- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XV. 1872-1873 /
162

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Såsom utgörande sjelfva kärnpunkten för lifvet är
protoplasmat stadt i en ständig och mer eller mindre snabb
rörelse eller strömning, hvilken visar sig under flera olika
former: men få vi ej tänka oss dessa former såsom väl
åtskilda, utan öfvergå de stundom omärkligt i hvarandra.
Den rörelseform, der strömningen är så att säga mest
koncentrerad, utgöres af rotationen, bestående deri att proto
plasmat i en oafbruten ström stiger uppåt på ena sidan af
cellen, för att så småningom stiga nedåt på den andra och
så oupphörligt. Denna företeelse upptäcktes först 1772 af
Bonaventura Corti, professor i Modena, hos några
Chara-{Nitella-)arter och Najas ßexilis. Den andra formen är
cirkulationen, som visar sig på sådant sätt att protoplasmat
från cellkärnan, hvilken bildar liksom en medelpunkt,
framskjuter fina och förgrenade utskott, som småningom åter
förena sig och vända tillbaka till utgångsstället. Denna senare
form af rörelse uppmärksammades, jemte cellkärnan, för
första gången af Robert Brown, denne örtkunskapens heros,
år 1831 i de fina hår, som utgå från ståndarsträngarne hos
den allmänt odlade Tradescantia virginica. Ett par andra
vida mindre märkbara äro glidningen och hoppandet, den
förra bestående deri att enskilda, mycket små och väl
begränsade delar i ytan af protoplasmat sakta röra sig eller
glida hit och dit, medan den öfriga massan visar sig
orörlig; den senare åter i att mikroskopiskt små punktlika
kroppar, som äro inneslutna i det stilla varande protoplasmat,
hoppa omkring på en och sannna fläck. Detta sista slags
rörelse är följakteligen detsamma som den af gammalt
kända "molekular rörelsen-", men naturligtvis kan icke rörelsen
hos de egentliga molekulerna (atomerna) vara förnimbar, då
sjelfva elementerna äro osynliga, äfven vid den aldra
starkaste förstoring; de kunna sålunda fattas blott med vår
tanke, men ej med ögat.

Protoplasmats strömningsförmåga orsakar att
anthero-zoider, svärmsporer, slemsvampar och schizomyceter äro i
stånd till att fritt vexla läge och plats, alldenstund de
bildas endast och allenast af nakna protoplasmaklumpar. Men,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/15/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free