Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Akkadiskan, Sumeriskan och Mediskan.
Af
O.Donner.
Det älsta kilskriftspråket, bäraren af den ursprungliga
kultur, ur hvilken både den semitiska och den persiska se-
nare utvecklat sig, synes röna många växlande tydningsför-
sök i det enskilda, innan det lyckas forskningen att vinna
full klarhet rörande dess natur och lagar. För sex år sedan
redogjorde undertecknad inför societeten för ett större ar-
bete af F. Lenormant: ,La langue primitive de la Chaldée
et les idiomes Touraniens”, ett arbete som af flera framståen-
de forskare med stort beröm lofordades, och jag påpekade
dervid de öfverensstämmelser i det kaldeiska språkets byg-
nad, hvilka syntes förefinnas med de altaiska språken. Den
nyaste kilskriftforskingen läser tecknen annorlunda och der-
med blir äfven grundvalen för den språkliga betraktelsen
nödvändigtvis en annan.
För oss var den af flera forskare påstådda slägtskapen
mellan Akkadiskan och de Altaiska språken af främsta in-
tresse. I detta afseende erbjöd visserligen verbalbildningen
i det förra betydande svårigheter, i det densamma var prie-
positiv eller betecknade personbegreppet genom pronomi-
nalformer stälda framför verbstammen. Denna bildning var
likväl ej den enda och anses numera af senare uppkomst,
medan 1 det äldre akkadiska språket rådde postposition
eller pronominal formernas fogande efter verbalbegreppet.
Öfverhufvud vitnade språkets hela natur om ett stadium af
"agglutinätion stående på öfvergång från eller åtminstone nära
ett tillstånd af satsdelarnes formela isolering, hvarföre nå-
got afgörande bevisningsmedel mot möjligheten af en ur-
sprunglig slägtskap i verbernas böjningssätt ej förelåg. Men
väl blef härigenom klart, att om ursprunglig slägtskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
