Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
2 turnaki turnakira
3. turnas turnasra
1 pl. turnayut turnayutra
Q. turnavas turnavasra.
På samma sätt böjes äfven plusqvamperfekt och pre-
kativ med tempussuffix efter personkarakteren: turnata,
turnakita, turnasta samt prekat. turnane, turnakine, turnas-
NE 0 ESV
Passiven bildas genom följande ändelser fogade till
verbstammen: för 1 person git, 2 kti, 3 k, ik, 1 pl. giyut,
3 p. Äfven här synes k, g rätteligen vara en stambildnings-
suffix, då detsamma genomgår flera personer. Desiderativa
foga niunyu framför de passiva ändelserna, reciproka vanlu,
hvaremot faktiva endast lägga na till den aktiva stammen.
Vid satsbildningen sättes ofta accusativen af tredje
person, äfven om det egentliga objektet förekommer : Birdiya
ir halpis B. honom dödade han. Sammansatta verber be-
gagna tmesis: evi-du taga, ev-ap-dusta han tager åt dem.
Negationsordet em är en fristående partikel: ent u-ir tur-
nampi de må icke känna mig. I allmänhet står verbet i
slutet af satsen; adjektivet följer efter sitt substantiv och
böjes ofta i numerus och kasus. Då flera adjektiv följa på
hvarandra, brukas de föregående adverbielt utan ändelse.
Dessa korta antydningar om mediska språkets natur
utvisa, att det till sin byggnad är agglutinerande och ståen-
de ungefär på samma utvecklingsgrad som flertalet af de
altaiska språken, men ingenting bevisar den af Oppert så
afgjordt antagna genetiska slägtskapen med dessa och sär-
skildt med de turkiska idiomen. Om tecknens ljudvärde i
det enskilda äro rätt återgifna och mediskan till följd häraf
har en genitivsuffix na, en dativ på ikka, en preeteritisuffix
ta och en prekativ ne, så öfverensstämma dessa väl mer
eller mindre med samtliga altaiska språks genitivsuffix på
n, h, ostjakiska och mordvinska dativen på ga = turk. ka
samt proeteritiändelsen i de turkiska språken: jakut. ti, tu,
osmanli di, kojbal och karagas de, men dels äro dessa lik-
heter alltför enstaka och förekomma äfven i en mängd an-
NN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
