Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - viinas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vii viinas—viii
brännvinssup, -s fes. v i i n a k s e t. -trokari
(j.) spritlangare, -tynnyri brännvinstunna,
-varasto sprit-, brännvins|förråd, -veikko
dryckesbroder, -vero brännvinsskatt.
1. viin|i -en (nuolikotelo) (pil)kog|er -ret -.
2. viin|i vin -et -er. -alue vindistrikt, -astia
(-tynnyri) vinfat, -etikka vinättika -n;
vinäger -n. -happo vinsyra. -hiiva vinjäst.
-kauppa vinhandel, -kauppias vinhandlare,
-kellari vinkällare, -kivi vinsten, -köynnös
(ksv. Vitis [er.] vinifera) vinranka. -laji
vinsort. -lasi vinglas, -lista vinlista, -maa
vinland. -malja (kalkki) (kirk.) vinkalk.
viinimarja (herukka, Ribes) vinbär, -hillo
vinbärssylt. -koi (prh. Incurvaria)
vinbärs-mal. -mehu vinbärssaft, -pensas
vinbärsbuske. -terttu vinbärsklase,
viinimerkki vinmärke.
viinin| korjuu vinskörd, -tuntija vinkännare,
-vienti vinexport, -viljelijä vinodlare,
-viljely (s) vinodling.
viini||oikeudet (rav.) vinrättigheter pl. -pelto
vinfält. -pullo vinflaska, -ravintola
vin-restaurang. -rypäle vindruva, -sarkka
vinbägare: remmare -n -. -sato vinskörd, -tarha
vingård, -tupa vinstuga, -tynnyri vin|tunna,
-fat. -viljelmä, -viljelys vinodling -en -ar.
-vuosi vinår.
viinuri (rav.).,) kypare,
viipa[|le skiva; (siekale) flik -en -ar. (-talo
lamellhus.) -loida skiva, -lointi skivning.
viipata* (heiluttaa, heilahtaa) svänga2;
vippa; (mer.) kränga,
viipo||tella% -ttaa* (heiluttaa) svänga2 (jtk
ngt, med ngt); svinga (jtk ngt); vippa på
(med) ngt; (huiskia) vifta (med ngt);
(heilua) svänga; pendla; dingla; (mer.) vricka;
tulla ~ komma rusande; komma svajande,
vaggande, -tus svängning: pendling;
dinglande; svajande; vippning.
viippa* (tkn.) sväng|el -eln -lar; kellon ~
klockarm; vaunun ~ (vagns)svängel.
-pallot pl svängkulor.
viipperä vindsnurra.
viippua* vippa, guppa; (heilahdella) svänga2
fram o. tillbaka,
viipsinpuu härv|el -eln -lar; hasp|el -eln -lar.
viipsiä (vyyhdetä) härvla; haspla,
viipuri||lainen 1. (s.) viborgare. 2. (a.)
vi-borgsk. -nrinkeli, -nrinkilä viborgskringla.
viipy||minen dröjande; (viivyttely) dröjsmål
-et (jnk med ngt), -mättä ofördröjligen;
utan dröjsmål (uppskov); (heti) omedelbart,
oförtövat. -ä* dröja2; (jäädä) stanna;
(oleskella) uppehålla* sig; dväljas;
(kestää) töva; vrt. viivästyä,
viivytellä; ei -ne (ei kestäne) kauan ennen kuin
det torde inte dröja länge, innan; toimitus
näkyy -vän det tycks dröja med leveransen,
viira (tkn. tasotuuki) vira -n.
viiri 1. (mer.) vimp|el -eln -lar. 2. (tuuli ~)
(vind)flöj|el -eln -lar. 3. (juhl. lippu) flagga,
-kukko väderhan|e -en -ar. -kkö (mer.s.)
halvflottilj -en -er. -salko, -tanko vimpel-,
flöjel-, flagg|stång.
viiriäi||nen (el. Coturnix coturnix)vakt|el -eln
-lar. -skoira vaktelhund.
viiru streck -et -; (juova) strimma; (raita)
rand randen ränder; (uurre) skåra, -inen
866;
streckad; skråmig; randad; strimmig. -kas
-kkaan (er. geol.) streckad; ks. -inen.
-llinen ks. -inen. -mainen streckformig.
-pöllö (Strix uralensis) slaguggla,
-silmäi-nen kis-, plir|ögd. -tin * ks. s u u n t a p i i
r-r i n.
viisaasti klokt; förståndigt; vist, visligen.
viisari (kel.) visare; ks. osoitin,
viis||as -aan vis; (ymmärtäväinen) klok;
förståndig; katsoa -aimmaksi finna (anse)
klokast; ei oltu sen -aampia man var inte
desto klokare; man var lika klok som (visste
inte bättre besked än) förut; kaukaa ~
(leik.) framsynt; förutseende, (-silmäinen
med kloka ögon.) -astel|la komma med
spetsfundigheter, hårklyverier; advocera;
vara förnumstig (snusförnuftig); -eva
förnumstig, snusförnuftig, spetsfundig,
-aste-lija hårklyvare; sofist, -astelu hårklyveri;
sofisteri; spetsfundighet, -astua bli vis,
klok, förståndig; vahingosta -astuu
(-astunut) av skadan blir man vis (vis av skadan);
siitä ei paljonkaan -astu (saa selvää) det
blir man inte mycket klokare av; hän ön jo
-astunut han har redan blivit förståndigare,
-astuttaa* göra* klok(are), förståndig(are).
-audenhammas visdoms tand. -aus2 visdom
-en; klokhet; vishet, (-ohje visdomsregel.)
vii|si (luk.) viiden fem; viis’ siitä! strunt i
det! siitä minä viis’ välitän (veisaan)!
det kvittar mig lika! det ger jag sjutton i!
oli -ttä vaille, ettet jäänyt auton alle det var
inte långtifrån (det var på ett hår när),
att du hamnat under bilen, -hampainen
femtandad. -heteinen (ksv.) med fem
ståndare; pentandrist. -jakoinen femdelad.
-jaikainen femfotad. -kanta femuddig stjärna;
pentagram -met -; alv-, femudds|kors -et -.
-kielinen (mus.) femsträngad; (kiel.)
fem-språkig; på fem språk. -kUoinen fem kilos;
vägande fem kilo; på (om) fem kilo. -kko *
1. kvintett -en -er; ks. kvintetti. 2.
(mv.) skyl bestående av fem kärvar,
-kolmatta tjugufem, (-vuotias tjugofem|åring,
-årig. -vuotinen tjugofemårig.) -kulmainen
femhörnig. -kulmio femhörning,
viisikymmen||luku femtiotal; -luvulla på
femtiotalet, -markkanen femtiomarkssed|el
-eln -lar; (j.) femtilapp. -penninen
femtio-pennisslant. -vuotias (s.) femtio|åring, (a.)
-årig. -vuotinen femtioårig, -vuotisjuhla
femtioårs|jubileum, -fest.
viisi||kärkinen femuddig, -lehtinen fembladig.
-liuskainen (ksv.) femflikig. -lokeroinen
(ksv.) femrummig. -luku femtal. -lukuinen
femtalig. -luokkainen femklassig.
»markkanen femmarks|sedel, (kolikko) -mynt; (j.)
femma, -mastoinen (mer.) femmastad.
-miehinen femmanna-, -naulainen (tykki)
(hist.) fempunding. -nkertainen fem
(dubbel, -faldig. -ottelija (urh.) femkampare.
-ottelu femkamp; (hist.) pentathlon.
-penninen fempennisslant -en -ar. -päiväinen:
— työviikko femdagarsvecka, -sakarainen
femuddig, -sataa femhundra, -satanen
(ent.) femhundramarkssedel. -sivuinen
fem-sidig. -sormi n en fem | fingrad, (ksv.)
-flikad. -säikeinen (köysi) femsträngad.
-sär-mäinen femkantig. -säteinen med f em strå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
