Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vihma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vih vihma — viii
(ni) -oo min fot smärtar; jag har ont i foten;
vrt. vihlaista,
vihm||a duggregn -et, dusk -et. (-sade
duggregn.) -oa dugga; strila; stänka2, -oitin*
spridare; aerosol; sprayflaska, -oittaa*
bespruta, överspruta; bevattna, -onta* dugg
-et; stänkning, stänk -et. -uri (tkn.)
stril-apparat -en -er; vattenspridare;
strilmun-stycke; spridare; färgspruta.
vihn||e(et) pl sådor; (akanat) agnar, -eetön
utan (fri från) agnar, sådor. -einen sådig.
vihoi||tella* 1. (kiukutella, äkäillä) ondgöra
sig, ondgöras* (över ngt). 2. (haava) bulna;
vara sig; (Suom.r.) ilskas; vrt. ärtyä 2.
-ttaa* 1. (vihastuttaa) förtörna, förarga.
2. (lääk.) ks. -tell a 2. 3. (vihertää)
grönska, -ttuma (rohtuma) utslag -et.
viholainen 1. (nokkonen) (Urtica) nässla,
brännässla. 2. (mrt. muurahainen)
ettermyra.
vihollil|nen (s.) 1. fiende -n -r (jnk till ngt,
ngn); (vihamies) ovän. 2. (a.) fientlig (mot
ngn); yhd. fientlig, fiendens, fiende-,
-skan-nalla (stå) på fientlig fot (med ngn);
(vihoissa) leva i fiendskap med ngn. -slaiva
fientligt fartyg, -smielinen fientligt sinnad
(stämd; fientlig), -suus2 fientlighet;
(epäsopu) fiendskap -en; -suuksien cdoittaminen
(lopettaminen) (sot.) inledande, öppnande
(inställande) av fientligheterna, -svalta
fiende|makt, -välde, -svoima fiende-,
fient-. lig styrka.
vihoviimeinen 1. allra sist(a). 2. (mitä
huonoin) allra sämst(a); (viheliäinen) urusel,
vihre||ikkö* grön plats (i naturen); plantering.
-ys2 grönska; veden vihreys vattnets gröna
färg. -ä grön; ~t herneet pl gröna ärter;
grönärter, (-juovainen grön|randig,
-strim-mig. -kerttu grönsångare, -n[hohtoinen
grön|glänsande, -skimrande. -keltainen
gröngul.] -peitteinen [be]täckt med grönt;
grönklädd, -pilkkuinen grönprickig.
-pukui-nen grönklädd, -raitainen grönrandig.
-var-punen [vihervarpunen] grönsiska. -
verkainen: ~ neuvottelupöytä [valt.] det gröna
bordet.)
vih||ta* (sauna badkvast -en -ar. (-housu
[j., leik. paholainen] den onde; hornpelle.)
-toa* (saunoa) bada bastu; slå* (daska)
sig med badkvast,
vih tori (j., leik.) (m.) toffelhjälte.
vihtrilli (kem.) vitriol -en.
vihuri vind-, storm|ü -en -ar; (storm)by -n
ar; (tuulenpuuska) vind|stöt, -kast;
vindpust -en -ar; (pyörretuuli) virvelvind -en
-ar. -rokko (lääk.) röda hund.
vihvilä (ksv. Juncus) tåg -en.
viidakko* 1. (lehtimetsä) lövskog -en -ar;
(lehto) lund -en -ar (-er); hult -et -; dung|e
-en -ar; (tiheikkö) snår -et -. 2. (troop.)
(er. Int.) djung|el -eln -ler. -sota
djungel-krig.
viiden I |kertainen fem | dubbel, -faldig. -lainen
fem slags, sorters (tpm.). -neksi för det
femte. -nes -nneksen femtedel -en -ar.
viid|es -ennen (järj.) femte, -kertainen: ~
varkaus femte resan stöld, -kymmenes
(järj.) femtionde, (-osa femtiondedel.)
-luokkalainen femte|klassist, -klassare. -ti
864;
onlopunvietto
fem gånger, -toista (järj.) femtonde,
(-sataluku femtonde århundradet.) -tuhannes
(järj.) femtusende,
viih|de* underhållning; förströelse;
tidsfördriv; -teeksi som underhållning, -konsertti,
-musiikki, -ohjelma underhållnings |
konsert, -musik, -program,
viihdy||ke* förströelse; (hauskuus) trevnad;
(lohduke, lievitys) tröst; lindring,
hugsva-lelse. -kkyys2 trevnad; trivsel; gemytlighet.
-käs -kkään trivsam, treven; gemytlig;
(hauska) trevlig, -teliä* (rauhoittaa)
lugna; stilla; ( ~ lasta uneen) vyssja; vrt. seur.
-ttää* (rauhoittaa) lugna; bringa* till ro;
stilla; (lohduttaa) trösta; (uneen) vyssja;
(huvittaa) förströ; underhålla; bereda
glädje; jk ~ häntä han finner trevnad i ngt; vrt.
-t e 11 ä. -tys (lohtu) tröst -en; förströende;
förströelse; vrt. viihdyke. (-kiertue
underhållningsturné -n -er.)
viihty||isyys2 trevnad; trivsel; trivsamhet;
gemytlighet. -isä trivsam; treven, -mys
trevnad; trivsel -n. -vyys2 ks. ed. -ä* trivas2;
finna * sig väl; ~ huonosti vantrivas; ~kseen
för att trivas; för sin trevnad (trivsel),
viikari (poika slyng|el -eln -lar; lym|mel
-meln -lar; krabat -en -er.
viikate* lie -en -ar. Väinämöisen ~ (täht.)
Orions bälte, -kovasin lie|bryne, -sticka,
-mies (kuolema, Tuoni) liemannen,
viikinki * (hist.) viking -en -ar. -aika
vikingatiden). -aikainen vikinga-; från
vikingatiden. -elämä vikingaliv. -kausi
vikingati-d(en). -kuningas vikingakonung, -laiva
vikingaskepp. -linna vikingaborg. -luonne
vikinga |lynne, -kynne, -mieli vikingasinne,
-retki vikingafärd, -veri vikingablod,
viik|ko* vecka; (yhd.) vecko-; tällä, ensi,
viime -olla i den här veckan, (i) nästa vecka,
senaste vecka (i förra veckan); -on varrella
under veckan; kuluva ~ innevarande vecka;
~ sitten för en vecka sedan; -on kuluttua om
en vecka; ~ja kestävä, kestänyt som varar
(varat) i veckor; veckolång, -inen som varar
(varat) en vecka (i veckotal, veckor); (yhd.)
vecko-; ~ työ veckoarbete; tämän ~ denna
veckas (gen.); kaksi~ två veckors (gen.);
(kahden viikon vanha) två veckor gammal,
-katsaus vecko| översikt, -revy. -kaupalla
(adv.) i veckotal, veckor; veck(o)tals. -kausi
en veckas tid; ~a i veckotal, -kertomus
veckorapport -en -er. -kirjanen veckoskrift
-en -er. -lasku veckoräkning, -lehti
vecko|-blad, -tidning, -magasin, -tidskrift, -lepo
veckovila -n. -liite veckobilaga, -määr|ä:
-in i veckotal, veckor; veck(o)tals; vrt. -k a
u-si. -painos veckoupplaga, -palkka veckolön,
-rahat pl veckopengar, -tunti veckotimme;
~en lukumäärä antal(et) veckotimmar,
-työ veckans, veckolarbete. -villissä
(sekaantunut viikonpäivistä) veck(o)vill.
viikoittai n (joka viikko) varje vecka; vecka
för vecka; veckovis, -nen varje vecka
försiggående (inträffande, före-, åter|kommande);
työaika arbetstid per vecka,
viikon||loppu veckoslut; weekend -en -er.
(-lippu veckoslutsbiljett; weekend[s]biljett.
-maja, -mökki weekendstuga. -matka
weekendresa.) -lopunvietto firande (tillbringan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
