- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
756

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tipahtaa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tip tipahtaa —

droppvis; i små poster; -hieli muutamia
pisaroita det föll (kom) några regndroppar,
-htaa* ks. ed. -uttaa* droppa; drypa*;
hälla några droppar; låta* falla; fälla2,
-uttaminen droppande; fällande; drypande,
tipla (täplä) fläck; punkt,
tipoittain droppvis.

tipo 11 tiehensä, -tiessään sin kos; olla
-tiessään vara sin kos, försvunnen; vara som
bortblåst.

tipp[|a* dropp I e -en -ar; (frm.) tipat droppar,
-aleipä struv|a -an -or. -apullo 1. (tiputu~s)
droppflaska. 2. (lääke~) medicinflaska, -na*
droppa; (valua) drypa*; lacka; (karista)
falla*; strös3; ~ hikeä drypa av svett; niin
että hiki -ui så att svetten lackade (dröp),
-uilla droppa, -ukivi droppsten, (-luola
droppstensgrotta, -puikko stalaktit -en -er.
-pylväs stalagmit -en -er.) -ukuppi (kon.)
droppkopp. -ukärki (rak.) droppnäsa. -uri
(lääk.) dröppel -n; gonorré -n. -uvesi
droppvatten. -uvoitelu (tkn.) droppsmörjning.
tipsu||ttaa* trippa; (tassuttaa) tulta,
-ttami-nen, -tus tripp(ande) -(e)t; tultande,
tiptop (tpm.) tiptop, -kunto, -kunnossa

(i) tiptopform.
tipu||telia* droppa; drypa*; (sirotella) strö3,
-ttaa* droppa; drypa*; låta* droppa;
(kaataa) spilla2; (j. pudottaa) fälla2, tappa,
-tta-minen drypande jne.; ks. ed. -tus
droppande; drypning. (-lasi droppglas. -pullo
droppflaska, -putki pipett.)
tira||hdella * 1. (tihkua) sippra. 2. (viserrellä)
kvittra, -hdus (liraus) skvätt-en-ar.-htaa
(läikkyä) skvätta, -us ks. t i r a h d u s.
tiristä 1. (tihkua) sippra. 2. (porista) porla;

(rätistä) fräsa; spraka,
tirkist||ellä lura, kisa, bliga, (kurkistaa) kika;
glutta. -ely lurande, kisande, bligande;
kikande; gluttande. -ys vrt. ed. (-reikä
titthål.) -ää ks. -e 11 ä.
tirskah|taa: veri -ti blodet stänkte, frusade.
tirsku a nysa; (päristä) fnysa; (nauraa) ~
fnittra, -nta nysning, fnysning, fnitt|er -ret.
tisk||ata (j.) diska, -i (myymäläpöytä) disk
-en -ar; (astiat) disk -en.
tisl||aaminen destillering, destillerande, -ain
ks. -a u s k o j e. -ata destillera; ~ kuiviltaan
(kuiva ~) torrdestillera. -aus destillation,
(-astia destillationskärl; retort -en -er. -koje
destillationsapparat, -tuote ks. tisle.)
-e destillat -et -.
tissi (nisä) spen|e -en -ar; bröst,
tissuttaa* tassa; (tassuttaa) tulta,
titaani 1. (ani. myt., kuv.) titan -en -er. 2.
(kem.)^ titan -et (-en), -happo titansyra.
-malmi titanmalm. -pitoinen titanhaltig.
-rauta titanjärn.
titra||ta (kem.) titrera. -us titrering,
titteli (arvo-, virka/nimi) tit|el -eln -lar.
-lehti (nimi[ö]lehti kirjs.) titelblad,
titteri (kem.) (normaaliainemäärä liuoksessa)

titer -n; (pitoisuus) halt.
tiu tjog -et -.

tiuh a tät. -entaa göra tätare; ~ vauhtia öka
takten, -eta bli tät(are); tätna,
tiu||kasti tätt; snävt; (kireästi) stramt;
spänt; hårt; skarpt; fast; (mer.) dikt; pitää
jtk ~ silmällä hålla skarpt öga på ngt; ~

756;

todellinen

tuuleen (mer.) dikt bidevind, -kata* I. ks.
-k e n t a a. 2. (ahdistaa) ansätta*; (vaatia)
yrka, insistera (på ngt); ~ jltk lainaa
takaisin återkräva ett lån av ngn; ~ itselleen
parempia ehtoja enständigt yrka på (insistera
på, pocka på) förmånligare villkor, -kea
(harv.; tuikea, tiukka) barsk, -kennus
spänning; till-, åt|stramning; åtdragning;
skärpning; restriktion, -kentaa* (pingottaa)
spänna2; tillstrama; (vetää tiukalle) draga*
åt, till; (koventaa) skärpa2; ~ tahtia
(kulkuaan) öka takten; ~ ehtoja skärpa
villkoren; ~ luotonantoa strama till krediten,
-kentua* bli spänd; spännas2; tillstramas;
(kärjistyä) tillspetsas, -keta* ks. -kentua.
tiuk|ka * 1. (konkr.) (tiivis) tät; (ahdas)
snäv; ~ takki en snäv (åtsittande) röck;
~ vyö ett stramt, spänt bälte; vetää
-emmalie strama till (åt); olla -assa vara spänd;
sitta hårt fast. 2. (abstr.) (pulmallinen)
kinkig, brydsam; (kireä) stram; (vaikea)
svår; (kova) hård; (ankara) skarp, sträng;
(luja) fast; (tuima) bister; barsk; brysk;
(kiihkeä) enständig; rahoista on ~(a) det
är ont om pengar; kiristää jousta liian -alle
(kireälle) (kuv.) spänna bågen för högt;
joutua -atle (pulaan) råka illa ut, i knipa,
i trångmål; få det svårt; bli beträngd; panna
-alle (kuv. j.) klämma åt (efter) ngn;
(ahdistaa) ansätta ngn hårt; sätta ngn på det
hala; (siinä) otti -alle (se oli lujassa) det
satt hårt åt; olla -assa (kuv.) sitta hårt
åt; (ahtaalla) vara illa ute, beträngd; leipä
on ollut hyvin -assa det har varit mycket
ont om (rått stor brist på) bröd; hän ön
~ rahoistaan han håller noga på styvern,
ser noga på slanten; pitää -alla hålla ngn
kort; jos ~ tulee, -an tullen om (när) det
riktigt gäller (kniper); se on ~ paikka det är
en svår (brydsam, kinkig) situation; miehellä
on -al oltavat mannen är illa ute, befinner sig
i en brydsam belägenhet; joutua yhä
-emmalie bli allt mer beträngd; kärjistää kriisi
-immilleen (äärimmilleen) driva krisen till
sin spets; bringa krisen att kulminera,
tiu||kkaan hårt; (tiiviisti) tätt; vetää ~ draga
hårt till (åt), -kkasanainen skarp, sträng,
barsk, -kkua* (vanh.) droppa; sippra;
drypa, -kkuus21. täthet; snävhet; stramhet.
2. hårdhet; stränghet; fasthet; bisterhet;
barskhet.
tiuku* (kulkunen) bjällra; pingla,
tiusk||aista snäsa2 (jllk till ngn); huta (åt,
till ngn); -aisten torjua luotaan avsnäsa2;
avsnoppa, -aisu, -aus snäs|a -an -or;
snäs-ning. -ea snäsig; barsk,
tiuskuttaa* (tiukuttaa) kvittra.
tiu(i)ttain tjog|tals, -vis.
tivoli tivoli -t -n; käydä ~ssa gå på tivoli,
toaletti toalett -en -er. -huone toalettrum,
-paperi toalettpapper, -pöytä
(kampauspöy-tä) toalettbord, -saippua (ihosaippua)
toa-lettvål. -tarvikkeet toalettartiklar,
todella (kin) i sanning; (tosiaan) faktiskt;
verkligt; verkligen; (itse asiassa) i själva
verket; (varmasti) sannerligen, förvisso;
~ syyllinen verkligt skyldig; niinkö är
det möjligt? verkligen!

todelli||nen verklig-, faktisk; reell; (aito) veri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0770.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free