Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sirostua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sirostua — sisällyksekäs
SIS
steleva konstlad; pretiös; sirlig, -stua bli
sirlig(are) jne.
sirote* strö -et; ströpulver. -sokeri
strösocker.
sirotekoinen smäckert (sirligt) byggd, gjord,
siro||tella* beströ* (jtk jhk ngt med ngt);
(jtk hajalle) utströ *. -tin* spridare, -ttaa *
strö*, utströ*; jtk täyteen -lettu beströdd
med ngt. -ttaminen ströende, utströende,
-ttua* strös*; -tlunut (ut)strödd.
siro I |us2 sirlighet; smäckerhet; nätthet;
prydlighet; vrt. siro. -vartaloinen välväxt,
sirpal||e (siru) flisa, skärva; (pirstale) spillra;
splitt|er -ret; (murunen) smula; vrt. pirsta;
räjähtää ~iksi splittras, -eenkestävä (sot.)
splittersäker. -epommi splitterbomb. -eraja
säkerhetsavstånd, splittergräns, -esuoja
splitterskydd. - e vaikutus splitter-, skrot
|-verkan. -oitua* (ammus) splittras,
sirpinmuo toinen skärf or mig.
sirppi* skära, -mäinen skärformig.
sirriäinen (el. Calidris) snäppa.
siru(nen) flisa, skärva.
sisal||agaave (Agave rigida) sisalagave.
-hamppu sisalhampa, -kuitu sisalfiber,
sisar syst|er -ern -rar. -alus syster|skepp,
-fartyg, -eilinen systerlig.
sisaren|jlapsi systerbarn, -osa systerlott. -poi-
ka systerson, -tytär systerdotter,
sisar|[kieli systerspråk, -kirkko systerkyrka,
-puoli halv-, styv |syst|er -ern -rar; -puolet
styvsyskon, -us syskon -et -; he ovat -ukset
de är syskon, (-joukko syskon | krets -en
-ar, -skara, -pari syskonpar, -piiri
syskon|-krets, -ring. -rakkaus syskonkärlek.)
-yhdistys systerförening, -yhtiö systerbolag,
siselöi||dä (tkn., taid.) ciselera, -jä ciselör.
-nti * ciselering.
sisempi (komp.) inre.
sisilialainen 1. - (s.) sicilian -en -er. 2. (a.)
siciliansk.
sisilisko (Lacerta) ödla. -n(nahka ödleskinn;
-nnahkaiset kengät skor av ödleskinn,
-suku ödlesläkte[t].)
sisi||mmällä -mmässään i sitt innersta; innerst
inne; sydämen (sä) -mmästä ur djupet av
sitt hjärta; ur hjärtats djup. -n (sup.)
innerst, det innersta,
sisko syst|er -ern -rar. -nmakkara siskonkorv,
sissi (sot.)j partigängare, fribytare,
snapp-han|e -en -ar; partisan; gerillaman. -joukko
friskara; partisan-, gerilla|förband, -styrka,
-pataljoona partigängarbataljon. -päällikkö
partigängar-, partisan |hövding; friskare-,
gerilla|chef. -retki (partio~) patrullfärd;
räd, raid -en -er; strövtåg, -sota
partigängar-, gerilla-, partisan|krig. -soturi
partigängare; fribytare, partisan; gerillaman.
sisu 1. (sisäpuoli) det inre. 2. (mieli) sinne
-t -n; sisu -n; (sinnikkyys) enveten energi;
(sitkeys) (seg) uthållighet; kampanda;
paha ~ argsinthet, ilskenhet; purkaa ~aan ge
utlopp åt sin ilska, -kas (sinnikäs,
tarmon-täyteinen ) energiladdad; som har sisu;
enveten; (kiukkuinen) ilsken; ettrig,
-kimppu energiknippe, -n(näyte prov på
sisu; energimättad prestation, -purkaus,
-puuska utbrott av ilska, vredesutbrott;
anfall av energi; vrt. sisuuntua.)
-partiolainen handikappscout,
sisu|s (hed.) kärna; (leivän) inkråm -et;
det inre; -kset ks. s i s ä 1 m y k s e t (pl);
innanmäte -t -n. -hermosto det
sympatiska nervsystemet, -kipu inre lidande,
värk. -laho (mtsh.) innerröta. -pohja
(jlkn.) bindsula. -puoli innanmäte -t -n.
sisus||ta det inre; innan|döme -t -n, -mäte
-t -n; (rak.) interiör -en. -taa inreda*;
(varustaa sisusteella) fodra; (huon.)
inreda, (kalustaa) möblera; (keit.) färsera.
-tamaton oinredd; (sisusteeton) ofodrad,
-taminen inredande; fodrande, -te fod|er
-ret -; ~et inredning -en; inventarier. -
teinen (yhd.) med... foder; fodrad med;
silkki ~ sidenfodrad. -tevanu fodervadd.
-tus innanrede -t -n; (huoneen~)
inredning; kiinteä ~ fast innanrede. (-arkkitehti
inredningsarkitekt, -taide inredningskonst.
- taiteilija inredningskonstnär.)
sisu||ttaa* (kiukuttaa) gå* till sinnes;
förarga. -ttua*, -untua* bli förargad; ilskna till;
(saada sisunpuuska) få* ett anfall av
energi; ~ tekemään jtk gå envetet in för, ge
sig fan på ngt.
sisä det inre; vrt. sisällä, sisältä,
sisässä ym.; (yhd.) inre. -aasialainen från
(i) inre Asien, -antenni inne-,
inomhus|antenn. -arkki insticksark. -arkkitehtuuri
inre arkitektur, -asia (valt.)
inrikesangelägenhet; inrikesärenden,
sisäasiain||hallinto inrikesförvaltning;
förvaltning av inrikesärenden, -ministeri
inrikesminister. s (-Ö ministeriet för
inrikesärendena; inrikesministerium -et.)
sisä||elin inre organ, -erite ks. u m p
i-erite, (-rauhanen ks.
umpirauha-n e n.) -eritteinen inresekretorisk. -eronto
(kiel.) elativ -en -er. -eteinen inre tambur,
-halkaisija inre diameter, -hallinto ks.
-a s i a i n h a 11 i n t. o. -hankanelonen (urh.)
inriggad fyra. -huone inre rum. -hyökkääjä
(jlkp.) inner -n inrar. -ikkuna inner-,
in-nan|fönster, -inen inre; intern; ~ virkakieli
inre ämbetsspråk; ~ oikeus (Iak.) intern
rätt; ~ jännitys inre spänning; ~ kyky
inneboende förnléga. -isoikeudellinen som
grundar sig på (som berör) intern rätt. -istyä
förinnerligas; fördjupas, -istää förinnerliga;
fördjupa, -jatkoinen (tkn.) teleskopisk; ~
putki teleskoprör. -järvi insjö, (-maisema
ks. j ä r v imaisema.) -kasvi ks.
huonekasvi. -kaupunki det inre, den
centrala delen av staden; stadskärnan; den inre
staden, -kenkä innesko. -kerros innerskikt.
-kierteet pl innergängor. -kkäin inom,
innanför varandra, -kkäiset pl inom varandra
belägna, -kkö* husjungfru, huså. -korkeus
fri, inre höjd. -korva (an.) inneröra. -kuva
(huon.) interiör -en -er. -laipio f
ra/c./intra-dos -t; inre valvyta. -laitamoottori
inom-bordsmotor. -laidoitus (mer.) garnering,
-leveys inre bredd; (tkn.) dagerbredd.
-Uinen inre; (ruumiinsisäinen) invärtes (tpm.);
~ tarve ett inre behov; vrt. sisäinen,
-llisesti i inre avseende; i (till) det inre; till
innehållet; (lääk.) invärtes; (keskinäisesti)
inbördes, -llissota inbördeskrig, -llyksekäs
671;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
