. -rima, -ripa träribba,
-risti träkors, -ristikko, -ritilä trä |galler,
(permanto~) -trall; krysstrall -en -ar.
puuro gröt -en -ar. -annos grötportion,
-haude (lääk.) grötomslag, -inen grö tig.
-isuus2 grötighet. -kuppi: kiertää kuin
kissa kuumaa ~a (snt.) gå som katten
kring het gröt. -kääre (lääk.) grötomslag.
— puutalo puu
-maha grötbuk. -mainen gröt| artad, -aktig.
-pata grötgryta,
puurottelo (j.) trä|kåk, -ruck|el -let, -kyffe -t.
puuro||utua (harv.) bli grö tig; gröta (ihop)
sig. -vati grötfat,
puurtaa* (raahautua, laahautua) släpa sig
fram; streta; bråka; släpa,
puu||ruuvi träskruv. -ryhmä trädgrupp,
-röttelö ks. -r o 11 e 1 o. -saha träsåg. -sanko
träämbar. -sauva trästav. -seinä trävägg,
-selluloosa träcellulosa, -seppä snickare,
puusepän||ammatti snickaryrke. -lakka
snic-karlack. -liike snickeri(rörelse, -affär), -liima
snickarlim. -oppi snickarlära. -oppilas
snic-karlärling. -sälli snickargesäll.-tehdas
snickarverkstad; snickerifabrik, -teollisuus2
snickeriindustri. -teos snickerialster, -työ
snickararbete, snickeri, (-huone
snickarverkstad. -kalut pl snickarverktyg. - n tekijä
snickeriarbetare.) - verstas (vanh.) ks.
-työhuone.
puu||silta trä|bro, -brygga, -siru träflisa.
1. puuska 1. (voimakas vihuri) (vind)il-en-ar;
by -n -ar; (puhallus) pust -en -ar. 2. (luja
ote) ryck -et -. 3. (äkillinen kohtaus) anfall
-et (en, ett) raptus (jnk av ngt); attack
-en -er.
2. puuska hemmåg (änkas nya man),
puuskliainen byig, ojämn, -ajuoppo periodsu-
pare. -apäinen (oikullinen) nyckfull,
kapri-ciös. -apää ks. 1. puuska; (kuv. hnk.)
brushuvud. -assa: kädet ~ med händerna i sidan,
-aus (tempaus) ryck -et-; (kohtaus) anfall;
attack -en -er; vrt. 1. puuska, -ittain
ryckvis, stötvis, då o. då (återkommande);
ojämnt; sporadiskt; (lääk.) paroxysmartat.
-ittainen (mtr.) byig, (lääk.)
paroxysmar-tad; ks. ed. -ua (puhaltaa) pusta; stånka;
(viuhua) svepa2, vina*, -uttaa* stånka,
pusta, flåsa, -utus stånk lande, -ning;
flå-s|ande, -ning.
puu||sohva träsoffa, -sokeri träsocker, -solu
(ksv.) vedcell. -solukko* vedcellvävnad.
-sorvari träsvarvare, -sorvaus träsvarvning.
-sorvi träsvarv, -sprii träsprit,
puusta||katsoja (kuv. iv.) en utomstående,
oinvigd (ytlig) betraktare, -katsominen
ytlig betraktelse,
puustavi (vanh., juhl.) bok|stav -staven
-stäver; lain ~ (puustain) lagens bokstav.
-llinen bokstavlig, -llisesti bokstavligt;
bokstavligen,
puustelli (vanh. virkatalo) boställe -t -n.
puusto (kasvava) trädbestånd; (puuvarat)
virkes|förråd, -kapital. -n(lisäys,
-lisään-tymä förråds [ökning, -tillväxt, -vähennys,
-vähentymä förråds|minskning, -nedgång.)
puu|jsukupolvi (mlsh.) trädgeneration. -
suutari (mrt.) träskomakare, -sylys ved|börda,
-fång. -syy trä-, ved|fiber. -säkki (leik.
saarnastuoli) predikstol -en -ar; vrt.
-pönttö, -säle, -sälö träspjäla, -sänky
träsäng.
puuta* (ven. painomt.) pud -et - = 40 Ven.
naulaa = 16,38 kg.
puuj taakka ved|fång -et -, -börda, -taimisto
trädskola, plantskola, -ta kasvamaton
trädlös; (paljas) kal. -talo trähus; (tehtaassa
valm. tehdyistä vakio-osista rak. koonta-
569;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
