- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
886

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - väittää ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väittää — väli

-en -er; sats -en -er; Pythagoraan — den
pvta-goreiska satsen; Pytagoras sats, teorem.

väi ttää* påstå*; (vakuuttaa) göra*
gällande; (vastaukseksi) invända2; ~ jtk
vääräksi påstå att ngt är oriktigt (falskt); mitä
hän -tti siihen (sitä vastaan)? vad hade han
att invända däremot? ~ jtk valheeksi
stämpla ngt som lögn; ~ jtk vastaan opponera sig
mot ngn; hän -tti olevansa sairas han påstod
sig vara, (uskotteli) ville göra gällande,
föregav att han var sjuk; ~ jtk jnk tekemäksi
(ansioksi) tillskriva ngn ngt, ngn
förtjänsten av ngt. -tös påstående; vrt. väite,
(-kirja [gradual]avhandling; dissertation,
-kirjan puolustaja ks. väittelijä 2.
-tilaisuus disputationsakt -en -er.)

väiv||e, -ä (el. Mallophaga) fjäder-,
fågel|-löss; (turkkitäi) pälslöss.

väkev||yys2 1. (er. kern.) styrke-,
koncentrations |grad; styrka; procenthalt;
koncentration. 2. (vanh., juhl. voima) starkhet, (-aste
styrkegrad, -suhde styrkeförhållande.) -ä 1.
ks. karvas, kitkerä, kirpeä, katkera.
2. (voimakas) stark; kraftig; kraftfull; hän
oli tavannut —mpänsä han hade funnit sin
överman; väistää —mpäänsä vika för
övermakten. 3. (er. pl) —t (juomat) (väkijuomat)
starka drycker, spirituösa; käyttää (liiaksi)
(väärinkäyttää) -iä (väkijuomia) vara
begiven på starkt (starka drycker), (-lemuinen
starkt doftande, -sanainen mustig; drastisk;
uttrycksfull, -sykkeinen starkt pulserande,
-tunnelmainen stämningsmättad; högstämd,
-tuntuinen känslomättad; [tiivistynyt]
förtätad. -vaistoinen med starka instinkter.)
-öidä förstärka2; (kem.) koncentrera;
(haihduttamalla) indunsta, -öite* (kem.) (tiiviste)
koncentrat -et -. -öittää* ks. -öidä. -öitys
koncentrering; indunstning.

väk|i2* 1. (kansa) folk -et; juhlassa oli vähän
-eä festen var fåtaligt besökt; (j., sota—)
militär -en; (miehistö) manskap -et; hän
joutuu -een han skall in i militären, in i lumpen.
2. (j. vanh. voima) kraft -en; (mehu) must
-en; väellä ja voimalla med ali makt. -etikka
(etikkaesanssi) ättikessens -en. -joukko
folk|hop, -skara, -massa, -juoma
alkohol-haltig, sprit|dryck; alkohol -en; (juovutus—)
rusdryck; —t alkoholhaltiga (starka) drycker;
spirituösa; vrt. väkevät; -juomien
väärinkäyttö alkoholmissbruk; missbruk av
alkohol.

väkijuoma I |kauppa handel med
alkoholhaltiga drycker; rusdrycks-, sprit-, spirituösa
|-handel; (er. Suom. ks. Älkon
myymä-1 ä). -lainsäädäntö alkohollagstiftning, -liike
1. alkohol-, rusdrycks|rörelse;
rusdryckshantering; ks. -k a u p p a. 2. (harv.) sprit-,
spirituösa|butik. -rikkomus
alkoholförbrytelse; (juopumus—) fylleriförseelse, -tulva
sprit-, rusdrycks|flod.

väki kapula, -karttu (käsi-) handkavle;
vetää väki/kapulaa, -karttua dra handkavle.
-lannoite konstgödsel, -lanta ks. ed. -luku

folkmängd; befolkningssiffra; -luvun lisäys
(muutos) folkmängds|tillväxt, -ökning
(-förändring). (-tilasto befolknings-,
folkmängds I statistik.) -multa matjord -en,
humus -en.

väki||näinen 1. tvungen; (teennäinen)
konstlad, tillgjord, krystad. 2. mot-, gen|strävig;
motvillig, -näiseslti tvunget; konstlat,
tillgjort, krystat; mot-, gen|strävigt; motvilligt;
nauraa — skratta tillgjort; hymyillä — tvinga
sig att le. -pakko (nöd)tvång; våld; vrt.
-valta, -puoli (j., run.) (heikko) svag;
(raihnainen) orkeslös, -pyörä block -et -;
blockskiva; vrt. p y 1 p y r ä. (-npesä
blockhus; skivgatt -et -. -stö blocktyg -et -; talj|a
-an -or.) -rehu kraftfoder, -rikas (vanh.);
ks. v ä e k ä s. -ruuvi (tkn.) domkraft -en
-er (med skruv); hävskruv. -rynnäkkö (miel.
rynnäkkö) (sot.) stormning; käydä
(ryhtyä) —ön jtk vastaan storma ngt; gå till
storms (mot ngt); företaga en stormning av
(stormlöpning mot) ngt; valloittaa
-rynnäköllä taga med storm,
väki||sin med våld; (tahtomatta) ofrivilligt;
tulin —kin sen sanoneeksi jag kom ofrivilligt
att säga det. -sinmakaaminen våldtäkt -en;
~ maaten siitetty avlad i våldtäkt, -sten
(vastoin tahtoansa) mot sin vilja,
väki 11 vahva jättestark; urkraftig; herkulisk.
- vallan tekijä våldsverkare. -vallan|teko,
-työ vålds|dåd, -gärning, -handling,
-val-lan yritys försök till våld; våldsförsök,
-valloin med våld; ks. seur.
väkival|ta våld -et; tehdä jllk —a utöva (begå,
öva, bruka) våld mot ngn; (käydä käsin
kiinni) bära hand på ngn; våldföra sig på
ngn; tehdä —a jllk (kuv.) våldföra sig (göra
våld) på ngt; -loin med våld; ottaa -loin
ta-(ga) med våld; ~ sortaa (miel. voima
määrää) oikeuden våld går före rätt. -inen
våldsam; (yhd.) våld-, vålds-; ~ vierailu, teko
våldgästning, våldsdåd; ~ kuolema våldsam
död; ~ tiedustelu (vanh., tiedusteluhyökkäys)
forcerad spaning, -isesti våldsamt; (väkisin)
med våld; vierailla — (er. hist.) våldgästa
(jnk luona [hos] ngn); anastaa — taga med
våld; usurpera. -isuus våldsamhet; (-lanteko)
vålds|handling, -dåd -et -. -järjestelmä
våldsregim -en -er. -keino våldsmedel,
-politiikka våldspolitik, -rauha våldsfred. -rikos
våldsbrott, -toimenpide vålds|åtgärd, -akt.
väki|| vasara (moukari) slägga; måkare,
mo-kare -n -; (vatten)hammare. -viina sprit
-en. (-etikka spritättika, -lakka spritlack.
-lamppu spritlampa. -liekki spritlåga.
-määrä spritmängd, -pitoinen sprithaltig.
-pitoisuus sprithalt. -tehdas spritfabrik,
-varasto sprit |förråd, -lager, -nederlag.)
-vipu domkraft -en -er. -voima våldsamhet;
våld -et; (voimakeinot) kraftmedel; —lia
med våld (ali makt); (voimatoimenpitein)
med kraf tåtgärder, -voimainen våldsam;
(voimakas) urkraftig; jättestark,
väkkärä vindsnurr|a -an -or.
väkä* hulling. -inen hullingförsedd; försedd
med hulling(ar). -leuka framskjutande,
krumböjd haka; (us. hauk.) krumhaka.
-naula hullingförsedd spik. -nen hulling;
(haka) hak|e -en -ar. -sekäs, -sellinen
hullingförsedd; försedd med hullingar.
väl||een (j.) snabbt; fort. -emmin snabbare,
väl I i 1. (paik.) (aukko) mellanrum;
(etäisyys) avstånd, distans; (sävel-, mat.)
intervall -en (-et) -er (-); jtk siltä ~ltä ngt mitt-,

886;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0900.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free