Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vedenkorkeus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ved vedenkorkei
vattenklar, -korkeus vatten|höjd, -stånd -et.
(-asteikko peg|el -eln -lar;
vattenståndsmätare. -jaos [Hydrologisen toimiston]
vattenståndssektion. -suhteet pl
vattenståndsförhållanden.) -koskema (geol.) subakvatisk.
-koskematon (geol.) supraakvatisk.
»kulutus vattenförbrukning, -konsumtion, -lasku
vatten|sänkning, -avtappning, -menekki
vatten låtgång, -konsumtion, -mittaus
vattenmätning. -muodostus vattenbildning, -neito
(myt.) sjöjungfru; najad -en -er; vatten-,
sjö|nymf -en -er. -nosto vattenuppfordring,
(-kone, -laite vattenuppfordringsverk.)
-nouto vattenhämtning, -otto
vatten|tag-ning -täkt. (-paikka vatten|täkt -en -er,
-tag -et -.) -paine vattentryck, -paisumus
översvämning; (Raam.) syndaflod -en.
-paljous vatten|mängd, -massa, -patoaminen
(tav. <">) uppdämning (av vatt|en -net).
-pidätyskyky vattenupptagnings-,
absorptions|förmåga; vattenkapacitet -en;
vattenbindnings-, vattenbindande förmåga, -pilaama
(m. a) vattenskadad, -pinta vattenyta;
(-raja) vattenbryn -et. -pitävä vattentät,
-poiste vattenborttagningsmedel. -poisto
(mer.) länspumpning; vattenavledning;
(kem.) kalcinering. -poisto|kanava, -putki
vattenavlopp -et -. -poljenta (m.
vatten-trampning. -puhdistus vattenrening, -puute
vattenbrist, -raja vattenbryn -et. -saanti
vattentillgång -en. -sekainen
vatten|blan-dad, -haltig. -suodatus vattenfiltrering.
-suosija (ksv.) hydrofil. -syvyys
vattendjup. -säihky (noidantuli) (mer.) mareld,
-säännöstely, -säätö vattenreglering, -tarve
vattenbehov, -tislaus vattendestillering.
-tulo vattentillflöde -t; tillrinning -en;
(sade) regn. -tulva vattenflöde; översvämning,
flod -en -er. -vahingoittama vattenskadad,
-vaivaama (maa) vattensjuk (mark),
-vähennys vattenminskning, -vähyys|
vattenbrist; brist på vatten; (kuivuus) torka,
vedetön vattenfri; vattenlös; (kuiva) torr;
(kuv.) (kyyneletön) tårlös.
vedij|ke* handtag -et -; (oven) (dörr)vred-et
-; (ripa) grep|e -en -ar. -n* ks. ed.; (nänni)
spen|e -en -ar; vetimet (j.) grunkor, grejor,
don.
vedonlyönti vad|hållning, -slagning, -kielto
förbud mot vadhållning, -suhde odds -et -;
oddstal.
vedos (kirjp.) avdrag -et -; (jäljennös) kopia,
-taa taga* ett avdrag; avdraga; (jäljentää)
kopiera, -taja avdragare; kopist -en -er.
-tus tagande av avdrag; avdragning;
kopiering. -tuva kopierbar.
vedot|a* vädja, appellera (jhk till ngt); ~
jhk (kääntyä jnk puoleen) hänvända sig
till ngn; ~ lakiin hänvisa till (åberopa)
lagen; -en, vetoamalla (Iak.) i vadeväg.
vedoton (missä ei tunnu vetoa) dragfri.
vedä||ntä (vetäminen) dragning jne.; vrt.
vetää, -tys släpning; (åjo) körning;
kör-sel -n; körsla. -ttää* låta* driva, draga;
(hevosella) låta* köra (släpa),
vegetaj|biilinen (kasvikunnasta saatu)
vegetabilisk. -riaani (kasvissyöjä) vegetarian
-en -er.
veli|je * vehkeen 1, (kapine) tingest -en -ar;
850;
3 — veistellä
(koje) apparat -ep -er; (j.) manick -en -er;
(väline, työase) pl (j.) -keet grejor; grunkor;
don; (tarvikkeet) tillbehör; redskap. 2. pl
-keet (juonet) ränker; (konstit) konster;
(kepposet) knep; konstgrepp; (koiruudet,
konnankoukut) rackerier; rackartyg;
(sala/-hankkeet, -vehkeet) anslag pl, (juonittelut)
intriger; (väijytykset) stämplingar; punoa
-keitä smida ränker; ks. -k e i 11 ä.
vehka (ksv. Calla palustris) missne -n (-t).
-leipä missnebröd.
vehkeil||eminen intrigerande; stämplande;
ränksmideri, -ijä ränk|smidare, -makare;
(juonittelija) intrigör, -lä smida* ränker;
intrigera; stämpla, (hautoa sala-,
kapinaj-hankkeita) konspirera; (kieroilla) krångla;
(temppuilla) gyckla; ~ jnk henkeä vastaan
stämpla (konspirera) mot ngns liv. -y
ränksmideri; intrigspel -et; stämpling;
konspiration; (keinottelut) manipulationer,
vehmaro (vaununaisa) tist|el -eln -lar,
tis-tel|stång -stången -stänger,
vehma||s -aan (rehevä) frodig, yppig;
(raikas) frisk; olla -immillaan vara som
frodigast (yppigast); stå i (sitt fulla) flor. -sto
(frodig) lövskog; hult -et -. -us2 frodighet;
yppighet.
vehnä (Triticum) vete -t. -alkio vetegrodd,
-alue vete-, veteproducerande område,
-jau-hot pl vetemjöl, -leipä vetebröd, -leseet,
-liiseet pl vetekli. -markkinat pl
vetemarknad. -nen (vehnäleipä) vete|bull|e -en -ar,
-bröd -et. -n(hinta vetepris, -jyvä vetekorn,
-sänki vetestubb, -tähkä veteax, -tuotanto
veteproduktion.) -pelto vetefält, -pitko
vetelängd. -pulla vetebull|e -en -ar. -sato
veteskörd, -skahvi(t) kaffe med dopp.
-sääski (Contarinia tritici) vete-,
gall|-mygga.
vehre||ys grönska, -ä (vihreä) grön;
grönskande.
veijari lurifax -en -ar, filur -en -er; skojare;
(lurjus) skälm -en -ar; (veitikka) spjuv|er
-ern -rar. -mainen skoj frisk; spjuveraktig,
-romaani (lärj.hist.) pikaresk-, skälm
|-roman.
veika|ta* hålla* (slå) vad; (urh.) tippa;
-ten (kilvan) i kapp; (uhmaten) på trots.
veike||ys2 skälmskhet; spjuveraktighet;
(tokrolighet; skojighet; dråplighet; fiffighet. -ä
skälmsk; spjuveraktig; (lystikäs) (tok)rolig;
skojig; (mainio) dråplig; (nokkela)
fiffig. -ästi skälmskt; spjuveraktigt;
(tokroligt; skojigt; dråpjigt; fiffigt,
veikiste||llä kokettera; vara behagskjuk; -levä
skälmsk; kokett; behagsjuk, -ly koketteri;
behagsjuka,
veikk||a* (veto, vedonlyönti) vad -et -; panna
~a 10 markkaa hålla vad (slå vad) om 10
mark. -aaja tippare. -aus tippning,
(-kil-pailu tippningstävling. -lippu
tippningsku-pong. -toimisto tippningsbyrå.)
veikko* (veli) bror; (er. yhd. f broder,
veikselinpuu (Prunus Mahaleb, ruusupuu)
weichsel; rosenträ.
veis||aaminen (av)sjungande. -ata
(avsjunga * (en psalm),
veistel]llä 1. tälja2; (tehdä veistotyötä) snickra;
slöjda. 2. (kuv. lasketella sukkeluuksia) vit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
