- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
633

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - räätälilihas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räätälilihas —

2. (hnt. Monochamus Rosenmülleri)
skräd-dar|e, -bock. -lihas skräddarmuskel. -lintu
(el. Sutoria) skräddarfågel. -mestari
skräddarmästare,
räätälin||ammatti skräddaryrke. -kisälli
skräddargesäll, -lasku skräddarräkning,
-liike skrädderi(affär). -liitu skräddarkrita.
-mitta skräddarmått. -oppi skräddarlära.
-oppilas skräddarlärling. -pöytä
skräddar-bord. -sakset pl skräddarsax, - työ skräddar^
arbete, -työhuone skräddarverkstad,
-työn-tekijä skrädderiarbetare, -vers|tas -taan
ks. -työhuone,
räävi||n ks. r ä ä p i ä. -ntä* krafs [ning, -ande.
rääv||itön otäck; opassande, skamlös, skabrös,
-ä(suinen otäck, ful, stor i mun;
uppkäftig; stursk; vrt. ed. -suisuus2
uppkäftig-het; sturskhet. -suu ks. -s u i n e n. -tä
uppträda, bete sig uppkäftigt, sturskt.)
rääyntä (Ips.) gråt, tjut; varisten ~ (vaak-

kuna) kraxande; ks. r ä ä k y ä.
röhi||nä ross|el, -ling; grymtning; muttrande;
grymt -et. -seminen rosslande; grymtande,
-stä* rossla; grymta,
röhkil|minen grymtande, -ä (sika) grymta,
röhkä (lääk.) fluss -en -er; kaula~%angina,
-inen katarral; inflammerad, -istä grymta
(till), -kuume f lussfeber,
röhö||nauru gap-, flat-, hån|skratt; flabb -et.
• ttää* (maata ~) ligga o. dra sig; (istua
vetelästi) sitta* makligt; nauraa ~ gap-,
flat-, hån [skratta; flabba.
röijeli||purje (mer.) röj|el -eln -lar. -tanko
rpjelstång.

röijy tröja; koft[a -an -or. -inen (yhd.)

med ... tröja; klädd i. . . tröja,
röki||ttäminen (j.) upptuktelse;
uppsträck-ning. -ttää* ge ngn (ett kok) stryk, på
pälsen; taga* (ngn) i upptuktelse; ge* (ngn)
en avbasning, avhyvling, uppsträckning;
(rusikoida) tvåla till (ngn); (kilp.) slå*
(ut^; utklassa.
rökkiin: saada ~sä (j. vankasti selkäänsä) få
(ett kok) stryk; bli tilltvålad, avhyvlad; få
smörj; få sig på pälsen; antaa ~ (selkään,
köniin) ge ngn på pälsen,
rolli (ksv. Agrostis) ven -en.
römpsy, römsy (räntä) snöglopp -et;
slaskväder. -ilma rusk -et, slask -et; rusk-,
slask|väder. -inen ruskig, slaskig, -isyys2
ruskig-, slaskig|het. -tä* gloppa; ruska;
slaska.

rönsy (ksv.) rev [a -an -or, tåg [a -an -or;
mansikalla on pitkät ~t smultronen skickar
ut långa revor, -illä reva sig, bilda revor;
(m. kuv.) skicka ut utlöpare; keskustelu -ilee
diskussionen råkar in på avvägar, spårar
ur.

röntgenj|analyysi röntgenanalys, -filmi
röntgenfilm. -haava röntgensår. -hoitaja(tar)

röntgensköterska, -hoito röntgen|terapi -n,
-kur. (-la röntgenanstalt.) -koje
röntgenapparat. -kuva röntgenbild; ottaa -kuvia
röntga, -käsittely (-hoito) röntgenbehand-

- röystäyttää röy

ling. -levy röntgenplåt. -läpivalaisu
röntgen-genomlysning. -lääkäri, -ologi röntgenolog.
-ologia röntgenologi. -ologinen
röntgenologisk. -osasto röntgenavdelning, -putki
rönt-gen|rör, -lampa, -spektri röntgenspektrum,
-syöpä röntgenkräfta, -säteet (x-säteet)
röntgenstrålar, -säteilytys
röntgenbestrålning. -terapia (-hoito) röntgenterapi.
-tutkimus röntgenundersökning,
rösö (mrt.) ks. ros o.

rötis||kö (röttelö, rähjä) ruck|el -let -. -tää
(mrt.) göra (sätta ihop) ngt i hast, slarvigt,
rötk||äle åbäke -t -n; (vonkale) baddare;
bjässe; (retkale) lymmel; odåga.
-öttää: maata ~ ligga o. dra sig.
röttelö (hökkeli) ruck|el -let -; kyffe -t -n

hybble. -inen (viheliäinen) usel.
rötö|s 1. ett fuffens; (mindre) brott -et -;
tilltag -et -; rackartyg -et -; skandal -en -er;
(lievähkö) klavertramp; pl -kset
oegentlig-heter, skandaler; viina-kset (läh.)
spritlangning. 2. (epäonnist. tekele, »susi») vrakstycke;
missfost|er -ret; (Suom. r.) varg -en -ar.
-juttu skandalhistoria, -tellä 1. (töhertää)
klåpa, fuska (ihop ngt). 2. ha fuffens
(rackartyg) för sig; begå* oegentligheter. -tely
klåperi; fuskverk, -tää ks. -tellä,
tuhertaa, töhertää,
röyhe||llys rynkning; veckning; krusning;
goffrering. (-kone goffreringsmaskin.
-pih-dit pl goffreringssax. -taltta [kivit.J
gra-der|järn, -mejsel.) -Itää* (kuroa) rynka;
(ni.) goffrera; (kähertää) krusa; pipa;
(poimuttaa) korrugera, -lö (pl) rysch -et -;
krås -et -. (-kaulus halskrås -et -.)
röyhi||stäytyä hovera sig; morska upp sig.

-stää: ~ rintaansa brösta sig.
rÖyhkei||llä * sturskas; vara mopsig (mallig,
uppnosig); ta sig ton. -ly sturskhet;
mop-sighet, mallighet, uppnosighet.
röyhke||ys sturskhet, fräckhet; förmätenhet;
oförskämdhet, arrogans -en. -ä stursk, fräck;
spotsk; utmanande; (julkea) förmäten;
(hävytön) oförskämd; (tungetteleva,
vaatelias) arrogant, -ästi sturskt, fräckt,
förmätet, oförskämt; arrogant,
röyht||äistä rapa. -äisy, -äys rapning,
-äyt-tää* förorsaka (framkalla) rapningar; minua
~ jag har uppstötningar.
röyhy (heinäksv.) vippa, -unikko (ksv. Mac-

leaya cordata) makleaya.
röykkel||ikkö * ojämnt, skrovligt ställe -t -n;
upphöjning; ojämnhet; skrovlighet. -öinen
(rosoinen) skrovlig; (epätasainen) ojämn;
(ryhmyinen) knagglig, -öisyys2 skrovlighët;
ojämnhet; knagglighet.
röykkiö (kumpu) kum|mel -let -; röse -t -n;
(läjä) hop -en -ar; hög -en -ar; (kasa) dös
-en -ar; (tukki ~) bröt -en -ar; vrt. r o u
teki o.

röykyttää 1. dunka, banka, bulta (på ngt).
2. (j.) klå; tilltvåla. 3. (urh.; kilp.) slå
(ut), utklassa.
röystäyttää ks. röyhtäyttää.

633;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free