Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - teoretisoida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teoretisoida — t
teor|[etisoi[da teoretisera; -va teoretiserande.
-ia teori -(e)n -er. -ioida ks. -e ti s oida.
|eos verk-et opus -et-; arbete -t -n;
(valmiste ) fabrikat -et -; kootut teokset samlade verk,
arbeten, skrifter; opera omnia. -laina (hist.)
förlagslån, (-kiinnitys förlagsinteckning.)
teosofi teosof -en -er. -a teosofi -(e)n. -nen
teosofisk.
tepastella spatsera, stulta, tassa, rulta
(omkring).
tepsi|ä verka, (tehota) göra* effekt (intryck)
(jhk på ngn, ngt); kas se -i! det är det som
gör susen! det tar skruv! -vä effektiv;
(sattuva) drastisk; ne sanat -vät de orden
hade åsyftad verkan; se -i paremmin det
har större effekt (bättre verkan); häneen
ei tepsi mikään ingenting biter (tar) på
honom,
tepsuttaa* trippa.
terap||eu(tiikka* [taudinhoito-oppi]
terapeu-tik. -Uinen terapeutisk.) -ia (hoito) terapi
-(e)n.
terassi (pengermä) terrass -en -er.
terha||kka * käck; (reipas) rask; (ravakka)
rapp; (pirteä) pigg, kry; (yritteliäs)
tilltagsen; (kopea) kavat, morsk, -kkuus2
käckhet; raskhet; pigghet; tilltagsenhet;
morskhet.
terhen dis-et; dimma; (usva) töcken, -inen
(usvainen) disig; dimhöljd, dimmig; töcknig,
terhen||nellä * hota; morska upp sig; vara
uppnosig, kavat; vrt. ärhennellä. -tely
kavat, morskt uppträdande; uppnosighet.
-tää* ks. -n e 11 ä.
terhi2 (ksv. Asperugo) padd|fot -foten
-fötter.
terho (tammen, pyökin) ollon -et -.
teristää (terästää) vässa2; skärpa2; (kuv.)
spetsa; ~ kuuloaan skärpa hörseln; spetsa
(spänna) öronen,
terittää* (sukkia) sticka till (ny fot); (met.)
(pora, kirves) ståla; (viila) hugga upp.
teriö (ksv.) krona,
termeittäin term för term.
termi 1. (oppi-, ammatti (sana) term -en -er.
2. (mat.) term. 3. (ant.) —t pl (kylpylaitos)
termer, (-stö [oppisanasto] terminologi.)
-ikki (ilmavirta) termik.
termiitti 1. (el. Isoptera) termit -en -er.
2. (tkn., sot. räj.) termit -en. -hitsaus (tkn.)
termitsvetsning, -keko (el.) termit|bo, -hög.
-kuningatar termitdrottning, -pommi (sot.)
termitbomb.
terminologilla (oppi-, ammattijsanasto)
terminologi. -nen terminologisk,
terni||juusto (uuni-, kanto—) kalvdans-en.
-maito (mv.) råmjölk.
teroi||ttaa göra vass, vässa, skärpa; — mieleen
inskärpa, inprägla; inpränta i minnet, -ttaja
(veitsien, saksien ym.) skärslipare. -ttua*
skärpas2, vässas2, bli skarp(are), vass(are);
silmä -ttuu ögat skärpes. -tus vässning,
skärpning; inskärpning, inprägling, (-hihna
rakstrigel. -kone slip-, skärpnings|maskin.)
-tuttaa låta vässa,
terraario terrari|um -et -er.
terrakotta (poltettu savi) terrakotta, -ruskea
terrakottabrun. -teos terrakottaarbete.
terrieri (koira) terrier -n
?rvehdyskäynti ter
territori||aali- territorial-; territoriell.
(-joukot territorialtrupper.) -o territori|um -et
-er.
terrori (hirmu-, pakko {valta) terror -n. -smi
terrorism, -soida terrorisera. -sti terrorist,
-stinen terroristisk. -teko terror(ist)dåd.
terssi (mus.) ters -en -er. –intervalli
ters-intervall -en (-et) -er (-). -väistö (miek.)
tersparad.
tertiääri|jaika, -kausi (geol.) tertiär|perioden,
-tidén, -muodostuma tertiärformation. -nen
tertiär, -systeemi tertiärsystem.
terttu* (ksv.) klas|e -en -ar. -inen (yhd.)
med . . . klase, klasar; -klasig.-mainen
klas|-lik, -formig. -selja (ksv. Sambucus
race-mosa) druv|hyll -en, -fläd|er -ern -rar.
terv||a tjära; menee kuin — kuivaan puuhun
(snt.) går som flott i skomakaren; sain
takkini —an jag tjärade ned min röck; vene on
hyvässä —ssa båten är ordentligt (väl)
tjärad; liikkuu kuin täi —ssa rör sig som en
lus på en tjärsticka (som gråsuggan i
tjäran). -aamaton otjärad, -aaminen tjär|ning,
-ande. -aantua* ks. -a u t u a.
terva||betoni tjärbetong, -happo tjärsyra.
-harja tjärborste. -hauta tjärdal -en -ar.
-hovi (större) tjär|nederlag, -upplag -et -;
tjärhov. -huopa tjär| papp, -filt. -höyry
tjärånga; (laiva) ångpråm; (leik.,
valtiolaivamme) statsskepp, -inen tjärig; (-ttu)
tjärad. -kko (mäki—) (ksv. Viscaria
vulgaris) tjärblomster, -kset pl tjärved; töre -t;
tyre -t. -köysi tjärat rep. -laitainen med
tjärade bord. -lasti tjärlast. -leppä (Alnus
glutinosaklibbal. -miilu tjär|mila,-dal-en.
- n (pol ttaja tjärbrännare, -polttimo
tjär-bränneri. -poltto tjärbränning.) -nuora ks.
-köysi. -n(vienti tjärexport. -värinen
tjärfärgad.) -pannu tjärpanna. -pytty
tjär-pyts -en -ar. -pääsky (Apus apus)
tornsvala. -rive(et) tjärdrev. -s tjärved; kådig
ved -en; vrt. tervakset, -saippua
tjär-tvål. -sepeli tjärmakadam. - s (kanto kådig
stubbe; tjärstubbe; [kuv., hnk.] kärngubb|e
-en -ar. -puu kådigt trä; kådig, tör|ved.
-soihtu tjärbloss, -tua övergå till töre.
-tu-minen törbildning.) -suti tjärsudd. -ta tjära,
-tappurat pl tjärdränkt blår. -tynnyri
tjär-tunna. -us tjärning, tjärande.* -utua bli
nedtjärad. -uuni tjärugn, -vene tjär-,
fors|-båt. -vesi tjär|lag -en, -vatten, -väri
tjär-färg. -öljy tjärolja, (piki—) beckolja.
terve 1. (a.) frisk; (pirteä) kry;
(turmeltumaton, oikea) sund; ofördärvad; (reipas) rask;
tulla —eksi bli frisk; tillfriskna; återvinna sin
hälsa; ~ järki sunt förnuft; ~ kehitys sund
utveckling; ~ ruumis (keho) en frisk, sund
kropp; olla —enä vara frisk (kry); vara
(befinna sig) vid (god) hälsa; olla —ellä
pohjalla vila på sund bas. 2. (ini. tervehd.) —!
(juhl.) hell! (j.) tjänare! hej! (-tuloa!)
välkommen! var hälsad! -eilinen hälsosam;
sund; (hyvää tekevä) välgörande,
hälsobringande. -eilisesti hälsosamt; välgörande, -esti
sunt; ~ kehittynyt sunt utvecklad; ~
harkitseva med sunt omdöme,
tervehdys hälsning, -huuto hyllningsrop.
-kirje hyllnings-, hälsnings|brev. -käyn|ti
uppvaktning; mennä -nille (käydä -nillä)
747;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
