- Project Runeberg -  Finsk-svensk ordbok /
906

(1968) [MARC] [MARC] Author: Knut Cannelin, Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo, Nils Hedlund - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Y - yläalkeiskoulu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vlä

yläalkeiskoulu — ymmärtää

-alkeiskoulu (hist.) högre elementarskola,
-aste högstadi|um -et -er. -hanka (mer.)
lovart; ks. o i k e a puoli. -huone (valt.)
överhus(et). -huuli (an., mus.) överläpp,
-ilma (tav. pl) de övre luftlagren; pysytellä
(liikkua) -ilmoissa (kuv.) dväljas (sväva) i
högre regioner (i de högre sfärerna), -inen
(harv., juhl., kuv.) hög(re). -juoksu (joen)
övre lopp. -kansakoulu högre folkskola,
-kansi (mer.) övre däck; överdäck.
«kaupunki (hist., maa~) uppstad, -kerros, -kerta
(rak.) övre våning, -kivi (myt.) löpsten,
löpare, -koski övre fors; forsens övre lopp.
-koulu ks. -kansakoulu, -kulma övre
hörn(et). -kuu (täht.) ny -(e)t - (-n);
nytändning. -laita över-, övre kanten (av ngt);
(aluksen) reling -en -ar. -lehti (ksv.)
högblad. -leuanluu (an.) överkäksben. -leuka
överkäk(e) -en -ar. -likiarvo (mat.) övre
närmevärde. -luokka 1. (koul.) högre klass;
(lukio~) gymnasialklass. 2. (säätyluokka)
överklass, -luokkalainen 1. elev i en högre
klass (i de högre klasserna); (lukiolainen)
gymnasist. 2. person hörande till
överklassen; ståndsperson; (j.) överklassare. -luomi
(an.) övre ögonlock, -lämpö övervärme,
-maa (ylänkö) högland; (vasta-, yläjmäki)
uppförsbacke; stigning; motlut; (sisä~)
inlandet; ~ssa uppe (inne) i landet,
-maalai-nen högländare; (sisä~) inlandsbo. -mäki
uppförsbacke; motlut -et -; stigning, -nkö*
högland -et. (-maa högland.) -nne* höjd
-en -er. -osa övre del(en); överdel, -osaton
(puku) topplös. -ote (voim.) övergrepp.

ylä||perä (lin.) övergump. -pinta övre sida,
yta. -puolella (pstp., harv. prep.): jnk ~
över ngt; ovanom (ovanför) ngt; olla
puolueiden ~ stå över partierna; olla ~ kaiken
kiitoksen vara höjd över allt beröm,
-puolelle (pstp., vrt. -puolella) över, ovanpå;
asettua lain ~ ställa sig över lagen; ~ kaiken
(harv., juhl.) över allt. -puolelta (adv.)
upptill, ovantill; (pstp.) ovanifrån, från övre
sidan, -puoli övre sidan (delen), över|del,
-sida. -puolinen övre; ovanför belägen;
sulun ~ vedenkorkeus vattenståndet ovanför
dammen, -putous (kosken) övre fall(et).
-pää övre ända. -raajat pl (an.) främre
(övre) extremiteter, -raimipurje (mer.)
över-bramsegel. -raimiraaka överbramrå. -raja
övre, (ylin) maximi|gräns. -reuna övre
kant(en). -ruumis överkropp, -saksa (kiel.)
högtyska, -saksalainen högtysk. -sävel
över-, partial [ton. -sävelistö över-, partial
[-toner.

ylä[|tasanko högslätt; bergs-, hög[platå. -tiili
(rak.) munktegel, -tupa övre stugan; -tuvan
isäntä, ukko (j. leik.) Gud Fader, -tyyli
högre stil. -vartalo överkropp; övre (delen
av) bål(en). -vesi (korkea~) högvatten;
(lat-va~) källflod; (myl.) överfall -et. (-ratas
[myl.J överfallshjul.) -viistoon snett uppåt,
-viitta (mat.) övre index, -vä höglänt; högt
(högre) belägen.

ylös upp; (korkealle) högt; mäkeä ~ uppför
backen; tänne ~ hit upp; kädet upp med
händerna! katua toista alas gata upp o.
gata ner; ~ siitä! upp med dig (med er)!
-alaisin upp o, ned; (kumo jon, -ssa) över-

906;

ända; ~ oleva upp o. nedvänd, -kanto ks.
kanto II. -käsin (-päin) uppåt,
ylös||nousemus (usk.) uppståndelse, -noussut
uppstånden, -nousu uppstigning; (kuv.)
uppståndelse, -päin uppåt; ~ kasvava
uppåtväxande; ~ kääntynyt uppåt[höjd, -riktad,
-vänd; ~ nouseva uppåtstigande; nousu ~
stigning,
ymmyrkäinen (vanh.) rund.
ymmä[|lle: joutua ~ bli villrådig,
konsternerad, konfunderad, perplex, brydd;
(hämmentyä) bli förbryllad; komma av sig; tappa
huvudet; få myror i huvudet; (pulaan) råka
i trångmål (förlägenhet); (jäädä
sanattomaksi) mista målet (förlora målföret);
saattaa ~ bringa i förlägenhet; förbrylla, -llä:
olla ~ (kahden vaiheilla) stå (vara)
villrådig, (typertynyt) handfallen, (hämääntynyt)
konsternerad, förbryllad, bortkommen;
vara (stå) i valet och kvalet (jst beträffande
ngt); hän oli aivan ~ (pää pyörällä) han
var alldeles konsternerad, vimmelkantig;
han visste varken ut eller in. -lläolo
villrådighet; bortkommenhet; bryderi; bryddhet.
ymmärrettäviä förståelig, begriplig;
förklarlig; lättförstådd; olihan se ~ä det kunde
man ju begripa (förstå); helposti ~ lätt
förståelig (begriplig); se ön -issä det är
förståeligt; man kan förstå det; (selitettävissä) det
är förklarligt; hyvin -istä syistä av
lättför-stådda skäl. -ästi som man (väl) kan förstå;
förståeligt, begripligt; (tietenkin)
naturligtvis; förstås; ~kin hän on meidän
puolellamme han håller, som man väl kan förstå, med
oss.

ymmär||rys förstånd -et; (arvostelukyky)
omdömesförmåga; olla täyttä vailla sakna
förståndets fulla bruk; inte vara vid sina
sinnens fulla bruk, -täjä (asian ~) kännare;
sakkunnig; (j.) förståsigpåare; taiteen ~
konstkännare, -täminen förstående (av ngt);
kaiken ~ ön kaiken anteeksi antamista att
förstå allt är att förlåta allt. -tämykselli[nen
förståelsefull; -sesti förståelsefullt. -tämys
förståelse (för ngt); -tämyksen puute brist på
förståelse; oförståelse, -tämättömyys
oförstånd -et; obegriplighet, -tämättömästi
o-förståndigt; obegripligt, -tämätön
oförståndig; (jota ei voi ymmärtää) obegriplig;
leikkiä ~ hnk. en person, som inte förstår (sig
på) skämt, -tävä som inser, uppfattar (ngt);
(vrt. seur.); asiaa -tävissä piireissä bland
(sak)kännare (sakkunniga, fackmän,
sakförståndiga). -täväinen förståndig;
(ymmär-tämyksellinen) förståelsefull. -täväisesti
förståndigt; med förstånd; förståelsefullt.
-tä-väisyys förståndighet; (ymmärtämys)
förståelse. -tävästi förståndigt; förståelsefullt.
ymmär|tää* förstå*, (tajuta) fatta, begripa*,
inse*; förstå sig på ngt; (oppia
ymmärtämään) komma till insikt (jtk om/ngt); siitä
sinun täytyy ~ därav bör du förstå; asia on
niin -rettävä saken bör förstås (är att förstå)
så; se ön -rettävissä det kan man förstå (är
förståeligt); vrt. ymmärrettäv ä(ä);
sen merkitys on -retty man har förstått
(insett) betydelsen därav (dess betydelse); en
-rä näitä asioita jag förstår mig inte på dessa
saker; ~ olla tyytyväinen förstå att vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fisv1968/0920.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free