Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - runsaslukuinen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
runsaslukuinen — ruokailuastia
ruo
rik familj), -lukuinen mångtalig, talrik,
»lukuisuus8 stort antal; talrikhet. -löytöinen
fyndrik. -menekkinen med god avsättning,
åtgång, -mietteinen tankediger.
-ohjelmai-nen med rikt program, -oppinen rik på
lärdom; (moni~) månglärd. -ravin[teinen,
»toinen näringsrik; vrt. ravinne, ravinto,
-riistainen villebrådsrik; rik på villebråd
(vilt), -ruokainen 1. ~ ateria måltid med
många rätter. 2. (a.) matfrisk; (s.) storätare.
-sanainen rik på ord; mångordig; svulstig.
-sanaisuus2 ordrikedom;
mångordighet;svuls-tighet. -sateinen regnrik. -sateisuus2 riklig
(ymnig) nederbörd, -satoinen rikt givande;
~ vuosi ett gott skördeår.-sisältöinen
innehålls |rik, -diger; rik på innehåll,
-tapahtumainen händelse |rik, -diger, -tuloinen
inbringande, indräktig; mycket (rikt)
givande; ~ mies en man med stora inkomster,
-tulcksinen resultatrik. -tuottoinen rikt
givande; med riklig avkastning; ~ lehmä
högmjölkande ko. -töinen arbetsdrvg. -
vaiheinen (moni~, vaiheikas) växlingsrik;
skiftesrik, -valoinen ljusstark; väl belyst,
upplyst, -vetinen vattenrik. - vi vah teinen,
-värähteinen rik på skiftningar; rikt
fasetterad.
runsaudensarvi ymnighetshorn.
runsaus2 ymnighet; rundlighet; riklighet;
rikhaltighet; (rikkaus) rikedom -en;
(näkyi-syys) dryghet; (yltäkylläisyys) överflöd -et.
runteleminen tilltygande; vanställande;
rådbråkande; härjande; ks. runnella,
runti* (tynnyrin ~) sprund -et -. -reikä
sprundhål.
runtoa ks. ruhjoa, runnella,
runtti (halv.) ks. retku, lurjus,
runtu* (työtön päivä) fridag -en -ar, fritid
-en -er; ledighet, -viikko (kissaviikko)
frivecka.
ruoakset pl (-as) matvaror, födoämnen, vik-
tualier (pl).
ruoan||haju matlukt. -hiven ks. -muren a.
-jäte, -fätteet mat|avfall, -rest(er). -kännin
(porttööri) mathämtare. -katku, -käry
matos, -laittaja matlagerska; (kokki) kock
-en -ar; / kokerska; hän on erikoisen taitava
~ hon är en riktig matmamma, -laitto
matlagning.-lähettämö matutbärning.
«murena matbit, -pito mathållning, kosthåll
-et, kosthållning; (ruokinta) utspisning,
-pitäjä kosthållerska. -puute brist på mat;
matbrist, -sulatus matsmältning; (lääk.)
digestion. (-aika matsmältningstid. -elin
matsmältningsorgan. -häiriö
matsmältnings-, digestions|störning, -besvär, -kanava
matsmältningskanal, -prosessi
matsmältningsprocess.) -tarjoilu matservering,
-täh-teet pl matrester; (kerätyt) plockmat.
«valmistus ks. -laitto, (-ohje matrecept.)
ruode* läkt -en -er; (rima) ribba;
(koiras-pontti) spont -en -er. -höylä sponthyvel.
-katto, -laipio ribbat tak; ribbtak. -tiili
rygg-, gir|tegel.
ruodillinen (ksv. ruoti) skaftad; vrt. ruoti.
ruodinta* benande; utbenande; dissekering;
pet -et; petande,
ruoditon oskaftad.
ruodi||ttaa* (rak.) (pontata) sponta. -tus
spontning.
ruodol|llinen (sulka) försedd med skaft;
skaftad; vrt. ruotoinen. -ton (sulka)
utan skaft; oskaftad; (kal.) utan ben;
benfri.
ruoduittain rotevis.
ruohikko* gräs|plan -en -er, -matta, -reunus
gräskant.
ruoho gräs -et -; (yrtti) ört -en -er.
-aavikko (P.-Am.) prärie -n -r; (E.-Am.)
pampa -n -s. -inen gräsbevuxen; (yhd.)
med____gräs; rehevä~ med frodigt gräs. -isa
gräsrik. -kanukka (ksv. Cornus suecica)
hönsbär, -kasvillisuus2 örtvegetation.-kenttä
(-tasanko) grässlätt -en -er; (nurmi
gräsplan; (nurmikko) gräsmatta.-kko* ks. r u
o-h i k k o. -mainen (ksv.) örtartad. -mätäs
grästuva. -n(kasvu gräsväxt, -korsi
grässtrå. -leikkuu gräsklippning, -leikkuukone,
-leikkuri gräsklippningsmaskin. -syöjä fel.]
gr ä sä t are. -sänki grässtubb, - tapainen gräs-,
ört|artad. -vihreä gräsgrön.) -parsa ks.
r u o k a~. -penger gräs|vall, -terrass, -sipuli
(Allium schoenoprasum) gräslök.-sto
gräs|-matta, -plan. -tasanko grässlätt, -ton icke
gräsbevuxen; (paljas) kal. -ttua* bli gräs
bevuxen, -lupen; bli övervuxen (med gräs);
(nurmettua) valla, gräsbinda* sig; bli
gräs-bunden; -ttunut gräs|beväxt, -bevuxen;
gräs-lupen. -ttuneisuus2 gräsbundenhet, -turve
grästorva, -varsi (ksv.) örtartad stam;
örtstam, -vartinen med örtstam,
ruoikko* vass -en. -inen vass|bevuxen,
-beväxt.
ruoikon||laita, -reuna vasskant,
ruoisto ks. ruoikko.
ruoja (ilkiö) otäcking; f otäcka; (ryökäle)
krabat -en -er.
ruoju kängskaft -et -; ks. ~k enka. -inen
(yhd.) med . . . skaft, -kenkä käng|a -an -or.
ruo|ka* mat -en; (pöytävanh.) spis -en;
(muona) kost -en; (ravinto) föda; näring;
(~laji) rätt -en -er; ~ ja asunto kost o.
logi; mat o. husrum; pitää -assa ha ngn i
maten; hän laittaa hyvin hyvää hon är
en riktig matmamma; olla -alla intaga sin
måltid; äta; (vanh.) spisa; (istua pöydässä)
sitta till bords; mennä -atle gå till bords; gå
för att äta; -alta noustua (an) efter slutad
måltid; -an suhteen nirso (turhantarkka)
matratare; tulen ~ näring åt elden; vrt.
m. silmän^, —aika (ruokailumattid;
~an matdags; under måltiden; nyt on ~ det
är matdags, –aine födoämne, –àitta mat-,
visthus |böd. –annos matportion, –asema
(urh.; vrt. r u o k a i 1 u~) matstation,
–as-tia matkärl. –astiasto mat-, bords|servis.
-emäntä ks. -rouva, -halu matlust, aptit
-en; ~n puute brist på aptit; matleda; vrt.
-haluttomuus, -haluinen matfrisk.
-haluttomuus2 dålig aptit; aptitlöshet.
-he-delmä(t) matfrukt, -herne matärt. -hissi
mathiss, -huone matrum; vrt. -s a 1 i.
ruokai||leminen ätande, spisande, -lija
matgäst -en -er. -lia. äta*, (vanh.) spisa; inta(ga)*
en måltid, sina måltider, -lu måltid -en;
(mer.) skaffning; (vanh.) spisande,
(-asema f urh.] matstation, -astia mat|kärl, -back.
623;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
